Uppgifter – Klinisk psykologi

Uppgift – Depression och ångest

Klinisk psykologi, den del av psykologin som behandlar psykiska störningars orsaker och behandling.

Ni arbetar ensam eller två och två, lämna in på Classroom (individuellt) när ni är klara men senast i slutet av lektionen.

Depression
Sverige har en nollvision gällande självmord, trots det tar ca 1500 människor sitt liv varje år. Var tionde person äter SSRI-preparat.
Läs: https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/depression/
Klipp: https://www.youtube.com/watch?v=ytdJn0W3-mg
1. Vad är en depression?
2. Vilka är symptomen?
3. Nämn två behandlingsalternativ.

Ångest
Läs: https://www.umo.se/att-ma-daligt/nedstamdhet-och-angest/angest/
Klipp: https://www.youtube.com/watch?v=WwNymXj-K98
1. Vad är ångest?
2. Vad menas med ”Ångest är obehagligt men inte farligt”?
3. Nämn några orsaker till varför människor får ångest.
4. Ge ett förslag på behandlingsalternativ.

Om ni blir klara: https://tv4play.se/program/nyhetsmorgon/12518734

Uppgift ätstörningar

Genomgång ätstörningar:
https://prezi.com/maesasmca1ip/atstorningar/
Text, se bifogat

1. Berätta om olika typer av ätstörningar (vad de innebär, symptom och konsekvenser/besvär).

2. Vad anser man vara orsaker till ätstörningar?

3. Hur kan man förebygga ätstörningar, tror du?

4. Vilka behandlingsmetoder finns?

5. Läs berättelsen om Lena.
a) Vad tror du är orsaken till hennes ätstörningar?
b) Hur kan man behandla hennes ätstörningar?

”I följande fallstudie möter vi Lena som lider av allvarliga ätstörningar – anorexi och bulimi. Som de flesta redan vet drabbar denna sjukdom ofta flickor, och det handlar om en sjukdom som växer alltmer i västvärlden.

Lena är 24 år. Hennes ätstörningar började när hon flyttade hemifrån för fem år sedan.
– Jag började intressera mig mycket för näringslära och sundhet. Jag slutade äta fett och levde i stort sett av grönsaker. Efter en jullunch när jag ätit extremt mycket, drack jag saltvatten då jag kom hem för att kräkas. Där började anorexin så smått, berättar hon.
På ett halvår rasade Lenas vikt från 52 kg till 39 kg. Hon tyckte själv att hon levde väldigt sunt.
– Jag gjorde stränga scheman med ät- och motionstider. Varje gång jag hade ätit ett halvt äpple mer än planerat kände jag mig tjock. Jag gick upp klockan 05.00 på morgonen för att springa i 50 minuter. Efteråt gjorde jag övningar i en kvart. Så gick jag till skolan eller till arbetet. Flera gånger under dagen sprang jag fram och tillbaka till skolans mest avlägsna toalett. Jag försökte hela tiden att lura till mig någon sorts motion. Jag kunde gå tre gånger till soptunnan istället för att ta allt på en gång.
– När jag tittade mig i spegeln om morgnarna såg jag en tjock flicka. När jag kom ut bland andra människor blev jag förskräckt över att jag var så annorlunda och tunn. När jag sedan kom hem och tittade mig i spegeln såg jag att jag hade haft fel. Jag var ju tjock.
Lenas menstruation slutade då hon var 19 år, till hennes stora lättnad. Idag fem år senare har den ännu inte kommit igång.
– Jag hade problem med att ta ansvar för att bli vuxen. Jag ville vara liten igen för då är det lättare att bli älskad. Jag stod inte ut med att min kropp förändrades. Den var i vägen. Jag stod inte ut med att jag fick mens. Jag kunde inte acceptera att jag hade ont i magen eller kanske inte kunde sporta på en hel dag.
– Som tonåring kände jag mig fel och mindre värd i förhållande till andra människor. Jag kunde inte leva upp till de förväntningar som jag hade på mig själv. Jag var rädd för att visa något av mig själv. Jag ville helst framstå som en supermänniska.
För två och ett halvt år sedan var Lena på en folkhögskola i 14 dagar då hon inte åt några sötsaker överhuvudtaget.
– När jag kom hem måste jag bara få det som jag inte fått på fjorton dagar. Jag gick och köpte mängder av choklad och sötsaker. Och så gick hela dagen med att jag omväxlande åt och kräktes. Jag var helt tom inne i huvudet. Och så började bulimin, berättar Lena.
Sedan fick Lena arbete på en restaurant och senare på ett konditori.
– Jag kände mig enormt stark om jag hade stått i konditoriet en hel dag och sålt kakor utan att äta någon själv, berättar hon.
För två år sedan slog ätorgierna till. Lena blev kompis med en tjej från sin gruppterapi och hon lärde Lena hur man kräks på enklast sätt.
– Det är bra att börja med att äta glass. Därefter choklad och söta kex för i dem finns det inga fibrer. Nötter ska man undvika, de skär i halsen. Och så ska man dricka en massa vätska så att det man kräks kommer upp lättare.
Samtidigt hade Lena påbörjat en utbildning som hon inte brydde sig om.
– Jag började äta och kräkas som ett medel mot stress eller när jag inte kunde säga ifrån… Under en tid åt jag och kräktes varje fredag efter arbetet. Det var en vana – bara något jag skulle ta mig igenom.
– Jag kommer från en mycket sluten familj med gammaldags föräldrar. Det var många saker jag inte fick göra. Vi talade inte mycket med varandra, och mina ätstörningar var mitt enda sätt att visa dem att något var galet. Men mina föräldrar förstår det inte. De tror bara att jag är lite nervös.”
(Hämtat den 16/3-2019 från: https://gleerupsportal.se/gbook/v3/index.php?id=231)

Uppgift personlighetsstörningar

Genomgång: https://prezi.com/ypwyloq9papk/personlighetsstorningar/
Text, se bifogat

1. a) Vad är en personlighetsstörning?
b) Hur uppkommer personlighetsstörningar?

2. a) Vad innebär Psykopati
b) Hur skiljer sig den kvinnliga psykopaten från den manliga, anser man?
https://weekend.di.se/nyheter/sprak-avslojar-psykopaten http://illvet.se/manniskan/hjarnan/psykopat/sa-kanner-du-igen-en-kvinnlig-psykopat

3. Vad innebär att vara sociopat?
http://illvet.se/manniskan/hjarnan/psykopat/sa-kanner-du-igen-en-sociopat

4. Vad innebär Emotionellt instabil/Borderline?

5. Vad innebär Narcissism?

6. Hur behandlar man personlighetsstörningar?

Uppgift – Diagnoser Autismspektrumtillstånd och ADHD


ADHD
Läs: https://attention.se/npf/adhd/ (eller annan sida)
1. Vad innebär ADHD?
2. Varför får man ADHD? Se: https://www.levamedadhd.se/vad-aer-adhd/orsaker-till-adhd/
3. Hur behandlar man ADHD?

Autismspektrumtillstånd
Läs: https://attention.se/npf/aspergers-syndrom/ (eller annan sida)
4. Vad innebär Autism/Asperger?
5. Varför får man Autism/Asperger? Se: https://www.autism.se/autism
6. Hur behandlar man Autism/Asperger?

Läs följande artikel: https://www.specialnest.se/liv-hem/10-markliga-saker-neurotypiker-gor

Diskutera med någon/några:

7. Om individer med någon diagnos hade varit den största gruppen i samhället dvs en norm, tror du att neurotypikern dvs individer utan en diagnos hade mått generellt sämre och behövt hjälp och stöd i samhället?

Uppgift Bipolär sjukdom 

Att läsa se bifogat.

Bipolär sjukdom

Ann Heberlein om bipolaritet: ”Sjukdomen finns alltid där som ett hot” – Malou Efter tio: https://youtu.be/EX11ALK8H9Y
Överläkaren: ”Bipolaritet kan misstas för depression” – Malou Efter tio: https://youtu.be/IiJhdCYTO3g

1. Beskriv i stora drag en person som är bipolär?
2. Vad är orsaken till diagnosen bipolär?
3. Hur behandlar man diagnosen bipolär?

Om du hinner: https://youtu.be/GJn75txcthQ

Uppgift psykossjukdom – Schizofreni

1. Vad innebär Schizofreni?
2. Vad kan vara orsaker till att en individ utvecklar Schizofreni?
3. Hur behandlar man schizofreni?

Uppgift – Diskussion diagnoser

Skapa ett Google Meet, Skype eller något annat ”forum för diskussion” och diskutera frågorna nedan. Det räcker med att en skriver (i stora drag, punktform) och lägger i Classroom men skriv alla gruppmedlemmars namn (max 4 i en grupp). Hittar du ingen grupp så kontakta mig.

Läs sid 23 – 26: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:514537/FULLTEXT02

1. Beskriv vad författarna till C-uppsatsen För – och nackdelar med en neuropsykiatrisk diagnos kom fram till gällande för- och nackdelar med diagnos (som stämmer även idag).

2. a) Fler och fler vill ha utredningar, individer som får diagnoser ökar. Vad kan, vi i samhället som skolan, arbetsplatser osv, göra för att underlätta för människor med diagnoser. Eller ska vi göra något? Ska istället individer med diagnoser anpassa sig till neurotypiker? Varför/varför inte?

b) Anna Lundh som är forskare och överläkare inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm och ser en tydlig trend i att allt fler kommer till BUP med begäran om utredningar. Hon skriver:
”Men samtidigt är det viktigt att tänka på att både Aspergers syndrom och adhd också handlar om personlighetsdrag. Alla vi människor placerar oss någonstans på normalkurvan efter hur aktiva vi är, hur vi kan koncentrera oss, hur sociala vi är och hur mycket vi kommunicerar med omgivningen. Någonstans har vi dragit en gräns för när de här dragen börjar bli problematiska – och den linjen kan se väldigt olika ut beroende på vilken miljö vi är i, säger Anna Lundh. Ungefär så här: Bor du på en liten ort där alla har ett gemensamt intresse, då kan du ha en ganska svår Asperger utan att det på något sätt sticker ut. Men om du lever i en miljö där det krävs att du är på Facebook och ska interagera redan från första klass, att du ska hålla föredrag i tvåan och vara aktiv på fritiden – då kanske du får ångest, blir deppig, drar dig undan, ser dig som udda och blir aggressiv för att du känner dig påhoppad.” (Ur: https://pedagogiskamagasinet.se/diagnos-till-vilken-nytta/)

Istället för att medicinera/behandla individer med diagnos skulle vi bli bättre på att anpassa och respektera varje individs förutsättningar, behov och person. Ska vi, kan vi och hur (i stora drag)?

Tema skönlitteratur och klinisk psykologi

Om klinisk psykologi: https://www.psy.lu.se/forskning/klinisk-psykologi

Du ska läsa en bok i området klinisk psykologi. En skönlitterär bok eller en självbiografi. Jag kommer att använda begreppet psykisk ohälsa även om ni kan välja en diagnos osv. En definition av psykisk ohälsa är: ”Psykisk ohälsa är ett sammanfattande begrepp som inkluderar både mindre allvarliga psykiska problem och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos.” (Kunskapsguiden.se).

Vi kommer att träffa Sten på Mediateket (den 15/1) innan du väljer bok. Du anger källor i texten med sidhänvisningar från boken samt med en källförteckning. Svaren lämnas in på Classroom.

Examinationen sker tillsammans med klinisk psykologi i kursen Psykologi 2a. Detta blir den sista frågan på provet och den skrivs sist och separat. Ha med svaren på följande frågor med källor, sidhänvisningar från boken.

Du ska ha med utifrån fakta samt boken som du har valt:
1. En beskrivning av den psykiska ohälsan du har valt och jämföra med hur det gestaltas i boken.
2. Hur utreder man den psykiska ohälsa som du har valt?
3. Orsaker/uppkomst samt arvets och miljöns betydelse.
4. Hur psykiska ohälsan påverkar individen, dvs positivt och/eller negativt. Samt jämför hur det går för individen i boken.
5. Olika behandlingsalternativ och jämföra med vilken eller vilka behandlingsalternativ individen får i boken.

Förslag:
ADHD
Ångest och panikångest
Fobier
Depression
Tvångssyndrom (ODC)
Touretts syndrom
Autism och/eller Asperger
Bipolär sjukdom
Schizofreni
Ätstörningar (Ortorexi, Anorexi Nervosa, Bulimi Nervosa, Ätstörning UNS)
Alkoholism
Personlighetsstörningar (Psykopati, Sociopat, Emotionellt instabil/Borderline, Narcissism)
Självskadebeteende