Judendom

Den religion, civilisation och kultur som man kallar judendom innehåller skilda uppfattningar, riktningar, tolkningar och traditioner (Groth 2003, 29). Det finns ca 15 miljoner judar i världen, se antal i världen >>. Flest judar bor i USA och i Israel. I Sverige bor ca 17 000 judar (Groth 2003, 33). Judendomens tideräkning börjar med skapelse som sägs ha inträffat år 3761 f.v.t.

Många judar är icke religiösa och lever helt sekulärt. Judar utgör i samtliga länder där de bor, utom i Israel, en etnisk minoritet. Den judiska gruppen har av riksdagen år 1999, utsetts till en av fem nationella minoriteter i Sverige. Att vara jude är ett sätt att leva och judendomen ett sätt att se på världen (Judiska Församlingen Stockholm).

Inom judendom tror man på en gud, JHVH (gud på hebreiska skrivs jod-he-vav-he och förkortas ofta JHVH).Shema, den judiska trosbekännelsen som lyder: ”Shema Israel, Adonai Eloheinu, Adonai echad”, som innehåller sammanfattning av judarnas förhållande till gud: ”Hör Israel, Adonai (Herren) är vår Gud, Adonai är en”(5 Mos 6:4) (Groth 2003, 141). Judendomens gud är helig, evig, allsmäktig, allvetande, barmhärtig och rättfärdig (Groth 2003, 117 – 118). Gud är jordens och universums skapare. Abraham var den första som gav uttryck för denna monoteistiska (tron på en enda gud) tron genom att bryta med tron på många gudar.

Historik, judarnas historia börjar med Abraham som ska ha fötts 1812 f.v.t. Han lämnar sina gamla gudar för att tjäna och tro på en gud dvs JHVH (1 Mos. 12:1 – 5). Gud sluter ett förbund med Abraham att han och hans efterkommande och lovar dom ensamrätt till landet Kanaan, dagens Israel (1 Mos 15:5 – 6) (Groth 2003, 46) och Abraham och hans ättlingar skulle följa och lyda gud. Tecknet på det förbundet omskärelse av alla gossebarn på sin åttonde levnadsdag (1 Mos. 17:9 – 13) Herrens förbund med Abraham >>

Uttåget ur Egypten ca 1200 f.v.t. I Egypten tvingades judarna leva som slavar. Moses fick i uppdrag av gud att leda judarna ut ur Egypten och föra dem till Israel (Kanaan, det heliga landet som gud hade lovat dem). Farao ville ha kvar alla sina slavar så han förbjöd Moses och israeliterna att lämna landet. För att hjälpa Moses och folket skickade gud många olyckor och Moses lyckades till sist leda folket ut ur Egypten. Dom vandrade i tre dagar genom öknen innan de kom till Röda havet. Den här vandringen från Egypten till Israel, kallas uttåget ur Egypten. Pesach (den judiska påsken) firas till minne av hur isrealiterna med guds hjälp fördes ut ur Egypten. Under den fyrtio år långa vandringen genom Sinaiöknen blir det israelitiska slavarna ett fritt folk (Groth 2003, 49). En del av pakten med gud är tavlorna med dom tio budorden som Moses tar emot vid berget Sinai som judarna har förpliktelser att hålla som ett del i avtalet med gud. De tio budorden eller tio guds bud, de tio befallningar som gud ger till Mose (2 Mos. 20:3-17 och 5 Mos. 5:6-21). Här följer de tio buden med en modern uttolkning (gjord av biskop emeritus Lennart Koskinen).
1. Du skall inga andra gudar hava vid sidan av mig – Inrikta ditt liv på den Gud som är alltings ursprung och mål.
2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn. – Använd Guds namn endast i det godas tjänst.
3. Tänk på vilodagen så att du helgar den. – Ge dig själv regelbunden tid till vila och uppbyggelse.
4. Hedra din fader och din moder för att det må gå dig väl och du må länge leva i ditt land. – Visa dina föräldrar respekt och kärlek så kan du förvänta dig detsamma av dina barn.
5. Du skall inte dräpa. – Värna och vörda livet i alla dess former.
6. Du skall inte begå äktenskapsbrott. – Var trogen mot din partner.
7. Du skall inte stjäla. – Respektera andras egendom och rättigheter.
8. Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa. – Visa dig pålitlig i tanke, ord och handling.
9. Du skall inte ha begärelse till din nästas hus. – Dela din medmänniskas glädje över att hon har fått en bra bostad.
10. Du skall inte ha begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänarinna, ej heller till något annat som tillhör din nästa. – Tillåt dig att vara glad åt att det gått din medmänniska väl i livet (Svenska Kyrkan, 2016).

Kungatiden ca 1025 – 586 f.v.t. Det är under Davids tid (ca 1013 – 973 f.v.t.) som Jerusalem får sin ställning som isrealiternas heliga stad och sedan judarnas.
Historik >>

70 e.v.t. när templet i Jerusalem brann ner och nationens religiösa centrum lades i ruiner (Groth 2003, 30).

Diasporan, bakgrunden till den judiska diasporan >>

Identitet, den judiska identiteten har sin grund i uppfattningen att man tillhör ett folk med gemensamma förfäder och med en gemensam historia. Det är främst befrielsen från slaveriet i Egypten som har varit kärnan i den judiska identiteten och återupplevs varje år i samband med Pesach (se nedan) (Groth 2003, 46, 48).

Enligt tradition är man jude om man föds av en judisk mor, men man kan också konverterar till judendomen. Flera nya inriktningar accepterar också om man har en judisk far förutsatt att barnet får en judisk uppfostran (Groth 2003, 34-35). Att konvertera >>

Urkunder, den hebreiska bibeln heter Tanakh, som är judendomens första och äldsta samling heliga skrifter. Den består av tre delar, den första är Tora (Moseböckerna), dom andra är Nevvim (profeterna) och Ketuvim (skrifterna). Toran >> innehåller israeliternas äldsta historia och handlar främst om förhållandet mellan gud och människan, det folk som härstammar från patriarkerna, Abraham, Isak, Jakob samt deras fruar Sara, Rebecka, Lea och Rakel. Samt flykten från Egypten under ledning av Moses och förbundet mellan gud och det judiska folket (Groth 2003, 35-36). Ursprungligen skrevs Toran på pargamentrullar och i synagogan reciterar man fortfarande ur handskrivna Torarullar (Groth 2003, 43).

Synagogan, är platsen där man samlas för gemensam bön och läsning av Toran. En synagoga kan vara vilket hus som men det måste vara minst tio vuxna män som ber tillsammans. En synagoga har en vägg med riktning mot Jerusalem där det heliga skåpet står, där t.ex. torarullarna förvaras. Dom är skrivna på pergament som är upprullade på två träkäppar och är ofta försedda med kronor av silver. Rullarna innehåller dom fem Moseböckerna och är skrivna på hebreiska. Framför brinner det eviga ljuset (ska påminna om ljuset som brann i templet i Jerusalem). Mitt i synagogan finns ett stort bord där man breder ut torarullarna. I många synagogor finns en predikstol där rabbinen står under predikan (Groth 2003, 134 -135). Rabbin är en judisk förkunnare och rättslärd. En rabbin undervisar i tros- och ritfrågor och håller själavårdande samtal. Rabbinen är ingen präst, hen kan inte utföra några ytterligare riter än en vanlig, myndig jude. I vissa länder har rabbinen dock fått rätten av staten att viga par till äktenskap. I ortodoxa synagogor sitter män och kvinnor åtskilda för att inte distrahera varandra. Många synagogor har även blivit en samlingsplats där många judar träffas för att umgås (Groth 2003, 135). Gudstjänsten under sabbaten och högtidsdagarna, leds ofta av en kantor (som har en judisk högskoleutbildning). Man läser fortlöpande ur Toran måndagar och torsdagar, sabbat och högtidsdagarna, då man även läser profetböckerna. Bönen är viktig, där människan kan meddela sig med gud och en gemenskap med andra, visa glädje och tacksamhet (Groth 2003, 139). För att vara med i en gudstjänst, i synagogan i New York >>
Besök en synagoga >>

Siddur, böneboken som innehåller dagliga böner som vissa judar läser varje dag. Böneboken läses i samband med högtider men även för riter som relaterar till livscykeln (övergångsriter) som vid födsel, bröllop och begravningar.

Mezuza, är den pergamentrulle som enligt judisk sed skall sättas upp på höger dörrkarm. Mezuzan innehåller en pergamentrulle i miniatyr  på hebreiska. Tillsammans med tefillin, som är bönekapslar eller böneremmar som knyts kring armen och sätts på pannan, skall denna påminna om guds närvaro, hans bud, och de plikter han ålagt människan att följa (5 Mos. 6:8, 11:13-21) (Groth 2003, 143).

Riktningar, Ortodoxa judendomen, dom mest traditionsbundna, som håller på tradition och kontinuitet. Reformjudendomen (Liberala) som uppstod i Tyskland på 1800-talet. Tanken var att anpassa judendomen till ett sekulariserat samhälle. Konservativa judendomen, uppstod som en motreaktion mot den reformjudendomen och dess radikal förändringar av lära och riter. Tanken var att kombinera dom gamla traditionerna med viss modern anpassning (Groth 2003, 30-31).

HögtiderPesach, judarnas påsk infaller samtidigt som den kristna påsken. Det exakta datumet är 15-22 Nisan som är det judiska årets första månad. Pesach är är en festhögtid och firas i sju dagar och firas till minne av uttåget ur Egypten. I Moseböckerna berättas det om att Israels folk i många år tvingades leva som slavar i Egypten. När Moses var 80 år gav gud honom uppdraget att föra ut Israels folk ur Egypten. När Moses framförde Guds befallning vägrade farao att lyda, för han trodde inte på israelernas gud. Moses varnade honom och sa att gud skulle straffa honom och hans folk, men Farao fortsatte att vägra. Gud lät då flera olyckor drabba Egyptens folk osv. Innan man kan fira Pesach städas huset noggrant. Det är viktigt att få bort allt jäst bröd. Sedan lägger man ut några bitar av bröd som pappan i familjen letar efter, när brödsmulorna samlats in läggs de i en ask tills nästa morgon då allt bränns upp. Hela familjen samlas för att äta tillsammans och maten symboliserar vad man åt under fångenskapen i Egypten. Enligt traditionen ska alla förstfödda söner fasta dagen före Pesach, detta gör man som tack för att gud skyddade dom mot den tionde plågan som drabbade Egypten, alltså att alla förstfödda skulle dödas. I boken Haggada finns bland annat berättelser, citat, böner och sånger om den judiska påsken. Den rituella måltiden börjar med att deltagarna lovprisar och tackar gud för att han valt ut det judiska folket och gjort det till sitt folk.

Sabbat, är den viktigaste högtiden. Det fjärde budet lyder: ”Tänk på att hålla sabbatsdagen helig” (Groth 2003, 230). Vilodagen infaller varje vecka och inleds med solens nedgång på fredagen och avslutas då solen går ner på lördagskvällen. Enligt skapelseberättelsen i Bibeln vilade sig gud på den sjunde dagen och därmed instiftades en vilodag även för människor. Tanken är att man ska vila, läsa heliga skrifter, äta gott och gå till synagogan (Judiska församlingen Malmö).

Shavuot, veckofesten inträffar 49 dagar efter pesach och varar i två dagar. Den är en skördefest, de första frukternas fest. Shavuot är också den högtid då Toran mottog vid Sinai. Synagogan smyckas med bladverk för att påminna om skörden (Judiska församlingen Stockholm).

Rosh hashana, det judiska nyåret som firas på hösten. Man ber sina medmänniskor om förlåtelse. Vid Jom kippur, försoningsdagen då ber man gud om förlåtelse. Under dessa helger blåser man i en shofar, ett vädurshorn. Att höra shofarblåsningen är viktigt för att väcka människan till bot och bättring (Judiska församlingen Göteborg).

Sukkot, lövhyddohögtiden som varar i sju dagar. Man ska vistas i en hydda som symboliserar dom tillfälliga boningar som israeliterna uppförde under den 40-åriga vandringen från Egypten till landet Israel. Numera är det få som bygger egna hyddor men utanför synagorna uppförs alltid en. Man förknippar ökenvandringen med skördefesten i gamla tider i Israel (Judiska församlingen Stockholm).

Chanukka, känd som ljusets fest eller invigningsfesten, är en judisk högtid som varar i åtta kvällar. Den firas till minne av Judas Mackabeus återinvigning av Jerusalems tempel år 164 f.v.t. sedan det under maccabéerupproret befriats från de seleukidiska härskarna . Enligt traditionen fanns olja till templets lampor för en enda dag, men gud såg till att oljan räckte i de åtta dagar som behövdes för att få fram ny tempelolja. Channukka varar därför i åtta dagar, och varje kväll tänds ljus till minne av detta under (Judiska föreningen i Umeå).

Purim, en högtid och firas till minne av händelser som beskrivs i Esters bok. Dagen före festen fastar man, sedan läser man ur Esters bok i synagogan på kvällen och morgonen (Judiska föreningen i Umeå). Purim är en högtid då det är tillåtet att arbeta.

Bar Mitzva, brudens son och bat mitzva, brudens dotter. Det är en fest, ingen konfirmation eftersom judar inte behöver inte bekräfta sin tro. Det är en övergångsrik, att bli vuxen i religiöst avseende, att bli man eller kvinna dvs religiöst myndig. Det är vanligt att pojken respektive flickan leder någon del av gudstjänsten på sabbaten närmast efter sin bar- respektive bat mitzva-födelsedag för att därefter fira händelsen med en fest för släktingar och vänner (Judiska församlingen Göteborg).

Mat, tillåten mat är kosher och förbjuden är treif. Människan kan välja vad hen ska äta och då, enligt judar, visar vi att vi inte bara är djur, utan också människor. Många judar väljer att äta det som gud befallt att dom får äta, det blir en religiös handling. Tillåtna djur, är fiskar som har fenor och fjäll, d.v.s. dom flesta. Fåglar som höna/kyckling, kalkon, gås, anka, fasan, ripa, vaktel, duva men inte rovfåglar osv. Fyrfotadjur som både har tudelade klövar och idisslar som t.ex. nötkreatur, får, getter, älgar, hjortar, rådjur tillåtna. Grisar är förbjudna även om dom har klövar eftersom dom idisslar. Hästar, åsnor, kameler, hundar, katter, råttor, kaniner osv saknar klövar och de idisslar inte, alltså är de förbjudna. Den enda insekt som är tillåten är arbe, nämligen den gräshoppsart som hemsökte Egypten (en av de tio plågorna). Men dom flesta avstår från gräshoppor. Alla kräldjur och blod är förbjudet att äta,blodet anses synonymt med själen eller livet.De fåglar och fyrfotadjur som är tillåtna får ätas endast om de slaktats på judiskt sätt. Det innebär att en särskilt utbildad slaktare säger en speciell välsignelse i samband med slakten och därefter med en rakbladsvass kniv, med ett enda snitt skär av båda halspulsådrorna och luftstrupen på djuret. Innan djuret hinner känna att det gjorde ont, har därvid blodtillförseln till hjärnan avbrutits och djuret känner ingen smärta. ”Du skall inte koka en killing i dess moders mjölk”, detta förbud förekommer vid tre tillfällen i Toran (2 MB 23:19, 2 MB 34:26, 5 MB 14:21). Man ska inte blanda kött och mjölk. Detta bud är grunden för vår respekt för och omtanke om djuren, därför får man inte blanda mjölk och kött i samma måltid (Judiska församlingen Göteborg). I många judiska familjer finns två kylskåp samt dubbelt av alla köksredskap för att inte blanda. Många judar hävdar att man har kvar matreglerna för att gud har påvisat dom samt för att undvika assimilation och hålla kvar judendomen (Groth 2003, 150).

Kvinnans ställning, kvinnan och mannen har samma värde inom judendomen. I det religiösa livet har mannen fått andra uppgifter än kvinnan, exempelvis måste tio män vara närvarande på en gudstjänst för att vissa böner ska kunna läsas. Kvinnans uppgift har traditionellt varit att ansvara för hemmet och barnen. Men i den moderna och framförallt liberala och konservativa judendomen får kvinnan en alltmer framträdande plats i synagogan. I Stockholms Judiska församling händer det att kvinnor läser ur Torah, något som annars inte har förekommit. I liberala synagogor, främst i Storbritannien och USA finns även kvinnliga rabbiner och kantorer. I reforma- och konservativa församlingar är kvinnor med i gudstjänsten och använder bönesjal och tefillin. Hos de ortodoxa kvinnorna är det vanligt att täcka håret som bevis på att dom är gifta. Vanligtvis bär de hatt eller sjal, men peruk kan även förekomma (Judiska Församlingen Stockholm) och att kvinnor och män sitter åtskilda i synagogan för att inte bli distraherade. Kvinnan slipper många positiva bud som t.ex. många gånger att bruka tallit (bönesjal) och tefillin. Men plikten att be gäller även för kvinnan. Anledningen till att kvinnan är tänkt att slippa vissa plikter är att det var meningen att hon skulle ta han om man och barn. Men fortfarande så stöter motstånd när dom t.ex. ber offentligt vid Västra muren (Groth 2003, 145).

Äktenskapet, inom judendom så är man positiv till preventivmedel, även inom ortodox judendom när det gäller risk för kvinnans hälsa. Många judar är även liberala gällande abort speciellt om det innebär en risk för kvinnans hälsa. Judiska bröllop är oftast stora, det är inte ovanligt att man bjuder flera hundra gäster. Vigseln leds av rabbinen. Ceremonin avslutas med att brudgummen krossar ett glas med foten, det symboliserar templets förstörelse (Groth 2001, 248, 250).

Västra muren, kallas även ”klagomuren” är den delen som är kvar av den mur som en gång i tiden omgav tempelområdet i Jerusalem. Det var kung Herodes som lät uppföra den muren i syfte att utvidga den gård som omgav själva tempelbyggnaden. Den stod färdig år 64 e.kr. Sex år senare intogs Jerusalem av romerska styrkor och då raserade templet. Den västra muren är det enda som återstår av den mur som omgav tempelområdet. På medeltiden började judarna vallfärda dit och man samlades vid muren för att sörja över det förlorade templet och be till gud om att templet en dag skulle byggas upp igen. Många troende judar utför sin morgonbön vid muren, och det är sed att besökare stoppar in lappar med böner i springor mellan stenarna i muren (Bibelfrågan).

Window on the Wall” offers a special Internet service for people who are not in Jerusalem who wish to place a note in the Wall. >>

SymbolDavidsstjärnan kallas också för Davidsskölden. Det är en sexuddig stjärna formad av två trianglar. Under andra världskriget tvingade nazisterna judar att bära en gul Davidsstjärna på sina kläder. Idag finns stjärnan på Israels flagga (SO – rummet, 2014).

Etik, målet med livet enligt många judar är att göra goda gärningar mot sin nästa som värdera efter döden, etd sammanfattas enligt 3 Mos 19:18: ”Du skall inte ta hämnd och inte hysa vrede mot någon i ditt folk, utan du skall älska din nästa som dig själv. Jag är Herren.” (bibeln.se). Moralen bestäms också utifrån vilken riktning man tillhör, t.ex. dom ortodoxa hänvisar till vad Talmud föreskriver (Groth 2003, 127).
Judendom och homosexualitet >>

Livets slut, ett ideal är att begravas i Israel och gärna i staden Jerusalem. Judiska begravningar är enkla och ska ske så fort som möjligt, helst inom 24 timmar. Den döde sveps i vitt typ och läggs i en enkel kista. Kremering är inte tillåtet inom judendom. Efter begravningen samlas familjen och har en sorgevecka. Varje år ”firar” man den dödes minne genom att besöka graven på dödsdagen (Groth 2003, 259 – 260).

I SverigeJudarnas historia i Sverige >>
Föreläsning av Tobias Rawet om förintelsen >>

Källförteckning
Bibelfrågan – Ett interaktivt lexikon över bibeln och kristen tro. Hämtat den 10/8 – 2016 från: http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/klagomur.htm
Förbundet kristen skolungdom r.f. (FKS). Hämtat den 8/8 – 2016 från: http://www.fragaprasten.fi/fragor-och-svar/judendom/vad-gor-en-rabbin
Groth, Bente (2003). Judendom: Kultur, historia, tradition. Bokförlaget Natur och kultur.
Judiska församlingen Göteborg. Hämtat den 10/8 – 2016 från: http://www.judiskaforsamlingen.se/kosher.php
Judiska föreningen i Umeå. Hämtat den 11/8 – 2016 från: http://www.judiskaforeningeniumea.n.nu/judiska-hogtider
Judiska församlingen Malmö. Hämtat den 8/8 – 2016 från: http://www.jfm.se/vanliga-fragor.html
Judiska Församlingen Stockholm. Hämtat den 6/8 – 2016 från: http://jfst.se/judendom/
SO – rummet, 2014. 
Davidsstjärnan – en känsloladdad judisk symbol. Hämtat den 14/8 – 2016 från: http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/davidsstjarnan-en-kansloladdad-judisk-symbol
Svenska Bibelsällskapet. bibeln.se. Hämtat den 7/8 – 2016 från: http://www.bibeln.se/las/2k/3_mos#q=3+Mos+19%3A18
Svenska Kyrkan (2016). Hämtat den 30/7 – 2016 från: https://www.svenskakyrkan.se/toarp/de-tio-budorden

Post a Comment