Personlighetspsykologi

Identiska tvillingar Jim och Lewis hade separerade kort efter födseln och växte upp med olika adoptivföräldrar. Tvillingarna träffades för första gången när dom var 39 år och upptäckte att de hade mycket gemensamt. Båda hade varit gifta två gånger, tvillingarna hade båda en son som hette James, rökte samma cigaretter, fördrog Miller light beer. Båda arbetade deltid som poliser, led av huvudverk under stress och bet på tånaglarna. Tvillingarna hade byggt en bänk runt ett träd i sin trädgård. Efter att båda hade genomgått olika psykologiska tester fick Lim och Lewis slående lika resultat, speciellt vid intelligens- och personlighetstest.

Personlighet som vetenskap är läran om de psykologiska egenskaper som skiljer människor åt. ”Personlighet definieras som de återkommande egenskaper i form av känslor, tankar, och beteende som skiljer en person från andra. Personlighet är det som karaktäriserar dig över tid i olika situationer.” (Kajonius och Dåderman 2020, 7, 23). 

Personlighet anses av många vara ett av psykologins mest komplexa och svårdefinierade
begrepp (Cattell, 1965). Det finns olika riktningar men även skilda uppfattningar om vad personlighet är och hur begreppet bör definieras, dessa uppfattningar är många gånger helt skilda ifrån varandra och idag finns ingen allmängiltig teori om vad personlighet är.

Personlighetspsykologi är en gren av psykologin som studerar människan som person. Man studerar både vad vi har gemensamt med andra och vad som särskiljer oss. Personlighet kan ses som en sammansättning av olika personlighetsdag. Personligheten formas i ett samspel mellan arv och miljö. Redan i det antika Grekland kom Hippokrates (ca. 460–370 f.v.t.) fram till en teori om fyra temperament, den melankoliska typen (pessi­mistisk, sorgsen, svårmodig), den flegmatiska (trög, eftertänksam, lugn), den koleriska (hetlevrad, nervös, lättretlig) och den sangvinska typen (sorglös, livlig). Vilken typ man var berodde på kroppsvätska och mängden kroppsvätska hos individen. 

Personligheten hos en vuxen är stabil och svår att medvetet förändra. Det är få erfarenheter som bestående förändrar personligheten. Det är snarare personligheten hos en individ som skapar livet än tvärtom (Kajonius och Dåderman 2020, 39, 77).

Genomgång personlighetspsykologi:

Den tidigare:

Tvillingstudier
För att ta reda på hur stort inflytande gener respektive miljön har haft för personligheten har man använt sig av tvillingstudier, speciellt enäggstvillingar som har samma genetiska grund. Om tvillingarna direkt efter födelsen separeras och adopteras till olika familjer i olika miljöer kan man testa skillnaderna mellan tvillingparen och få ett gott mått på miljöns inflytande för människor. Viss forskning visar att även att placering i syskonskaran har en viss betydelse för hur vi blir som individer dvs påverkar personligheten.

Paul Lichtenstein, professor vid Karolinska Institutet och chef för det svenska tvillingregistret, det största i världen. Han menar att arv och miljö spelar ungefär lika stor roll för våra barns personlighetsutveckling. Generna bestämmer mellan 30 till 50 procent och miljön resten. Han går emot vad man har trott innan att gällande miljön att den gemensamma uppväxtmiljön inte spelar störst roll utan att det är barnets individuella erfarenheter i och utanför familjen som spelar större roll (Karolinska Institutet). 

Forskningsunderlag på 15000000 tvillingpar visar att 49% av olikheter mellan människor beror på den uppsättning biologiska gener föräldrarna skickat vidare och 51% på andra orsaker som miljön. Arv och miljö integrerar med varandra, dvs genetiken påverkar t.ex. vilken miljö individen väljer (Kajonius och Dåderman 2020, 39, 47).

Paul Lichtenstein – BUP-kongressen Stockholm 2012

 

A- och B-människor
2001 presenterade socialpsykologen Henrik Högh-Olesen två personlighetstyper dvs ytterligheter i en skala. Han menar att vi människor varierar i vårt sätt att möta okända saker:
A-människor, den riskvilliga typen:
Söker spänning och häftiga upplevelser.
Hög tolerans för förändringar.
Lågt behov av struktur.
Tar gärna höga risker.
B-människor, den försiktiga typen:
Litet behov av stimulans från omgivningen.
Låg tolerans för nyheter och förändringar.
Starkt behov av struktur.
Ogillar att ta risker.

Hjärnans belöningssystem gör att vi mår bra av vissa saker. På så vis skapas t.ex. beroende. Hos den riskvilliga människan krävs mer för att belöningssystemet ska fungera eller känna stimulans. Det krävs något extra för att få en kick. Denna ytterlighet brukar man kalla ”spänningsökare”. Riskvilliga människor (typ A) har alltså lättare att utveckla beroende. Genetisk faktor, dvs man kan ärva mottaglighet/anlag för riskfyllt beteende. Män är överrepresenterade bland de riskvilliga och ungdomar är inte mer riskvilliga, dock har de pga hjärnans utveckling svårare att förutse konsekvenser och den ofärdiga hjärnan gör tonåringar trotsigare, mindre försiktiga och mer benägna att ta risker.

Brian Little: Vem är du, egentligen? Pussel av personlighet: 

 

Personlighetsteorier

Är teorier och modeller som beskriver en person i personlighetsdrag och hur dessa varierar mellan individer. 

Psykodynamiska teorier, det finns flera liknande teorier om det medvetna och det omedvetna och samspelet mellan driftlivet. Många av dessa går tillbaka på de studier av personligheten som gjordes av Sigmund Freud (1856-1939). Freuds förklaring var att personligheten formas i barndomen i samspel med våra medfödda drifter med anpassning till normer i samhället. En person formas således av inre konflikter och tidigare erfarenhet.

Detet – Jaget – Överjaget
Enligt Freud hamnar primitiva drifter (t.ex. sexualdriften) Detet ofta i konflikt med Överjaget dvs vår moral, vad som är rätt och fel. Jaget  hamnar mellan dessa om vad som är möjligt att åstadkomma praktiskt  och vad som är inte är acceptabelt. Dessa inre konflikter innebär ett hot och för att skydda oss mot hoten används olika slag av försvarsmekanismer.

Sexualdrifterna, där det enligt Freud sker en utveckling med fokus på det orala (munnen) i början av livet, som sedan går över med fokus på det anala-stadiet. Denna övergår sedan till det falliska och genitala där könsorganen och könstillhörigheten är det dominerande. Enligt Freud kommer allvarliga störningar i dessa utvecklingsfaser att medföra olika beteendemönster med  betoning på olika personlighetsdrag i den vuxna individens liv. Efterföljare till Freud, var t.ex. Jung, Adler, Horney och Erikson.

Behavioristiska teorier, personligheten formas av miljön och är ett inlärt beteende. Man uppfattar personligheten som olika mönster eller system av reaktioner som byggs upp i kontakt med omvärlden och utlöses av stimuli i denna. 

Humanistiska teorier, utmärkande för det humanistiska perspektivet är de positiva krafterna hos människan där individen strävar efter självförverkligande. Enligt Carl Rogers och Abraham Maslow har människan en fri vilja att forma sitt liv och och fullända sin personlighet i vilken riktning som personen själv vill. 

Abraham Maslow (1908-1970) rangordnade våra behov i primära och sekundära behov. Underst var de  mest nödvändiga behoven som mat, sömn och vatten till mer abstrakta och kulturellt betonade behov: http://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/humanistiskt-perspektiv/maslows-behovstrappa/

Carl Rogers  (1902-1987) betonar vikten av en god uppfattning om sig själv som inte bör skilja sig allt för mycket  från andras uppfattning eller den man vill vara. Vårt sätt att värdera oss själva och få uppskattning från andra är av stor betydelse för välmående och god funktion. Enligt Rogers är många beroende av uppskattning från andra, att de hela livet agerar för att bli som det tror att andra vill ha dem istället för att först uppnå en självaktning och utveckling av personen. För att uppnå detta måste individen redan från början få villkorslös kärlek. Människor behöver positiva responser från andra för att uppnå sin fulla potential. Människan står mellan trygghetsbehovet och frihetsbehovet, mellan försiktighet och risktagan­det. Genom uppfostran och kultur favoriseras antingen den ena eller den andra polen. Människor har en fri vilja att forma sitt liv och fullända sin personlighet i den riktning som de själva värderar högt.

Enligt Rogers så kan en människa ha inkongruens eller kongruens. Om individen har inkongruens så hur personen är och vill vara stämmer inte överens och mår därför inte lika bra och är nöjd med sig själv som en individ som har kongruens. Vilket innebär att hur personen är och vill vara stämmer ganska bra överens.

Kognitiv teori, personlighet är en process som individen själv är med och skapar genom tankeprocesser, kognitiva scheman (se kognitiv psykologi), som man kan förändra.

Social inlärningsteori, enligt denna teori lär sig individen inte bara genom att reaktioner blir förstärkta och hämmade utan också genom att uppfatta innebörden i andras handlingar och sociala roller för att ta efter. Känd företrädare för denna teori är Albert Bandura.  Han menade att våra handlings- och tankemönster form i samspel med andra människor. Vi lägger märke till andras sätt att agera i olika situationer och andra blir modeller för vårt eget sätt att bete oss. Våra reaktioner inverkar på andras reaktioner vilket i sin tur utlöser nya reaktioner hos oss, som ömsesidig påverkan.

Banduras vidareutveckling teorin till sociokognitiv teori, spelar människors föreställningar om vad de kan klara av och inte klara av stor roll för deras personliga utveckling ska ”self-efficacy”.

Albert Banduras ”Bobo doll experimentet”:

Biologiska teorier, hur vår kropp och hjärna är konstruerad påverkar vår personlighet och baseras på vad som genetiskt har ärvts av våra föräldrar. Hur detta har utvecklats är beroende på miljön. Inom det biologiska perspektivet finns förutom tvillingstudier även studier av hjärnan och dess funktion och hur det påverkar personlighetsdragen.

Egenskapsteorier

Personligheten är enligt egenskapsteoretikerna uppbyggd av olika personlighetsdrag, som bland annat består av hur en person tänker, reagerar, känner och beter sig. Varje dag beskriver vi hur människor är med hjälp av ord som karakteriserar olika personlighetsdrag så kallat traits som betyder drag, egenskap, t.ex. ”vänlig”, ”sur”, ”ambitiös”. Traitpsykologer anser att alla människor kan beskrivas utifrån några viktiga personlighetsdrag. Enligt traitspsykologer så förändras egenskaperna inte nämnvärt genom livet, dvs personlighetsegenskaper som är stabila över tid och rum. Syftet med faktorteorierna var att fastställa vilka grundläggande faktorer eller dimensioner som ligger bakom yttre beteenden som människor visar varje dag. 

Gordon Allport (1897-1967) listade ord som beskrev människor. Han gjorde ett försök att utifrån vanliga ord finna en bättre beskrivning av personlighet. Han fann i en engelsk ordlista 18000 ord som beskrev aspekter av personlighet.  Ur denna lista sorterade han sedan  fram 4500 ord. Individens sätt att tänka, känna och reagera i olika situationer bestämdes av vissa allmänna reaktionsmönster, vilka han sökte kartlägga med ett personlighetstest, som senare reviderats i flera omgångar. Han skilde mellan: Cardinal traits,  sådana värderingar och mål som dominerar i en persons liv som till exempel sparsamhet, inriktning på att göra karriär, att bli berömd, att viga sitt liv åt välgörenhet osv. Central traits, allmänna karaktärsdrag och personlighetsegenskaper som hederlig, sparsam, initiativrikedom, kreativ, försiktig, eftertänksam, opålitlig osv. Secondary traits, speciella egenskaper som t.ex. språkintresserad, konstsamlare, konstsamlare, lättrörd och otålig (Psykologiguiden). Dessa tre kategorier skulle ses som komplement till varandra och inte som skilda enheter.

Raymond B Cattell, ansåg att begreppet personlighet är det som avgör hur en individ handlar när han utsätts för en viss situation. Han fortsatte forskningen med att identifiera traits, utifrån ett frågeformulär och faktoranalys, ett test som synliggör vilka egenskaper en person har och kom han fram till sexton faktorer (egenskaper) 16 Personality Factor Questionairre 16 PF. Varje faktor består av två poler på en skala. Warmth, reserverad/sällskaplig. Reasonong, obegåvad/begåvad. Emotional stability, emotionell/behärskad. Dominance, undfallande/dominant. Liveliness, stillsam/livfull. Rule-conscientiousness, chansande/samvetsgrann. Social boldness, blyg/socialt oförvägen. Sensitivity, hårdhudad/känslig. Vigilance), godtrogen/vaksam. Abstractedness, realistisk/fantiserande. Privateness, rättfram/sluten. Apprehension, trygg/ängslig. Openness to change, konservativ/experimenterande. Self-reliance, beroende/självständig. Perfectionism, spontan/kontrollerad. Tension, avslappad/spänd. Genom en andra faktoranalys av Cattells data kom senare forskare fram till att det  egentligen inte rör sig om mer än fem grundläggande egenskaper, i stort sett samma som finns i femfaktormodellen (Big Five) (Psykologiguiden). 

Hans J Eysenck  (1916-1997), fortsatte sedan förfiningen och sökte ytterligare koncentration och kom fram till, med hjälp av personlighetsformulär och faktoranalys, att personligheten kan beskrivas med tre grundläggande dimentioner: Psykoticism (vanföreställningar, okänslighet för omvärlden), extraversion-introversion (impulsivitet och sällskaplighet visavi lugn, tankfullhet, osällskaplighet) samt emotionell stabilitet- neuroticism (variationen från god balans till benägenhet för ångestreaktioner). Eysenck ansåg att personligheten var summan av en individs beteende, som han såg som delvis ärvt och delvis inlärt och skapat av omvärldens inflytande.  

Paul T. Costa och Robert R. McCrae genomförde noggranna analyser av angivna svar från Cattells test 16 PF på 1990-talet, och kom fram till att det finns fem övergripande dimensioner och grundläggande faktorer i människans personlighet dvs extroversion, neurotisism, agreeableeness, openness och conscientiousness,  OCEAN har blivit en gemensam benämning för dessa fem faktorer (Pervin & John, 1996). Denna teori heter ”Big five” eller femfaktorteorin.

Big Five
Dvs Big Five avser att ge en bild av en persons personlighet utifrån fem följande dimensioner: 1. Extraversion, introversion, 2. Vänlig och misstänksam, 3. Samvetsgrann och vårdslös, 4. Neurotisk och lugn, 5. öppen och konventionell. Big five har starkt stöd i forskning och har även visat sig ha hög ärftlighet. Människor över hela jordklotet kunde nu beskrivas enligt fem universella medfödda drag. Costa och McCraes vetenskapliga arbete gick ut på att analysera tendenser i människans personlighet, vilket gjordes genom att fråga tusentals personer i olika åldrar och hundratals frågor över ett antal år. Insamlade data analyserades sedan genom faktoranalys. Målet med analysen var från början inte att hitta fem faktorer, dessa framkom ur själva analysen av data.  En individ ändrar inte sina personlighetsdrag från situation till situation, detta är något som utmärker en människa och gör den till den man är. Har en individ t.ex. hög grad av extraversion, är detta något som präglar denna person i varje situation. Personlighetsdrag bör skiljas från en individs humör och annat tillstånd, som är mer kortvariga och lätt föränderliga (Malmén och Olin, 2004). Nästan all forskning inom personlighetspsykologi förhåller sig till fem stora drag dvs Big Five som har varit dominerande inom personlighetspsykologin i över 25 år (Kajonius och Dåderman 2020, 11-12). 

1. Extraversion, innebär att att ta del av omgivningen både social och fysiskt, utåtriktad, sällskaplighet, självsäkerhet, värme i relationer till andra. Individen får energi av omgivningen och har i regel mer energi andra. Märks mer än andra och hamnar ofta i fokus. Narcissister, programledare, artister och idrottare har i regel hög extraversion.(Kajonius och Dåderman 2020, 11-12). Det kan handla om att känna sig bekväm med andra, har lätt att få vänner. Motpolen är introversion, individen syns och hörs inte lika mycket och får sin energi inifrån,  slutenhet, tyst, reserverad, inåtvändhet och tillbakadragen (Psykologiguiden). Men extraversion kan mycket väl tyda på att en individ har ADHD och introversion på depression (Kajonius och Dåderman 2020, 14). Extraversion och introversion uppvisar ärftlighet med 30-40% (Persson 2006, LU). Man tror att extravert och introvert har med evolution och göra dvs för artens överlevnad så behövdes vissa som vågade utmana faror och kunde ta stora risker (extraverta) medan andra var försiktiga och undvek faror (introverta).
2. Vänlighet/Välvillighet, motivation till relation och att vara överens. Sympatiskhet, omtanke, rättframhet, tillit till och förtroende för andra, hjälpsamhet, samarbetsvilja, medkänsla. En individ som visa högt på vänlighet anser att alla är lika mycket värda. Men tenderar ofta att bli överkörda (Kajonius och Dåderman 2020, 17). Det kan handla om att bli berörd av andra. Att känna sympati med andra. Motpolen är misstänksam, avvisande hållning, låg välvilja som man hittar hos psykopater. Otrevlighet misstänksamhet, irritation riktad mot andra, opålitlig, cynism, brist på samarbetsvilja (Psykologiguiden). Dessa egenskaper visar en ärftlighet på ca 18% (Persson 2006, LU).
3. Samvetsgrannhet noggrannhet, prestationsvilja, självdisciplin, ordningssam, ansvarstagande, plikttrohet, förtänksamhet. Med hög prestation på arbetsplatsen. Går ihop med GRIT. Det kan handla om att arbeta hårt, genomföra sina planer. Att fullfölja sina uppgifter. Motpolen är vårdslöshet, lättsamhet, benägenhet för slarv, chanstagning, lat, försumlig och likgiltighet (Psykologiguiden). Visar en ärftlighet på ca 15%  (Persson 2006, LU).
4. Neuroticism, innebär att vara känslomässig. Benägenhet för ångest, orolig, nervös, ilska, instabil. Tenderar att se faror och blir lätt oroliga, ständigt på vakt. Har individen hög neurotisism innebär att personen är sårbar dvs motsats från att vara känslomässigt stabil. Men det kan även vara bra i vissa situationer då individen tenderar att vara mer försiktig (Kajonius och Dåderman 2020, 14-15). Det kan handla om att man blir lätt stressad, rädd för många saker. Har svårt att hantera saker.Tänker det värsta. Motpolen är känslomässig stabilitet trygghet, acceptans, tillit, behärskning och lugn (Psykologiguiden). Med en ärftligheten upp mot 55% (Persson 2006, LU). T.ex. piloter och kirurger har oftast obefintliga nivåer av neurotisism.
5. Öppenhet, intresse och nyfikenhet för omvärlden, mottaglighet för fantiserande, nyfiken, konstupplevelser, känslonyanser, aktiviteter av olika slag, nya idéer och nya värderingar. Det kan handla om ser skönheten i saker, stark fantasi. Motpolen konventionell,  konservativ och gillar allt som det är, jordnära, konventionellt tänkande och rigid (Psykologiguiden). Med en ärftlighet upp mot 30 – 40% (Persson 2006, LU).  Detta drag visar sig svårast att mäta. 

Vissa personlighetsdrag kan vara ganska oförändrade under hela livet. Dvs ingen större förändring efter 30 års ålder. Dock visar forskning att t.ex. samvetsgrannhet och välvillighet generellt stiger mellan 30 till 50 års ålder. Även neuroticism sjunker i takt med ålder och livserfarenhet. Personlighetsdragen påverkas av sociala faktorer som uppväxtmiljön, erfarenheter och kunskaper. Kvinnor ligger överlagt högre på alla Big Five-dragen, som social etraversion, neurotisim, samvetsgrannhet, välvillighet och öppenhet. Män har dock högre på extraversion när det gäller våghalsighet och dominans (Kajonius och Dåderman 2020, 39, 82, 101). Ingen personlighet är bättre än någon annan, men i vissa sammanhang har det visat sig att en del personligheter är mer framgångsrika. En hel del arbetsgivare använder sig därför av personlighetstest för att ”matcha” rätt medarbetare. Det fungerar bäst vid väldefinierade yrkesroller. Det är vanligt med höga prestationskrav och därför är åtminstone vissa aspekter av Noggrannhet önskvärda. I många säljande roller och även för chefsroller är kommunikation och självsäkerhet i sociala situationer viktigt, dvs aspekter av Big Five faktorn Extraversion. I en del roller är lugn i stressade situationer viktigt (t.ex. polis, pilot, chaufför) skulle då lägre värden på Neurotisism vara fördelaktigt. Både chefer och försäljare gynnas av en Vänlighet som ligger något under genomsnittet.

Kritik mot denna modell är att den beskriver, inte förklarar samt att vissa forskare menar att egenskaperna kan förändras långt efter vad traitpsykologerna hävdar. Kritikbhar även riktats från bla Richard Davidson (neuropsykiater) som menar att den gamla teorin delvis är föråldrad. Teorin om personligheten är mer övergripande och beskrivs med drag (traits) som har definierats av psykologer, att den bygger inte på förståelsen av hjärnan och sinnet. Han menar att våra karaktärsdrag bygger på unika mönster i hjärnan, ännu mer grundläggande än den tidigare personlighetsteorin. Han beskriver hur sex dimensioner av hjärnmönster bildar varje människas egen emotionella profil. Mönstren som han känslolivets minsta byggstenar och kan visa att de visst går att förändra dvs att arbeta med. I sin bok Hjärnans emotionella liv beskriver han sina sex dimensioner som sammantaget bildar en människas, som han kallar, emotionella stil. Vårt sätt att reagera känslomässigt på vad som händer oss i livet styrs enligt hans modell av var på skalan vi befinner oss i följande dimensioner:
Återhämtning: snabb eller långsam?
Inställning till tillvaron: positiv eller negativ?
Självkännedom: god eller dålig?
Uppmärksamhet: fokuserad eller splittrad?
Social intuition: läsa av andra eller inte?
Känsla för sammanhang: adekvat beteende eller inte? (svd.se, Davidson 2012)
Artikel: https://www.svd.se/monster-i-hjarnan-ger-vink-om-personlighet

Högkänslig personlighet
En individ som är en högkänslig personlighet är ofta positiva och kreativa, men lider ofta av låg självkänsla. De är inte neurotiker som vissa vill hävda. Elaine N. Arons etablerade begreppet HSP (Highly Sensitive Person). Hon hävdar att 20% av befolkningen är högkänsliga individer. Dessa individer är mycket uppmärksamma på vad som händer omkring dem och processar information på ett djupare plan, d.v.s. generellt tycks processa stimuli djupare än andra. Elaine skriver om en forskning gällande Sandfiskar, där man har funnit att de djärvare fiskarna lättare simmar in i de av forskarna utlagda fällorna medan de lite mer försiktiga och timida, men framför allt responsiva (anpassningsbara) fiskarna lättare undviker att göra det. Högkänsliga fiskar kan således framstå som något smartare. Forskare hävdar att man själv måste vara en högkänslig person för att kunna avgöra om andra personer är högkänsliga, anledningen till det är att högkänsliga personer i regel inte sticker ut, utan i stället oftast är följsamma. På så vis kan högkänsligheten lätt framstå som osynlig för icke-högkänsliga personer. Många har dessutom lättare än andra blir överstimulerade och det upplever HSP individer som oerhört frustrerande eftersom de t.ex. kan ha svårt för att prestera väl i andras närvaro. Stimuli runt omkring kan lätt ha en dränerande effekt då det upptar alla sinnen, detta kan leda till känslan av att känna sig dum, vilket sedan kan medföra att en blyghet byggs upp. Elaine har också kommit fram till att HSP generellt är mer öppna och mottagliga för förändringar (HSP Sverige, Gustafsson 2013).

 

Personlighetstest

Det finns olika personlighetstest för att mäta personligheten. Personlighetstest kan användas t.ex. vid fastställande av diagnos, psykiska störning, mönstring, antagning samt rekrytering, men framförallt att förutsäga en individs handlingar. Kritik mot personlighetstester är att det bygger på självskattning och kräver därmed självinsikt och uppriktighet. Även risk att man drar egna slutsatser av resultatet. 

Olika tester

Personality Test Center – An insightful journey into personality: http://www.personalitytest.net/ipip/ipipneo120.html
Most Personality Quizzes Are Junk Science. Take One That Isn’t: https://projects.fivethirtyeight.com/personality-quiz/
Test som mäter personlighet, attityd osv: http://www.pimahb.com
Big Five: https://www.outofservice.com/bigfive/
Attitydtest: https://implicit.harvard.edu/implicit/takeatest.html

Socialkognitiv teori, är en vidareutveckling av Albert Banduras sociala inlärningsteori. Den riktning inom den kognitiva psykologin som betonar omgivningsfaktorer, en integration mellan individens kognitiva bearbetning och beteendefaktorer. Att beteende kan förklaras som en interaktion mellan personen och miljön. Att vi påverkas av miljön men att vi även kan välja hur vi vill bete oss. Ett sätt att mäta utifrån detta område är t.ex. att mäta tron på den egna förmågan och vilka förväntningar individen har på sig själv och sin framtid.

Projektiva test, test som bygger på psykoanalytisk teori. I ett sådant test försöker man tolka en individs associationer till olika stimuli dvs  den svarande projicerar saker från sitt undermedvetna med hjälp av olika övningar. I Rorschachtest använder man sig av bläckplumpstest, där testpersonen får säga eller skriva vad dem ser på bilden. I TAT (Theramtic Apperception Test)  får försökspersonen se bilder som de får beskriva. Det som ritas, skriv samt berättas ska sedan tolkas.

Intelligenstest, ett IQ-test mäter en persons numeriska, rumsliga, grafiska och logiska förmåga. Gemensamt för dessa tester är att resultatet anges i form av ett värde, som är anpassat så att resultaten från en stor grupp personer får ett genomsnitt på 100 (Illustrerad vetenskap).

IAT-test (Implicit Association Test)
Test kring attityder och fördomar som har tagits fram inom personlighetspsykologi och socialpsykologi. Det handlar om attityder och beteende som man inte själv riktigt styr över. Även om individer tycker att man behandlar människor som jämlika, så kan fortfarande attityder påverka hur vi uppfattar och agerar mot dem. Socialpsykologer antar att stereotyper och fördomar finns hos de flesta av oss och de skapas i samhället som vi växer upp i.

Personlighetstester och identitet: https://urplay.se/program/214844-ur-samtiden-vem-ar-du-personlighetstester-och-identitet?fbclid=IwAR0MVEBuhnfGLmAkt3_2dyM31G8vA0nDBZVz5Wza53UbicphzmG_N8A_lKU

______

Intelligens 

Intelligens är förmågan att på ett ändamålsenligt sätt tillämpa erfarenheter i en ny situation dvs intelligens är förmågan att förvärva kunskap, att tänka och resonera effektivt och att handla adaptivt i omgivningen. Intelligens är också det man mäter med intelligenstest. 

Mensa Sverige har funnits sedan 1964 och som samlar personer som fått ett resultat som motsvarande de övre 2 % av befolkningen när det gäller IQ. Det finns flera skalor för att mäta IQ, men samtliga har IQ 100 som genomsnitt för befolkningen (mensa.se).

Gör vårt IQ-test och beräkna din intelligens: https://illvet.se/manniskan/hjarnan/iq-test/iq-test-illustrerad-vetenskaps-iq-test-pa-svenska

Historiskt

Sir Francis Galton (1800-talet) gjorde den första vetenskapliga studien av intelligens. Han studerade familjeträd och observerade att flera genier kunde finnas i vissa familjer och drog slutsatsen att intelligens beror på arv. På den tiden mätte man skallar, ju större skalle ju mer intelligent person (dock inget samband). Alfred Binet (1900-tal) fick i uppdrag av franska skolverket att identifiera de barn som hade det svårt att dra nytta av den vanliga skolan. Han fick i uppdrag att identifiera intellektuellt lågpresterande skolbarn, så att dessa kunde tas ur den normala undervisningen och sättas i specialklass. Louis Leon Thurstone (1887-1955) kom fram till att Intelligens inte beror på en generell intelligens utan på 7 olika oberoende förmågor. Thurstones faktoranalys utgick från följande faktorer: verbal förståelse, verbal rörlighet, numerisk förmåga, logisk-analytisk förmåga, spatial förmåga, perceptuell snabbhet och minne. Howard Gardner antar en vidare definition av intelligensbegreppet dvs förmågan att anpassa sig till omgivningens krav.

På hundra år har den genomsnittlig IQn ökat 30 poäng. Genomsnittsresultatet är precis som för hundra år sedan dvs 100 poäng. I takt med att vi har blivit smartare så har man gjort testerna svårare. Men människan var inte dummare då, nutidsmänniskan har fått betydligt mer träning i det man mäter med ett IQ-test som matematik och abstrakt tänkande. Allt fler går i skolan idag. Flynn-effekten är en effekt upptäckt av professor James Flynn som innebär att tack vare digitaliseringen har ökningen av IQ stannat av, detta sedan i slutet av 1990-talet. I Skandinavien (möjligen även i andra länder) sjunker IQ:n med 0,2 per år. Vad det beror på vet han inte riktigt men en trolig orsak är att ungdomar läser och rör på sig mindre samt att vi delegerar mer till mobilen och telefonen (Hansen 2019, 166-169). Men den digitala utvecklingen går betydligt fortare än forskningen om den (Hansen 2019, 171). 

Emotionell intelligens

Howard Gardner kritiserade den traditionella definitionen av intelligens. Han ansåg att människan inte besitter en intelligens utan han ser sju olika typer av intelligenser. Med interpersonell menas att man bedömer och uppfattar andra människor känslor och att man dessutom kan förutse hur en annan person kommer att reagera. 

EQ (Emotional Quotient),är ett mått på en persons förmåga när det gäller att kunna handskas med egna och andras känslor, ha relationer, motivera sig själv och vara empatisk. Ett närliggande, men inte identiskt, begrepp är social kompetens. 

Män och kvinnor

Generellt sätt är det ingen skillnad på män och kvinnors intelligens, båda könen får genomsnitt 100 på intelligenstester. Men vid djupare analys så presterar kvinnor högre gällande språkliga förmågor och män presterar bättre gällande spatial förståelse. Dessutom är det fler män som hamnar i ytterkanterna med låg eller hög intelligens (Matthiesen, 2019, s. 49).

Kritik mot intelligenstest, man ifrågasätter om det verkligen är intelligensen man mäter, samt anses de är ensidiga. Testen har även fått kritik för att vara tidsbegränsade, man ifrågasätter om snabbhet är intelligens. Att testen är kulturbundna, vi mäter bara västerländsk intelligens, i Afrika kan t.ex. intelligens vara att överleva. Personen ifråga är kanske, vid det tillfället testet görs, påverkad av något t.ex. en kris, stress osv.

______

Källförteckning

Davidson, Richard (2012). Mönster i hjärnan ger vink om personlighet. Svenska Dagbladet. Hämtat den 5/10 – 2016 från: http://www.svd.se/monster-i-hjarnan-ger-vink-om-personlighet
Gustafsson, Mikael (2013). HSP Sverige. Hämtat den 5/10 – 2016 från: http://www.hspsverige.se/forskningsroumln-om-hsp/elaine-n-aron-frelsning-i-walnut-creek-sommaren-2013-del-1
Hansen, Anders (2019). Skärmhjärnan. Bonnier Fakta.
Matthiesen, Jen E (2019). Forkskarna förstår sig inte på vår egen intelligens. Illustrerad vetenskap nr 15/2019.
Mensa Sverige. Hämtat den 17/10 – 2019 från: https://www.mensa.se/start/v%C3%A4lkommen-till-mensa-sverige-r2/
Persson, Bertil (2006). Sammanställning vid institutionen för psykologi. Lunds Universitet.
Psykologiguiden. Psykologilexikon 16PF. Hämtat den 17/10 – 2019 från: https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=16PF
Psykologiguiden. Psykologilexikon, Allport Gordon. Hämtat den 4/11 – 2019 från: https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon?Lookup=Gordon%20Allport
Karolinska Institutet. Hämtat den 3/7 – 2016 från: http://ki.se/people/paulic
Kajonus, Petri och Dåderman, Anna (2020). Den moderna forskningen om Big Five. Vem är du? Fri tanke.