Identitet
Identitet handlar om vem vi tycker att vi är, hur vi uppfattar oss själva och hur vi upplever vår plats i sociala sammanhang. En människas identitet formas under hela livet utifrån både sådant vi kan och sådant vi inte kan påverka. En individ skapar sin identitet genom att förhålla sig till sin omvärld på olika sätt, det vill säga människor man möter, intryck individen får och olika erfarenheter.
Självbild
Självbild är hur individen ser på sig själv. Det är genom självbilden som man bygger sin identitet. Att utveckla sin egen identitet är något som pågår hela livet och som börjar redan när man är liten. När barnet är cirka nio år brukar det bli mer medvetet om hur det uppfattas av andra och börjar tänka mer på sin identitet.
Som tonåring händer många saker i livet som gör att individen börjar reflektera mer över sin identitet, och relationen till föräldrarna förändras i takt med att individen blir vuxen. Det blir viktigt vem man är i förhållande till andra. Det är normalt att individen som tonåring funderar mycket på sin självbild och identitet. Det är en period i livet när man börjar ifrågasätta sådant som tidigare känts självklart. Individen börjar tänka på nya sätt och utvecklar mer egna åsikter (BUP.se).
Självkänsla
Självkänsla är den grundkänsla individen har inför sin egen person. Det handlar om hur individen värderar sig själv. Om en person har en stabil självkänsla känner individen oftast att den duger som den är. Individen har en inre känsla av att vara accepterad.
Självkänslan har väldigt lite att göra med vad en individ klarar av att göra. Den påverkas inte heller så mycket av om individen får bekräftelse på sina handlingar och prestationer (1177 Vårdguiden).
Prestationsbaserad självkänsla är när en individ har låg självkänsla och påverkas av hur individen presterar och vilket erkännande prestationerna får från andra. En sådan självkänsla kan göra individen överdrivet sårbar för kritik och andras åsikter. En prestationsbaserad självkänsla kan därför bli en grogrund för grubbel och oro och finnas med i bilden vid till exempel utmattningsdepression (Psykologiguiden, 2017).
Självförtroende
Självförtroende handlar om hur bra individen tror att den kan klara av olika saker. Ett bra självförtroende behöver inte innebära att individen också har en stabil och god självkänsla. En individ kan ha olika bra självförtroende i olika situationer.
När en person lyckas med saker växer självförtroendet och individen blir säkrare på att det kommer att gå bra även nästa gång. En stabil självkänsla leder ofta till att individen lättare utvecklar ett gott självförtroende. Det är vanligt att kompensera en svag självkänsla genom att bygga upp ett starkt självförtroende (1177 Vårdguiden).
Källförteckning
BUP.se (2014). Självbild och identitet. Hämtat den 14/5 – 2019 från: http://www.bup.se/sv/Rad-och-fakta/Artiklar/Sjalvbild-och-identitet1/
1177 Vårdguiden. Självkänsla, självförtroende och självbild. Hämtat den 15/5 – 2019 från: https://www.1177.se/liv–halsa/psykisk-halsa/sjalvkansla-sjalvfortroende-och-sjalvbild/
Psykologiguiden (2017). Självkänsla. Hämtat den 15/5 – 2019 från: https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/psykisk-ohalsa/sjalvkansla