Medberoende

Medberoende

Att vara medberoende är något som kan drabba personer som lever nära en missbrukare eller en alkoholist. En medberoende är helt upptagen av att kontrollera och hantera personen med beroende. Individen anpassar sig efter den som är beroende i hopp om att kunna hjälpa. Den medberoende ser ett värde att hjälpa andra. Individen behöver människor som behöver den medberoende. Medberoende uppstår vanligtvis i barndomen vid problem med anknytning. Anknytningsteorin handlar om nära och känslomässiga relationer samt deras betydelse för individens utveckling. Ett barn är beroende av sina föräldrar för att få sina behov, både fysiska och känslomässiga, tillgodosedda av sina föräldrar, förälder eller annan vuxen. Växer individen upp med en dysfunktionell förälder och föräldern har fullt upp med sig själv p.g.a. psykisk ohälsa, missbruk o.s.v. tvingas föräldern sätta sina egna behov före kan inte ta hand om sitt barn d.v.s. med bra anknytning. Barnet tvingas då anpassa sig att så mycket av barnets sina som möjligt blir tillgodosedda (Högström, 2015).

Barnet, som lever i konstant stress kan ta på sig olika roller för att anpassa sig.  Det äldsta syskonet tar i regel på sig rollen som hjälte eller räddare, för att ta hand om sina syskon d.v.s. tar på ansvaret. En annan roll är clown. Det förekommer ofta bråk inom dysfunktionella familjer. Rollen som clown lättar på stämningen, ta bort obehaget genom att barnet skämtar till det. Tapetblomman är en annan roll. Personen känner att det inte finns någon plats för hen i familjen och håller sig undan. Personen syns och hörs inte. Tapetblomman är ofta introvert och har en tendens att utveckla självskadebeteende. Det finns även rollen som rebell. Individen är extrovert, bråkar, stökig och våldsam. Det finns en risk att rebellen själv hamnar snett i livet (Högström, 2015).

ACE-studien (Adverse Childhood Experciences), gjord i USA för ca 20 år sedan. Den handlar om händelser eller livssituationer i barn- och ungdomen och hur de kan påverka individers sociala relationer, hälsa och välmående på lång sikt. Forskare delade in trauman i poäng och ju fler poäng desto större risk för sjukdomar och psykisk ohälsa. Trauman som delades in var missbruk, övergrepp, psykisk ohälsa, isolering, vanvård, skilsmässa, funktionsnedsättning, traumatiska upplevelse, förlorad familjemedlem, krig och flykt osv (Högström, 2015).

En individ som är medberoende och växer upp kan ta på sig olika roller. Mammande menas med att individen tar hand om, daltar och förstår personer.  Mästrande innebär att individen bestämmer, är hård och gärna skäller på andra.  Manipulerande, individen säger inte saker rakt ut, implementerar gärna åsikter hos andra. Kan antyda vissa saker. Klä in det i något och få det att låta som om den andra personen verkligen vill det. Om de andra rollerna inte funkar så tar den medberoende på sig rollen som martyr. Att ingen annan gör någonting så man själv kan styra över andra. Jag fixar och ställer upp men ingen annan gör det (Högström, 2015).

En medberoende i en nära relation blir i regel besatt av personen och missbruket. Individen gör allt för att missbrukaren inte ska missbruka. Individen försöker kontrollera, straffa, skydda osv. Men den medberoende gör fel, den beroende måste få ta sina konsekvenser. Den medberoende ska inte överta problemet. Beroendespiral: En beroendeperson är mentalt besatt av substansen, ritualiseringen det innebär pågår ett rus t.ex. går till systemet. Efter det kommer flykten som individen strävat efter som sedan leder till ångest och skam o.s.v. Det spelar således ingen roll vad den medberoende gör (Högström, 2015).

Den medberoende måste inse att det inte fungerar att det inte går att förändra/rädda människor. Måste inse vilka som är ens behov och att lära sig att sätta egna behov främst. Individen måste öva på tillit, dra sunda och kärleksfulla gränser och stå fast vid dem, gränser utifrån den medberoendes behov inte för att kontrollera en annan människa. Terapi för att förstå hur t.ex. uppväxten har präglat individen och bearbeta sin sorg. Ta tag i sitt beteende, individen kan inte hjälpa någon annan innan hen hjälper sig själva (Högström, 2015).

Källförteckning

Högström, Ida (2015). Medberoendepodden. Vad är medberoende – med Ida Högström. Hämtat den 13/1 – 2021 från: https://www.podomatic.com/podcasts/medberoendepodden/episodes/2015-12-23T09_00_06-08_00