Klinisk psykologi

”Livet är inte ett problem som ska lösas utan en verklighet som ska upplevas” (Søren Kierkegaard).

Klinisk psykologi, den del av psykologin som behandlar psykiska störningars orsaker och behandling (NE).

”Benämningen psykisk ohälsa kan ses som ett övergripande begrepp som kan användas olika beroende på sammanhang. Det kan inkludera allt från självrapporterade besvär av oro eller nedstämdhet, som är mer eller mindre plågsamma, till psykiska sjukdomar som schizofreni eller depression.” (Socialstyrelsen).

Inom psykiatrin i Sverige används två klassifikationssystem för att klassificera psykiatriska diagnoser, dvs internationella ICD-10 och den amerikanska DSM-IV (Granhag och Christianson 2008, 137).

De flesta människor besväras någon gång i livet av psykiska symptom som t.ex. ångest, sömnstörning, fobier, tvångsmässighet, nedstämdhet utan att symtomen i sig tyder på någon allvarligare psykisk störning (Granhag och Christianson 2008, 141).

Historik

Under 1700- och 1800-talet byggdes de första institutionerna för individer med psykisk sjukdom. När de kom in utsattes de för en provkur för att inte spärras in i onödan. Provkuren kunde handla om isolering, svältkurer, sköljas med kallt vatten osv. Tanken var att få ut de onda tankarna och bli normal igen. Det uppstod kritik kring psykiatriska vården kring 1960-talet. Kritiken handlade om att patienterna avskärmades från sociala relationer och samhället utanför sjukhusen (Johansson, Johansson och Skärgren 2016, s. 69, 146).

Depression

Depression är när hjärnan fastnar i något som har varit. Sverige har en nollvision gällande självmord, trots det tar ca 1500 människor sitt liv varje år. Var tionde person äter SSRI-preparat (Ekdal och Ekdal 2019). Två tredjedelar av alla som är sjukskrivna pga psykisk ohälsa är kvinnor som söker hjälp men 70% av de som tar steget och begår självmord är män (Strandhäll, 2020).

Den vanligaste orsaken till att man får en depression är långvarig stress utan återhämtning. Hjärnan tolkar stark stress utifrån evolutionära förklaringar. Att det skulle finnas faror överallt och ska då styra bort oss från vad den tolkar som en omvärld full av faror. Detta påverkar vårt mående och gör oss deprimerade så att vi kan isolera oss från farorna (Hansen 2019, 41). Depression har en ärftlig faktor. Forskning visar att den som har en familjemedlem som är deprimerad löper 10-20 % större risk att själv bli deprimerad.

Orsak, våra gener påverkar risken att bli deprimerad, dvs göra individen mer eller mindre sårbar för depression (Hansen 2019, 42).

Sömnbrist gör att vi fungerar sämre, att sova mindre än sex timmar per natt i tio dagar försämrar koncentrationsförmågan så mycket att det motsvarar att vara vaken ett helt dygn i sträck. Det är viktigt att vi sover för på natten sker en process som kallas konsolidering, dvs överföringen från korttidsminnet till långtidsminnet. Sömn är således viktigt för att hålla oss friska, känslomässigt stabila, för minne inlärning (Hansen 2019, 86-87).

Ångestsyndrom 

Ångest är en upplevelse av hotande fara, vilket innebär att kroppen försätts i alarmberedskap dvs när hjärnan fastnar i något som kan komma (Hansen 2019, 41). Ångest är starka känslor av oro. Det är ett långvarigt tillstånd som individen ofta kan ha tillsammans med t.ex. depression, missbruk. Vid behandling av ångest kan målet vara att individen ska kunna göra saker trots ångesten. Ångest drabbar en av tre någon gång i livet och kvinnor i alla åldrar är värst drabbad av ångest (Illustrerad vetenskap, 2020).  Att hantera ångest:

  • Tänka att ångesten inte är farlig
  • Acceptera att ångesten finns där
  • Bli medveten om vad som händer, varför, hur man ska hantera ångesten, om det finns ett annat sätt att se på situationen, fundera på om tankarna är logiska osv.
  • Att man utmanar negativa tankar
  • Ta djupa andetag och försök att slappna av
  • Att röra på sig fysiskt
  • Fokusera på andra, inte bara sig själv
  • Möt rädslan, undvikande vidmakthåller och gör ångesten starkare
    (Eslava, 2020). 

Stress hjälper oss således att möta faror och ångesten hjälper oss att planera och fokusera på det som är viktigt, annars hade man troligen bara gjort roliga saker istället för det man måste. Ångest handlar om att individen oroar sig för framtiden, saker som ska inträffa eller diffus oro dvs något som gnager som man inte kan släppa. Att vissa individer aktivt verkar leta efter saker att oroa sig för beror på att det historiskt har lönat sig att dra igång stressystemet  vid minsta misstanke om fara (Hansen 2019, 36 – 37). Ångest innebär att man startar upp stressystemet i förväg , individen har ett stressystem som ständigt står på och det leder till att man känner mental rastlöshet. Att individen ständigt är på väg och vill snabbt avsluta saker. Fysisk rastlöshet, pga att reaktionen fly, med symptom som att gnissla tänder, spänna muskler. Trötthet, det är energikrävande att ständigt gå i beredskap. Följden bli att man känner sig utmattad. Besvär med magen, med reaktion att slåss eller fly så fokuserar inte kroppen på matsmältningen. Illamående, man blir regel illamående av ångest och mycket stress. Torr i munnen, när kommer förbereder sig för strid flyttas blodet till musklerna för att få mer syre och näring. Spottkörtlarna i munnen som utvinner saliv genom att hämta vätska från blodet får då mindre blod att göra saliv av. Svettningar, En kropp som är förberedd på att slåss eller fly kommer att bli varm och för att kyla ner kroppen svettas vi. När kroppen förväntas prestera till max kyler den ner sig själv (Hansen 2019, 38 – 39).

Tips på film: It´s kind of Funny story som handlar om 16-årige New York-tonåringen Craig känner sig deprimerad och är stressad över all press som han upplever från skolan, sin familj och sina vänner. Han överväger att ta livet av sig men vänder sig istället till akuten och hamnar på en psykiatrisk avdelning för vuxna. Vanliga ångesttillstånd är:

– Paniksyndrom/panikångest, med eller utan agorafobi, plötsliga attacker av intensiv ångest och skräck i kombination med hjärtklappning, kvävningskänsla och svettningar. Det uppstår slumpmässigt och ca fem procent av befolkningen. Plötsligt uppkommen ångest, rädsla för att något hemskt ska inträffa. Vanlig behandling är kognitiv terapi (Illustrerad vetenskap, 2020).
– Fobier, ångest i vissa situationer och drabbar ca 15% av befolkningen och uppstår oftast i tonåren. Terapi vanligast genom exponeringsterapi. Individen sakta vänjer sig vid det hen är rädd för (illustrerad vetenskap, 2020). 
– Agorafobi,
den som lider av agorafobi är rädd för att lämna tryggheten i sitt hem och utsätta sig för situationer som är svåra att ta sig ur ifall paniken skulle plötsligt komma. Agorafobi kan även uppstå på stora öppna platser.
– Social fobi/ångest, individen har i regel låg självkänsla. Är rädd att bli granskad i sociala situationer, rädsla att göra bort sig att inte duga och bli accepterad av andra. Individen ställer ofta höga krav på sig själv och detta kan innebära kognitiva blockeringar. Men omgivningen kan uppleva personen självsäker då individen ofta har svårt att ”hålla en röd tråd” i samtalet, verka undvikande och kort. Sjuklig blygsel med oro att göra bort sig och utsättas för andra människors uppmärksamhet. Ca fem procent av befolkningen drabbas av social fobi. Vanligt att en individ som har social fobi får antidepressiva läkemedel (illustrerad vetenskap, 2020).
– Tvångssyndrom, kan handla om att individen är rädd att allvarligt skada andra, rädd att bli smittad av andra personer osv. Det är återkommande och orimliga tvångstankar, fantasier och impulser. – Tvångshandlingar är strategier som tillfälligt kan lindra individens ångest. Det finns olika typer av tvång som kontrolltvång dvs kontrollera allt, dörren är låst, att spisen är avstängd. Räknetvång, tvånget att räkna allt som mat, inredning osv. Tvätt-tvång, kan handla om att man skrubbar händerna så mycket att de blöder (Blume och Sigling 2013, 66).
– Generaliserat ångestsyndrom (GAD), en ängslighet och oror för framtiden och individen har svårt att kontrollera sin oro. Denna ångest är ständigt närvarande och individen känner en överdriven oro för vardagliga saker som hälsa, säkerhet och t.ex. ekonomi. Vanligt terapiform är kognitiv terapi (Illustrerad vetenskap, 2020).
– Posttraumatiskt stressyndrom (PSTD), det känslor av intensiv rädsla och hjälplöshet efter något som har inträffat som tortyr, olyckor, våldtäkt osv. Vardagliga händelser kan påminna om det inträffade och då kommer symptomen fram med täta mellanrum och individen kan uppleva att hen är tillbaka i händelsen. Vanlig behandling är antidepressiva läkemedel och kognitiv terapi (Illustrerad vetenskap, 2020).
– Dissociation, tillståndet kan innebära att individens upplevelse av identiteten blir förändrad eller upphävd (bortträngning). Detta kan inträffa om en individ är med om t.ex. våldtäkt, incest eller tortyr. Dissociationen kan ses som en mekanism som är till för att skydda individen från att psyket bryts ner. Detta kan inträffa även hos förövaren (Granhag och Christianson 2008, 146-147).

Dialektisk beteendeterapi (DBT), är en form av kognitiv beteendeterapi som syftar till att minska självskadande beteende hos personer med emotionellt instabil personlighetsstörning/Borderline. Terapin används främst till självmordsnära och självskadande personer med emotionellt instabil personlighetsstörning. Senare har terapin anpassats för andra typer av problem som t.ex. missbruk, ätstörningar, depression och posttraumatisk stress (Socialstyrelsen, 2019). Terapin går ut på att hjälpa patienten att hitta en balans mellan sitt inre och den yttre omgivningen och att lära sig hantera motgångar. Att lära sig acceptera verkligheten och samtidigt sig själv. Individen ska arbeta med nödvändiga förändringar för att kunna leva meningsfullt. DBT är också inriktad på att lära patienten att identifiera, stå ut med och hantera känslosvängningar och impulser för att kunna minimera sitt självskadebeteende. I terapin fokuserar man också starkt på att förmå patienten att stanna kvar i terapin även vid motgångar och att lära individen färdigheter som att hantera konfliktfyllda interpersonella relationer dvs hur människor förhåller sig till varandra (Kåver, 2009).

Självskadebeteende

Självskadebeteende innebär att individen medvetet skadar den egna kroppen. Vanligtvis skadar individen sig för att hantera en stark inre smärta och då för att klara vardagen. Dock har varje person med självskadebeteende sina egna förklaringar till varför individen skadar sig, t.ex. känns lugnande att skada sig, fungera som ett sätt att straffa sig själv eller som ett sätt att hantera starka känslor. De negativa konsekvenserna av självskadehandlingen kan innebära ännu värre ångest, skam- och skuldkänslor och känslor av misslyckande. För att lindra de negativa känslorna som självskadebeteendet medför kan individen skada sig återigen. Syftet med självskadebeteendet är främst inte ett sätt att få uppmärksamhet eller ett rop på hjälp. Majoriteten som har ett självskadebeteende döljer det för sin omgivning. Dock visar forskning att självskadebeteende hos ungdomar som är deprimerade kan vara ett tydligt tecknen på att de i framtiden kommer att begå självmord. Forskning visar också att det främst yngre som självskadar men det förekommer även hos äldre. Det är inte knutit till ett visst kön, nästan lika många kvinnor som män har självskadebeteende. Självskadebeteende är inget nytt fenomen och ingen modefluga eller en trend. Självskadebeteende har dokumenterats för flera tusen år sedan. Ångesten kommer att avta med längre tid som går mellan skadetillfällena och med fler strategier som byggs upp för att stå ut med sina starka negativa känslor (SHEDO).

Diagnoser

Diagnoser kan ses som att olika kulturer krockar, neurotypikern  (”normala”, utan diagnos) är en kultur och ADHD, Asperger osv tillhör en annan kultur. När grupperna möts så kan det innebära en kulturkrock. Eftersom individer utan diagnos är den största gruppen så innebär det att personer med diagnos ofta måste anpassa sig till andra. Därför känner sig individer med diagnos annorlunda, att de inte passar in osv. Att inte kunna styra eller kontrollera sitt beteende kan göra att individen med diagnos lätt känner sig missförstådd och frustrerad i relationen med andra människor. Detta kan leda till missförstånd och konflikter med omgivningen. När en person ofta kommer försent och glömmer bort saker kan det skapa irritation hos omgivningen. Det kan uppfattas som att personen inte anstränger sig, fast det inte alls är så. Det kan vara viktigt för omgivningen att förstå varför en individ har svårt med vissa saker. Ju mer man förstår och accepterar individens sätt att fungera, desto lättare kan det bli för personen med en diagnos att förhålla dig till andra människor och omgivningens förväntningar. Det blir också lättare för individen att förklara för andra vad som behövs för att må bra. Många kan känna igen sig i diagnoserna som finns men inte uppfyller så att det tippar över och blir en diagnos (Rosenberg och Christensen, 2019).

ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder
ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär svårigheter att koncentrera sig och/eller reglera sin aktivitetsnivå och hämma sina impulser. En vanlig svårighet är att individen lätt blir störd i stökiga miljöer dvs de tar in miljön väldigt mycket, har svårt att filtrera. Bokstäverna AD står för attention deficit, som betyder brist på uppmärksamhet. Bokstäverna HD står för hyperactivity disorder, som betyder hyperaktivitets-störning, att individen har ovanligt mycket energi. ADD är en variant av ADHD, utan överaktiviteten. Individer som har ADD blir lätt distraherade och tappar uppmärksamheten, men är inte överaktiv. Istället kan de ha svårt att komma igång med aktiviteter och att få saker gjorda (Hjärnfonden). Personer med ADD har dvs svårt att fokusera sin uppmärksamhet, men inte svårt att sitta still. Individen drömmer sig gärna bort och har svårt att komma igång med med saker som måste göras eller att avsluta det man påbörjat. Individen är oftast intryckskänslig därför kan det bli jobbigt att behöva vara social och ha många människor omkring sig. Man har dock tagit bort diagnosen ADD, det heter numera ADHD med huvudsakligen ouppmärksamhet (Attention).

I diagnoskriterierna definieras adhd i tre undergrupper: Med huvudsakliga uppmärksamhetsproblem, med huvudsakligen hyperaktivitet och impulsivitet och kombinerad typ (Carlsson Kendall, 2015).

ADHD beror på att vissa delar av hjärnan arbetar på ett annorlunda sätt än hos personer utan ADHD. Det är en medfödd känslighet i hjärnans nervsystem. Bland annat syns minskad aktivitet i den delen av hjärnan som gör att man viljemässigt kan styra sin uppmärksamhet, sina impulser och reaktioner och förmågan att hålla flera saker i huvudet samtidigt. Ca 5 procent av barn i skolåldern beräknas ha ADHD (Holmér, 2017). Studier visar att det är två till tre gånger vanligare för pojkar att få diagnosen (Rosenberg och Christensen 2019) . 

En individ med ADHD har ofta svårt att koncentrera sig och blir lätt störd i livliga miljöer. Svårt att hålla ordning omkring dig och att få saker och ting gjorda. Dvs det är en funktionsnedsättning som påverkar individens förmåga att koncentrera sig och att styra och kontrollera sitt beteende. Det kan också påverka hur aktiv och intensiv man är som person. Men viktigt att ha med sig att alla med diagnoser är olika och har ingenting med intelligens att göra.

Orsak, studier har visat avvikelser i hjärnans aktivitet i specifika områden hos personer med ADHD. Nyare forskning, bland annat med hjälp av olika hjärnavbildningstekniker, tyder också på att många av symtomen vid ADHD hänger ihop med kommunikationen mellan hjärnans olika delar. Studier har även påvisat en stark ärftlig komponent, men även olika miljömässiga faktorer har betydelse. Trots stark ärftlighet har sökandet efter specifika ADHD-gener ännu inte gett några svar. Bland miljöfaktorerna har låg födelsevikt lyfts fram som riskfaktor samt att ha varit utsatt för miljögifter, infektioner eller alkohol under graviditeten (Hjärnfonden).  ADHD är således en medfödd känslighet i hjärnans nervsystem. Ärftlighet verkar vara den viktigaste faktorn till att individen får ADHD. Men en individ kan ha ADHD utan att det finns någon ärftlighet. Hjärnans utveckling påverkas också av de upplevelser och erfarenheter som man har under din uppväxt. Både arv och miljö spelar roll för hur problemen vid ADHD visar sig.

Flickor med ADHD, flickor och pojkar har i stort sett samma symptom men det kommer ofta till uttryck på annorlunda vis. Det har visat sig att flickor främst har brister i uppmärksamheten och mindre av impulsiva känsloyttringar eller motorisk överaktivitet. Flickor svårigheter märks oftare senare i livet när kraven ökar i skolan, ofta i tonåren. Det är svårare att upptäcka flickor med ADHD än pojkar, flickorna får ofta först depression och ångest innan diagnosen uppmärksammas.

ADHD behöver inte vara något jobbigt, uppfattar inte individen själv eller ens omgivning att ens diagnos är ett problem, är det dumt att göra det till ett problem. Individen är inte sin diagnos. Positiva egenskaper som har lyft fram gällande personer med ADHD, att de är humoristiska, det är sällan tråkigt med en person som har ADHD. Individerna är ofta envisa och ofta mycket sociala. De kan också fokusera mer än andra om det är något som intresserar individen. Personer med ADHD drar ofta inte ut på tiden för att påbörja ett projekt. De tänker i regel utanför boxen och har stor fantasi. Vill lära sig nya saker och utvecklas. Ofta mycket kärleksfulla, visar mycket känslor men behöver ofta mycket kärlek och bekräftelse tillbaka.

Behandling, det är vanligen svårt att komma fram till att ett barn har ADHD före fyra års ålder, dock måste symtomen ha visat sig före 12 års ålder. För att ställa diagnos krävs en allsidig bedömning av ett team av b.la. läkare, psykolog och andra yrkesgrupper. I dagsläget är den vanligaste och mest vetenskapligt underbyggda behandlingen vid ADHD centralstimulantia eller annan medicinering i kombination med olika former av psykosociala eller beteendeinriktade insatser. Målet med de psykosociala och beteendeinriktade insatserna är dels att utbilda föräldrar samt andra viktiga personer i barnets omgivning och dels att träna barnet på olika saker. Målet med medicinering är att lindra de symtom som stör funktion och utveckling (Hjärnfonden). Centralstimulerande mediciner påverkar hjärnans förmåga att öka koncentrationen och minska impulsiviteten. Medicineringen påverkar vissa  signalsubstanser i hjärnan, i första hand dopamin och noradrenalin.

ADHD, Alzheimers, depression, Parkinsons och schizofreni är exempel på sjukdomar/diagnoser som har sin utgångspunkt i hjärnan. De har gemensamma faktorer som minskad aktivitet i nervcellerna, förlust av nervceller, dopamin- eller serotoninbrist. Sjukdomarna/diagnoserna kan både påverkas av omgivningen och vara genetiskt ärftliga. De kan inte botas men kan lindras med mediciner som höjer eller sänker nivåer av signalsubstanser i hjärnan (Eldestål, 2010).

Föreläsning av Anders Hansen – Fördel med Adhd: https://urplay.se/program/206115-ur-samtiden-hjarnans-dag-2018-fordel-med-adhd?cmpid=del%3Acl%3A20191125%3Aurplay


Genomgång ADHD:

Film – Jag har ADHD: 

Bipolär sjukdom

Bipolär (tidigare manodepression) innebär att man i perioder är antingen manisk eller deprimerad. Vid de maniska perioderna kan individen förlora omdömet och bete sig på ett sätt som skapar problem i t.ex. relationer, arbetet och ekonomin. Individen mår oftast väldigt bra i denna period och kan vara väldigt kreativ. När individen är deprimerad kan allt kännas svårt och individen förlorar sin livsglädje. Mellan perioderna av sjukdom brukar personen må bättre och kan leva som vanligt. Det kan förekomma maniska och depressiva symtom samtidigt (Hjärnfonden).

”Det är som att vara hög: ökad kreativitet, ett minskat behov av sömn, minskad aptit, viktminskning, en förhöjd sexualitet, en känsla av att vara oslagbar – nästan gudomlig… Så kan man hålla på i några dagar, veckor, till och med månader. Men till slut går kroppen sönder. Och ungefär då brukar man ramla ner i en depression. I mitt fall har det ofta kulminerat i ett självmordsförsök.” (Ann Heberlein)

Orsak
Vad som orsakar bipolär sjukdom är fortfarande inte helt känt, men man vet att både arv och miljö spelar in (Hjärnfonden). Arvet har större betydelse än vid många andra psykiska sjukdomar (1177 vårdguiden). Flera gener tycks vara inblandade vid utvecklingen av bipolär sjukdom, de påverkar tillverkningen och omsättningen av viktiga proteiner i hjärnans celler. En ökad känslighet i dessa system gör att individen löper en förhöjd risk att få sjukdomen vid yttre påfrestningar (Hjärnfonden).

Symptom
Vid de maniska perioderna är det vanligt att man är överdrivet upprymd, överaktiv och har ett extremt stort självförtroende. Individen kan också lätt bli irriterad och en del har ett nedsatt sömnbehov (Hjärnfonden). En person med bipolär sjukdom kan också få dåligt omdöme och göra ogenomtänkta saker, t.ex. att göra av med mycket pengar eller försätta sig själv eller andra i farliga situationer. Om de maniska symtomen är lindriga och inte leder till konflikter eller får andra allvarliga följder kallas tillståndet för hypomani (1177 vårdguiden).  Depressionen som följer kan ge symtom som nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, dåligt självförtroende, sömnbesvär och minskad eller ökad aptit (Hjärnfonden). Individen kan även känna hopplöshet och har ofta minskad sexlust. Om depressionen djupnar kan man få självmordstankar (1177 vårdguiden). Sjukdomsförloppet vid bipolär sjukdom kan vara mycket olika för olika personer och det kan även förändras med tiden.

Olika typer av bipolär sjukdom
Om depressioner varvas med kraftiga manier, ofta med psykotiska symtom kallas detta tillståndet för bipolär sjukdom typ 1. Individen kan hallucinera eller ha vanföreställningar, man är då så psykiskt sjuk att man saknar verklighetsuppfattning. Om depressionerna istället varvas med hypomanier kallas tillståndet för bipolär sjukdom typ 2. Dvs om de maniska symtomen är lindriga och inte leder till konflikter eller får andra allvarliga följder. 
En del har mer av maniska perioder, andra mer av depressioner. Sjukdomsepisodernas längd varierar också, en del individer har långvariga manier och depressioner, medan andras symtom bara varar några få dagar. Andra som har bipolär sjukdom är helt utan symtom mellan sjukdomsepisoderna, medan andra har ständiga humörsvängningar. Vissa individer är nästan konstant deprimerade och har mycket korta perioder med hypomani eller mani. Ca en tredjedel av alla som har bipolär sjukdom har vid en eller flera perioder blandade tillstånd med både maniska och depressiva symtom samtidigt, dvs blandepisoder. Man kan t.ex. vara manisk och samtidigt ha depressiva symtom som förtvivlan och hopplöshetskänslor. Individen kan vara deprimerad och samtidigt överaktiv som vid mani (1177 vårdguiden).

Behandling
Det är viktigt med behandling i ett tidigt skede eftersom sjukdomen annars kan medföra stora sociala och medicinska påfrestningar. Mediciner och psykoterapi bidrar ofta till att svängningarna i humöret minskar och att personen slipper återfall. Vid bipolär sjukdom är det viktigt med patient- och närståendeutbildning som innebär utbildning om hur sjukdomen yttrar sig, hur läkemedlen fungerar och vad individen själv kan göra för att minska risken för nya sjukdomsskov. Ibland kan symtomen vid både mani och depression bli så allvarliga att man behöver vård på sjukhus. Vid depression kan det röra sig om svårigheter att klara vanligtvis enkla uppgifter. I mycket svåra fall är risken för självmord stor. Vid det maniska tillståndet kan det handla om att man blir så uppjagad och aggressiv att man blir farlig för sig själv eller andra (Hjärnfonden). Läkemedel verkar genom att korrigera störningar i hur hjärnan reglerar humör och tänkande.


Psykossjukdomar

Psykossjukdomar är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger en förändrad verklighetsuppfattning hos individen (Bendt 2017).

Schizofreni

Det är den vanligaste psykossjukdomen, individen upplever verkligheten på ett annat sätt än andra. Psykostillståndet vid schizofreni varar minst ett halvår, men oftast längre och ibland ett helt liv (Bendt 2017).

Det är vanligt att ha tidiga symtom innan psykossjukdomen bryter ut. Individen känner en inre oro som inte går att förklara. Känner sig ofta nedstämd och har ett depressivt eller ångestfullt sätt att se på livet. Får en känsla att man har förändrats och känner inte igen dig själv. Individen har svårt att koncentrera sig och att minnas saker. Tappar intresset för saker som man tidigare tyckte om att göra. Individen har svårt att klara av stress, ljud eller andra sinnesintryck och har sömnproblem. Individen kan dra sig undan och isolera sig från andra människor. Kan bli arg eller ledsen för anledningar som tycks obegripliga. Om de tidiga symtomen blir starkare påverkas individen mer och mer, och verklighetsuppfattningen förändras till slut. De tidiga symtomen har då utvecklats till en psykos. Psykosen kan pågå i ett par månader och gå över, eller kan pågå en längre tid, pågår psykosen en längre tid är det en psykossjukdom. Individen mår ofta bättre mellan psykoserna (Bendt 2017).

Schizofreni kan visa sig på många sätt, individen kan uppleva ett par eller flera av följande symptom. Med vanföreställningar som handlar om att tillvaron är förändrad och annorlunda än vad man är van vid. Andra personer har ofta svårt att tro individen när hen berättar om sina upplevelser t.ex. om individen känner sig förföljd eller övervakad. Individen kan få hallucinationer dvs sinnesintryck som bara personen med schizofreni upplever, som att höra saker eller se saker ingen annan hör eller ser. Tankestörningar, med svårighet att tänka färdigt en tanke, den kanske blockeras eller kommer väldigt långsamt. Personen kan också uppleva det som att nya tankar dyker upp, avbryter och distraherar och de gamla tankarna försvinner. Vissa kan tycka att de nya tankarna kommer in i huvudet från omgivningen eller att tankarna sänds ut till andra personer och att de vet vad man tänker. Individen kan känna stark ångest och oro, upplevelserna under en psykos kan vara väldigt skrämmande och ger därmed stark ångest. Individen kan känna sig nedstämd och orkeslös, och har känslor av meningslöshet, med sömnproblem och få självmordstankar. Individen kan sköta dagliga aktiviteter och hushållssysslor men drar sig undan familjemedlemmar och vänner individen tidigare tyckt om att träffa (Bendt 2017).

Orsak
Det kan vara svårt att hitta en förklaring till varför schizofreni utvecklas. Enligt forskare är schizofreni ärftligt men det finns också individer som har fått en psykos, trots att de inte har haft någon känd ärftlighet. Risken att insjukna kan öka om man har en mycket påfrestande livssituation under en längre tid t.ex. att man känner sig utanför och inte är delaktig i samhället. Att röka cannabis ökar också risken för schizofreni, speciellt hos personer som har en släkting som har haft en psykos (Bendt 2017).

Behandling
Vilken behandling beror bland annat på hur individen mår, vilka symtom hen har och hur symtomen påverkar individens vardag. Behandlingen innebär olika sorters hjälp: Med antipsykotiska läkemedel, psykologisk behandling, social träning, insatser som arbetsträning, att individen och närstående tillsammans får lära sig om schizofreni och om behandlingen. Den psykoterapiform som har visat sig vara mest effektiv vid psykoser är KBT (Kognitiv beteendeterapi). Behandling sker oftast en gång i veckan under några veckor
 (Bendt 2017).

Källförteckning

Blume, Barbro och Sigling, Inga-Lisa (2013). Psykiatri 1. Liber AB, Stockholm.
Bendt, Anna (2017). 1177 Vårdguiden – Schizofreni. Hämtat den 27/2 – 2018 från: https://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Schizofreni/
Carlsson, Kendall, Gunilla (2015). Elever med neuropsykiatriska svårigheter – vad gör vi och varför?. Studentlitteratur AB, Lund.
Eldestål, Jeanette (2010). Dopamin, serotonin och endorfiner påverkar humör, känslor och kan skapa beroende. Hämtat den 2/1-2020 från: http://files.webb.uu.se/uploader/271/HT10-05-Eldestal-Jeanette-Sammanf.pdf
Ekdal; Lennart och Ekdal, Niklas (2019). Ekdal och Ekdal Säsong 1 26/2 – 2019 del 7 av 8: Psykisk ohälsa: https://www.svtplay.se/video/20887836/ekdal-och-ekdal/ekdal-och-ekdal-sasong-1-26-feb-20-00?start=auto&tab=2019
Eslava, Sergio. Föreläsning: Vem är jag bortom mina prestationer – om självkänsla och prestation 8/1 – 2020
Granhag,  Pär Anders och Christianson Sven Å (2008). Handbok i rättspsykologi. Liber AB.
Psykologilexikon. Rättspsykologi. Natur och kultur.
Riksförbundet Attention. Vad är Add. Hämtat den 27/2 – 2018 från: 
http://ung.attention.se/diagnoser-2/vad-ar-add/
Hansen, Anders (2019). Skärmhjärna. Bonnier Fakta.
Heberlein, Ann. Hjärnfonden –  Bipolär sjukdom: Från helvetet. Hämtat den 1/3 – 2018 från: http://www.hjarnfonden.se/bipolar-sjukdom-fran-helvetet/
Hjärnfonden (2017). Hämtat 10/10 – 2017 från: http://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/adhd/?gclid=EAIaIQobChMI-bfJ7uvl1gIVSomyCh1megz1EAAYASAAEgKCV_D_BwE
Hjärnfonden – Vad är bipolär sjukdom? Hämtat den 1/3 – 2018 från: http://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/bipolar-sjukdom/?gclid=EAIaIQobChMI-Njkp9bK2QIVHl8ZCh28nAZDEAAYAiAAEgL1B_D_BwE
Holmér, Emma (2017). 1177 Vårdguiden, Region Skåne. Hämtat den 8/11 – 2017 från: https://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Adhd/
Johansson, Rune, Johansson Sarah och Skärgren, Lars (2016). Samhällsbaserad psykiatri. Repro Exakta AB, Malmö.
Kindwall, Katarina (2017). Habilitering & hälsa Stockholms Läns Landsting. Hämtat den 7/11 – 2017 från: http://habilitering.se/autismforum/leva-med/styrkor-och-svarigheter/aspie-kriterierna
Malou efter tio (2020). Annika Strandhäll (S) om tiden efter sambons självmord. Hämtat den 19/2-2020 från: https://www.tv4.se/efter-tio/klipp/annika-strandh%C3%A4ll-s-om-tiden-efter-sambons-sj%C3%A4lvmord-12527276
NE. Klinisk psykologi. Hämtat den 6/3 – 2019 från: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/klinisk-psykologi
Rosenberg, Henrik och Hanna Christensen (25/4 – 2019). Föreläsning ADHD. Bildningsförvaltningen Trelleborg.
Socialstyrelsen (2019). DBT (Dialektisk beteendeterapi). Hämtade den 22/12 – 2019 från: https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/dbt-dialektisk-beteendeterapi/

Post a Comment