Buddhism

”Alla du möter utkämpar en kamp som du inte vet någonting om. Var snäll, alltid!”
(Lindeblad 2020, 180).

Buddhismen är en varierande religion med många olika religiösa traditioner. Enligt Buddha var hans lära ett medel att uppnå ett visst mål, inte ett mål i sig (Jacobsen 2014, 13).

Buddhismen kommer från hinduismen men uppstod inte som en kritik av religionen även om Buddha inte höll med om vissa aspekter av hinduismen som t.ex. att gudar ska ha någon makt över människor (även om han ansåg att gudar fanns) och den hierarkiska samhällsideologin. Buddhismen och hinduismen har utvecklats parallellt med varandra, det är många drag som hinduismen har hämtat från buddhismen (Jacobsen 2014, 135).

Buddhismen är en missionerande religion som har spridit sig runt om i Asien b.la till Sri Lanka, Sydöstasien, Centralasien, Kina, Japan, Nepal och Tibet. Se antal i världen: http://show.mappingworlds.com/world/
______

Legenden om Buddha, någon gång i slutet av 500-talet e.v.t. föddes en prins i norra Indien. Det var ingen vanlig prins, en siare förutspådde att pojken som hette Siddharta Gautama skulle bli en mäktig kejsare eller en stor religiös ledare som hemlöst vandrade runt utan rikedom och världslig makt. Det senare oroade fadern som ville att sonen skulle bli en mäktig kejsare. Därför beslöt han att Siddharta skulle leva i lyx och överflöd och inte lämna palatset. Han var instängd och skyddades från allt som var sorgligt och obehagligt. Siddharta visste därför inget om världen utanför. Siddharta var 29 år när han fick sonen Rahula. Efter sonens födelse blev hans nyfikenhet allt starkare. En dag gjorde han en olovlig utflykt tillsammans med en tjänare. Siddharta reagerade när han såg en gammal människa och undrade vad det var för fel på honom. Tjänaren berättade att han är gammal och att det blir vi alla. När Siddharta sedan träffade en sjuk man förklarade tjänaren att den sjuke lider av en svår sjukdom och kan drabba oss alla. När han slutligen fick se en död man berättade tjänaren att döden väntar oss alla. Siddharta var omskakad av att uppleva ålderdom, sjukdom och död, att vad som väntar oss är lidande, så är allt meningslöst. På vägen hem mötte de en smutsig och mager asket klädd i trasor. Trots den eländiga kroppen lyste mannens ansikte av lycka och frid. Siddharta fick nytt hopp, han beslöt sig för att bli asket och söka sanning och frid. En natt smög han sig ut, från palatset, utan fru och barn. Siddharta spenderade år med att komma fram till sanningen om tillvaron. Han hade nu provat två kroppsliga ytterligheter, sinnlig njutning och att leva som den hårdaste asket. Båda ledde bara till tomhet. Nu bestämde han sig för att välja den tredje vägen dvs mittens väg. Han skulle koncentrera sig på meditation, tanken och förståndet. Siddharta satte sig under ett stort träd, ett Bodhiträd. Han beslöt sig för att inte resa sig förrän han hade nått den slutliga insikten om livet och döden. Han provade meditation och självplågeri men inget hjälpte. Efter en lång tids mediterande hände det, han kunde se i sitt inre genom himlar och helveten, han hade valt en medelväg mellan sinnlig njutning och asketisk plågeri. Alla varelsers återfödslar till lidande och död passerade förbi. Plötsligt insåg han hur allt hängde ihop. Han upplevde det stora ljuset och blev Buddha, den upplyste, han var då 35 år. Detta skildras i texten Mahasaccakasutta i Majjhimanikaya:
”Kanske fanns det en annan väg till uppvaknande. Jag tänkte att nu minns jag: Medan min far arbetade satt jag i skuggan under ett träd, utan begär knutna till sinnesförnimmelser och utan onda tankar, och uppnådde och stannade i det första djupmeditationstillståndet, som präglas av lycka och glädje i förening med språklig tankeverksamhet. Kanske var detta vägen till uppvaknande. Jag blev medveten om att detta var vägen till uppvaknande. Jag tänkte: Varför skall jag frukta det lyckliga stadium som är fritt från begär knutna till sinnesförnimmelser, och fritt från onda tankar?” (Jacobsen 2014, 39).
Han dröjde sig kvar för att samla krafter då buddhismens djävul, Mara, framträdde och försökte locka honom till att lämna livet på jorden och behålla den nya kunskapen för sig själv. Men av medlidande för alla okunniga människor beslutade sig Buddha för att vandra ut och lära andra människor om hans upptäckt. Världen skulle inte undanhållas sanningen. I 45 år vandrade Buddha omkring i norra Indien tillsammans med sina lärjungar och predikade läran. På väg hem blev han sjuk av skämd mat han avled och nådde nirvana. 

Det är Buddhas lära som är det viktigaste, eftersom Buddha befriar genom sin lära, inte genom sig som person. Skillnaden mellan Buddha och alla andra är att Buddha på egen hand kom fram till hur verkligheten egentligen är beskaffad och det lär man sig av Buddhas tradition/lära. För att nå nirvana måste individen befria sig själv genom att följa Buddhas lära och förverkliga den dvs att vi förstår hur verkligheten är beskaffad. I dem heliga texterna beskrivs att Buddha ha övernaturliga förmågor som t.ex. att kunna sväva och på ett ögonblick förflytta sig mellan platser (Jacobsen 2014, 22-23).

______

Buddhas lära, Buddha efterlämnade inte några skrifter han själv författat men särskilt utvalda personer förde hans lära vidare genom muntlig tradition, som så småningom skrevs ner. Omkring 200 år efter Buddhas död sammanställdes allt i skriftsamlingen Tripitaka, de tre korgarna. Namnet syftar på att den består av tre delar som från början förvarades i tre korgar. Tripitaka är buddhismens heliga skrifter och innehåller berättelser om Buddha, beskrivningar av läran  föreskrifter för munkar och nunnor.

I den lära som Buddha predikade finns inga gudar som har skapat och styr världen eller som bryr sig om människorna, även om han ansåg att det finns finns gudar och andar, men som inte har någon makt över människorna. Någon världsjäl finns inte heller. Därför är det meningslöst att offra och be till gudar. Människans mål är Nirvana (se nedan), vägen dit måste människan finna själv, utan hjälp av övernaturliga makter. Varje individ kan själv bestämma sitt öde genom att på egen hand befria sig från återfödelsen. I sitt tänkande var Buddha mycket påverkad av hinduismens heliga texter Upanishaderna där samsara och karma nämns. Buddha förkastade kasterna och ansåg att alla människor är lika mycket värda och lika lång väg till nirvana.

Buddha växte upp som en hindu och betraktade sig som en hindu hela livet. Först långt efter hans död utvecklades hans lära till en ny, självständig religion. Buddha var en ledare som folk lyssnade på och ville följa. När han dog så var hans lära spridd i stora delar av norra Indien. Buddhismens stora framgångar hotades snart av inre splittringar och allt fler människor önskade en snabbare väg till nirvana än att leva som nunnor och munkar hela livet. Detta resulterade i att buddhismen splittrades i två riktningar:
Mahayana, den stora vagnen. Inom den riktningen kan alla nå nirvana. Här kan man dyrka Buddha some n Gud som man offrar och ber till. Denna riktning finns b.la. i Kina, Japan, Korea och Tibet.
Hinayana, den lilla vagnen. Inom denna inriktning kan bara nunnor och munkar nå nirvana. Denna inriktning är inte lika uppblandad me ´d andra religiösa föreställningar som Mahayana. Denna riktning finns i b.la. Thailand, Sri lanka, Kambodja och Vietnam.

Trots splittringen blev den buddhistiska missionen framgångsrik och spreds över hela Asien. Ett par hundra år efter Buddhas död stod det klart för brahmanerna, är den högsta av de fyra kasterna dvs en präst eller skriftlärd, att buddhismen var en ny religion. De upptäckte att buddhister tog avstånd från deras böner och offercermonier, att kastsystemet inte spelade någon roll samt att gudarna inte hade någon betydelse. Det var kastsystemet som gav brahmanerna makten och visade att de stod närmast frälsning. Detta fick brahmanerna att ta krafttag för att driva ut buddhismen ur Indien. Buddha blev till slut accepterad som en av Vishnus uppenbarelser. Buddhismen dog nästan ut i Indien när den norra delen invaderades av muslimerna på 1100-talet. När engelsmännen koloniserade Indien på 1800-talet kunde buddhister återigen börja verka fritt i landet. Idag finns bara små grupper av indier som bekänner sig till buddhismen, Buddhas anhängare finns i andra länder välden över.

Inom buddhismen räknar man inte med att vanliga människor ska klara av att följa allt som Buddha lärde ut, det kan bara munkar och nunnor göra. För de buddhister som inte bor i klostret finns det endast fem regler att följa:
1. Man får inte döda något levande
2. Man får ej ta det som inte är givet (Stjäl inte)
3. Missbruka ej sexualiteten
4. Avstå från alkohol eller icke receptbelagda droger
5. Avstå från falskt tal (Ljug ej)

De fyra ädla sanningarna, är Buddhas lära:
1. Allt är lidande, människans liv är fyllt av otillfredställelse och tillvaron är ett enda lidande. Enligt Buddha gäller det oss alla, ävcen om vi är friska och tycks leva lyckligt så drabbas vi alla av oro, ångest, sjukdomar och andra bekymmer. Allt som vi sätter värde på kan glida oss ur händerna. Livet präglas av längtan och begär, men vi får inte det vi önskar och söker. Vi upplever sorg, saknad som kan leda till vrede och hat, och lycka som övergår i besvikelse och tomhet. Enligt Buddha ger livet inte någon verklig mening, att jaga rikedom och makt ökar bara besvikelsen, otillfredställelsen och lidandet.
2. Livstörsten är orsaken till lidandet, livet och lidandet upphör inte i och med att kroppen dör. Att lidandet fortsätter i en kedja av återfödslar. Människan vill gärna bli rik, prestera mycket och få uppskattning samt för att göra det bästa av sitt liv. Det är begären, längtan efter tillfredställelse, törsten efter fortsatt liv som resulterar i återfödelse.
3. Lidandet kan upphöra, en individ når harmoni med livet och får slut på återfödelserna genom att ta ansvar för sitt liv och göra sig fri från alla begär. Man måste även kunna kontrollera sina sinnen, inte bli lockad av allt ögat ser, livstörsten måste släckas. Efter detta kan människan nå frid och gå in i nirvana, utslocknande, dvs det slutliga målet.
Nirvana, är fullkomlig frihet från begär, hat och förblindelse, det är slutet på otillfredställelsen. Den som har förverkligat Nirvana, enligt Buddha, är en lycklig människa eftersom Nirvana enligt honom är lycka. Det går inte att föreställa sig Nirvana, enligt Buddha, det är slutet på otillfredställelsen men också sanningen, att inse sanningen. En Arhat, är en person som har uppnått nirvana under sin levnadstid men befinner sig inte alltid i nirvana. Personen kan befinna sig i en tidlös transcendent upplevelse, med rent medvetande (Jacobsen 2014, 96-97).
4. Vägen till lidandets upphörande, hur man ska leva för att släcka livstörsten och nå nirvana. Att leva i sinnlig njutning är lågt och ovärdigt och att leva som en asket är felaktigt och ökar lidandet. Den rätta vägen , enligt Buddha, är mittens väg, som Buddha följde när han nådde nirvana. Mittens väg kallas den åttafaldiga vägen, med olika plikter för att människan ska nå sanningen. Den leder fram till till nirvana. Hjulet är en symbol för buddhismen, den har åtta ekrar som symboliserar den åttafaldiga vägen. Den lyder:
1. Rätt kunskap, dvs att förstå de fyra ädla sanningarna.
2. Rätt sinnelag, att vara fri från begär och onda tankar.
3. Rätt tal, dvs att undvika lögn, hårda ord, skvaller och tomt prat.
4. Rätt handlande, att inte döda, stjäla eller att leva ansvarslöst.
5. Rätt liv, att man inte ska leva ett liv genom att ”sko” sig på andra, utnyttja andra eller att skada andra.
6. Rätt strävan, dvs att bekämpa det onda och sträva efter att göra det rätta.
7. Rätt medvetenhet, att vara uppmärksam på och kunna behärska sina sinnen, känslor och tankar.
8. Rätt koncentration, dvs att öva sig i meditation för att nu fram till en känsla av frihet och lugn. Detta är tröskeln till upplysningen och befrielsen.

Karma, till skillnad från hinduerna räknar buddhisterna inte med någon själ. Det enda som existerar efter döden är människans karma, som är följderna av individens tidigare gärningar. Den som når nirvana slipper att återfödas i samsaras eviga kretslopp. Handlingar som ger god karma är självbehärskning, godhet, och frikostighet. t.ex. den som är girig återföds fattig, den som skadar återföds till ett liv med ständiga sjukdomsplågor och ilska och raseri leder till att man återföds som ful och frånstötande. Sinnesförvirring och obetänksamhet leder till att man föds som djur (Jacobsen 2014, 60).

Förhållandet mellan människan och djur regleras genom etiska föreskrifter, en av dem viktigaste föreskrifterna är Ahimsa, dvs icke våld. Våld skapar dålig karma, bara våld mot andra levande varelser dvs inte mot växter (Jacobsen 2014, 65). Man anser att djur har varit människor i tidigare återfödslar och djur har tidigare varit människor(Jacobsen 2014, 72). Enligt buddhismen så finns det fem olika tillvaroformer dvs återfödelse som gud, människa, hungrig ande, djur och varelser i olika helveten. Det är bara människan som kan producera ny karma och befrias från samsara (Jacobsen 2014, 68).

Munkar, vars främsta mål är nirvana. De får inte gifta sig och måste leva i celibat. Utöver det måste munkarna hålla många andra regler som t.ex. inte ägna sig åt världsliga nöjen, inte bära smycken, inte sova i en säng och får bara äga, två orangefärgade livkläder, en gördel , matskål, rakkniv, en sil (för att sila bort så att man inte sväljer något levande). Människor kommer ofta till munkarna för att få råd i olika frågor, religösa och vardagsproblem. Många munkar är också lärare och går ut bland människor och b.la. läser ur heliga skrifter när t.ex. en människa gifter sig eller dör.

Bodhisattvor, är människor som har nått upplysning men har avstått från att inträda i nirvana för att hjälpa okunniga och otroende människor.

Vallfärd och heliga platser, buddhister besöker ofta tempel, stupa, för andakt. Långt inne i stupan finns en relikgömma som enligt tradition innehåller något från Buddhas mänskliga kropp. Över relikgömman finns en kupol med en spetsig spira, som ofta är klädd med bladguld. Som pilgrimsfärd för buddhister rekommenderas Buddhas fördelseplats Lumbini, platsen för uppvaknande (Nirvana) Budh-Gaya, platsen för första predikan Sarnath samt platsen där han dog Kusinaga (Jacobsen 2014, 232).

Det finns ett uttryck i Thailand som heter ”klistra bladguld på Buddhans rygg. Det finns något fint med att sätta bladguld på en buddhastatys rygg, där ingen annan ser det och med respekt för sin religion. Att man inte behöver vara högljudd om sina goda handlingar (Lindeblad 2020, 175).

Högtider, buddhismen har ett fåtal högtider, den viktigaste är Vesak som firas under fullmånedagarna i april/maj. Även de övriga fullmånedagarna under året är högtidsdagar. Under högtiderna går ofta buddhister till en stupa eller dagoba för att offra och meditera inför en bild eller staty av buddha. Buddhister firar högtider när det har hänt olika episoder i Buddhas liv. Vesak firas på fullmånedagen och firar Buddhas liv. Man besöker tempel och kloster, lyssnar till förkunnelser och mediterar(Jacobsen 2014, 234-235).

Ritualer, en religiös handling som följer ett visst mönster och upprepas vid en bestämd tid. De vanligaste ritualerna inom buddhismen handlar om att få magisk kontroll över världen samt att uppnå självkontroll (Jacobsen 2014, 213).

Symboler, Buddha blev till en början inte föremål för avbildning, man använde istället symboler som Buddhas fotavtryck med lärans hjul på, bodhiträdet, matskålem och stupan (Jacobsen 2014, 55). Sedan har Buddha blivit en symbol, vissa tom tillber och offrar till honom som en gud.

Lamaism, buddhismen i Tibet. Är b.la. känd för sina bönekvarnar, troende snurrar på dessa för att få hjälp och vägledning. Samt det rasslande ljudet skrämmer bort onda andar och därmed är vägen till frälsning öppen. Ledare för lamaismen är Dalai Lama, som anses vara en bodhisattva som uppenbaras på jorden. Han är även Tibets politiska ledare. Det finn en lama eller mästare i varje kloster och tempel i Tibet, men de lyder samtliga under Dalai Lama. Varje gång Dalai Lama dör gäller det att hans karma tagit en ny kropp i besittning. Landets ministrar sänder därför ut spejare i Tibet och norra Indien för att leta efter ett gossebarn som fötts under Lamans dödsår. För att vara säker på att man har hittat rätt barn måste barnet på något sätt känna igen några av den döde Lamans ägodelar. Den nuvarande Dalai Lama var fem år när han presenterades som Lama och ledare för Tibet. Han hann inte få någon politisk makt innan kineserna invaderade landet. Dalai Lama har med stöd av den buddhistiska läran aldrig accepterat våld i kampen mot dem kinesiska inkräktarna. År 1989 tilldelandes han därför Nobels freds-pris för sitt arbete att lösa konflikten utan våld.

Källförteckning
Jacobsen, A Knut (2014). Buddhismen – Religion, historia, liv. Natur & Kultur.
Lindeblad, Björn Natthiko (2020). Jag kan ha fel och andra visdomar från mitt liv som buddhistmunk. Bonnier fakta.