Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd (Asperger/Autism), innebär att personen uppfattar sig själv och sin omgivning annorlunda än andra personer. Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som är en av diagnoserna i AST, autismspektrumtillstånd (det är ett samlingsnamn för olika typer av autism) (Alsand, 2017). Asperger är en form av autism utan begåvningshandikapp med normal till mycket hög intelligens (Granhag och Christianson 2008, 154). Symtomen kan vara av olika svårighetsgrad för olika personer. Om en person har Asperger kan det märkas på hur individen kommunicerar med andra (Alsand, 2017).  För barn med autismspektrumtillstånd är det svårt att förstå hur andra människor känner och tänker d.v.s. att sätta sig in i andra människors föreställningsvärld. Eftersom denna förmåga är viktig för utvecklingen av empati innebär det att dessa barn ofta har svårt med social anpassning (Granhag och Christianson 2008, 71). 

Historik

Den österrikiske barnläkaren Hans Asperger publicerade 1944 en artikel om en grupp barn och ungdomar, övervägande pojkar, med ett avvikande beteendemönster. De gemensamma dragen han lyfte fram hos barnen var bland annat naivitet, opassande sociala närmanden, mycket begränsade specialintressen, god grammatik och ordförråd men ett monotont tal samt med en begåvning från medel till över det normala. Efter ytterligare ca 40 år uppmärksammades hans observationer på allvar av den engelska forskaren Lorna Wing, som i sin forskning studerade barn med drag av autism i en förort till London. Hon fann barn med liknande svårigheter inom tre huvudområden; social interaktion, ömsesidig kommunikation och föreställningsförmåga (Wings triad), men av olika svårighetsgrad och på olika begåvningsnivåer. Hon drog slutsatsen att autism och de avvikelser som Hans Asperger beskrivit var olika tillstånd inom samma område, ett autismspektrum. Det var då begreppet Aspergers syndrom myntades (Klasén McGrath, 2009).

Tidigare skilde man på autistiskt syndrom och Asperger syndrom utifrån individens intellektuella förmåga och språkutveckling. Olika namn för autism är autistisk syndrom, Asperger syndrom, atypisk autism, autismliknade tillstånd och autismspektrumtillstånd (Autism- och Aspergerförbundet). Enligt vissa studier får fyra gånger fler pojkar än flickor diagnosen autism. Enligt forskning har flickor något bättre sociala och emotionella färdigheter än pojkar. Antal diagnoser har under det senaste decenniet ökat kraftigt, största ökningen var 2001 – 2011. Trolig ökning är breddade diagnoskriterier, att fler söker hjälp samt en ökad kunskap hos professionen (Rosenberg, 2019).

Det finns stor variation mellan individer som har autismspektrumtillstånd, men det finns också gemensamma problemområden som i större eller mindre utsträckning finns hos alla (man brukar kalla denna indelning för Wings triad). Dessa problemområden är (Kendall, 2015):

Mentalisering (Theory of Mind)
Individer med autism har en bristande förmåga att förstå hur andra människor känner och tänker. Denna förståelse är grundläggande för vår förmåga till social interaktion (Kendall, 2015). Mentalisering brukar visa sig i samspelet med föräldrarna där barnet inte visar något intresse för lekar som innebär delad uppmärksamhet.

Central koherens
Bristande förmåga att sätta samman olika typer av information från minnen och nutida händelser för att förstå samband och kunna förutsäga vad som kommer att hända. Individen ser detaljer men saknar en känsla för sammanhang och se helheten. Utan sammanhang blir det svår att förstå både med avseende på händelser och människors beteende (Kendall, 2015).

Exekutiva funktioner
Förmågan att samordna information. Exekutiva funktioner styrs från hjärnans främre del, frontalloben, och är viktiga för en mängd förmågor som behövs för att klara ett självständigt liv. Exekutiva funktioner hjälper oss att samordna olika typer av information och ligger bakom allt målinriktat beteende. Det kan handla om hantera förändringar, planera, struktur o.s.v. (Kendall, 2015).

Symptomen på autism finns i regel sedan tidig barndom men är ibland inte tydligt förrän i skolåldern eller senare i livet när förväntningar överstiger individens faktiska förmåga (Autism- och Aspergerförbundet). Aspergers syndrom kan visa sig på olika sätt för olika personer och symtomen kan vara av olika svårighetsgrad, men om en individ har Asperger känner individen troligen igen sig i några av följande symptom:

  • Intressen kan ta upp en stor del av individens tid. Har mycket lätt att engagera dig i ämnen som intresserar, men känner motstånd mot att ta till sig information när hen inte är intresserad (Alsand, 2017). Individen kan således vara begåvade inom vissa områden, ofta logiskrationella, medan de kan ha stora svårigheter inom andra områden, som t.ex. förändringar och sociala kontakter.
  • Det kan vara svårt att förstå vad andra menar och hur de känner, om de inte säger det mycket tydligt. En individ men Asperger ”känner” men har svårt att relatera till när andra visar känslor.
  • Kan lätt bli stressad om personen behöver göra något som är nytt och ovant.
  • Det kan vara svårt att kommunicera med andra och man blir inte alltid förstådd. Kan behöva att någon tydligt förklarar oskrivna regler som finns när man umgås med andra.
  • Ibland kan individen hamna i beteenden och rutiner som känns svåra att bryta.
  • Sinnesintryck tycks starkare än andras, som till exempel lukter och smaker. Man kan uppleva att kläderna skaver eller att vissa ljud är mycket störande eller obehagliga, kan både vara över- och understimulerade. Kan ha svårt att tolka andras ansiktsuttryck och kroppsspråk.
  • Signaler som visar att någon till exempel vill avsluta ett samtal är inte alltid tillräckligt tydliga och individen kanske inte uppfattar om den andra slutar lyssna. Det är inte självklart att själv använda sociala signaler, som ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppsspråk och gester.
  • Många med Asperger har ett stort ordförråd, samtidigt som det kan vara svårt att uppfatta när ett ord används bildligt eller har flera betydelser. Om en individ har Asperger kanske man ibland missuppfattar skämt eller bildspråk och tolkar det bokstavligt. På frågan ”kan du öppna fönstret?”,svarar du kanske ”ja”, men missade att det egentligen var en uppmaning till dig att öppna fönstret, eller vad ”ta i trä betyder”.
  • En individ med autism även ha bristande motorik (Alsand, 2017).
  • Individen är ofta detaljfokuserad, fastnar på detaljen ser inte helheten och är ofta mycket visuella, gillar filmer, tänker i bilder osv (Rosenberg, 2019).
  • En svårighet som utmärker många individer med Asperger är att de inte kan styra sin uppmärksamhet lika lätt som andra personer, det går ofta långsamt och kan vara svårt för dessa personer att skifta uppmärksamhet mellan saker och de tycker att förändringar, som jag skrev innan, är påfrestande.
  • Individer med diagnosen brukar ha problem med minne och koncentration eftersom de uppfattar så många detaljer att de har svårt att se helheten.

Många med Asperger ovanligt stresskänsliga, psykiskt sårbara och har en tendens att utveckla psykiatriska symptom. Det kan vara t.ex. ångest, ångestattacker, tvångstankar/tvångshandlingar, depressioner eller fobier (Attention). Många gånger kan det vara svårt för omgivningen att förstå att individer med Asperger behöver mer tid och extra hjälp inom vissa områden, vilket kan leda till att man ställer för höga krav på prestation, med utmattning som följd. För individer med Asperger går det oftast bättre om de får lösa saker i egen takt och göra en sak i taget och får tydliga, avgränsande instruktioner. Men Aspergers innebär inte bara problem. I rätt miljö kan många av de egenskaper som är vanliga hos personer med diagnosen vara en tillgång. Individer med t.ex. stor uthållighet och ovanligt god koncentrationsförmåga (Attention)

Tony Attwood och Carol Gray har tagit fram kriterier som är positiva för individen som har Asperger, utifrån de karaktäristiska starka sidor som personer med denna diagnos brukar uppvisa och kallar dem Aspie-kriterierna. Man menar att nya tankesätt kan leda till upptäckter som gör gamla tankegångar förlegade. På liknande sätt skulle ett utbyte av term från Aspergers syndrom till aspie kunna medföra intressanta konsekvenser och möjligheter. Det skulle kunna resultera i att vi människor och hela samhället tog till vara chanser att dra nytta av aspies kulturella och kunskapsmässiga bidrag. Nedan beskrivs Attwood och Grays Aspie-kriterierna:
A. En kvalitativ fördel vid social interaktion, vilket visar sig på de flesta av följande sätt:
– Vänskapsrelationer karakteriseras av total lojalitet samt oklanderlig pålitlighet
– Frånvaro av sexism, ”ålders-ism”, fördomar mot främmande kulturer; förmåga att uppfatta människor ”så som de faktiskt är”
– Står för sina åsikter oberoende av socialt sammanhang eller av vad andra tycker
– Förmåga att hålla fast vid egna teorier eller perspektiv trots att fakta talar emot
– Söker åhörare eller vänner som förmår: vara entusiastiska för specialintressen och unika ämnen; ta detaljer i beaktande; ta sig tid med att diskutera ämnen som de flesta inte skulle orka intressera sig för
– Lyssnar utan att hela tiden kritisera eller ta saker för givet
– I första hand intresserad av det som verkligen tillför samtalet något; föredrar att undvika ”ritualistiskt småprat”, triviala kommentarer och ytligt samtal
Söker uppriktiga, positiva och genuina vänner med ett förutsättningslöst sinne för humor

B.Talar ”Aspergeriska” flytande, ett socialt språk som karaktäriseras av minst tre av följande uttryck:
– Inriktning på att söka sanningen
– Samtal utan dolda budskap
– Ett väl utvecklat ordförråd samt intresse för ord
– Fascination för språklig humor, som ordlekar
– Avancerat bruk visuella metaforer

C. Kognitiva färdigheter som karaktäriseras av åtminstone fyra av följande uttryck:
– Stark förkärlek för detaljer framför helhet
– Originellt, ofta personligt perspektiv vid problemlösning
– Sällsynt bra minne och/eller förmåga att minnas detaljer som andra oftast glömmer bort eller förbiser: exempelvis, namn, datum, scheman och rutiner
– Extrem idoghet när det gäller att samla och katalogisera information om ämnesområden som intresserar personen i fråga
– Står helt fast vid sina åsikter och tankar
– Som ett ”levande lexikon” när det gäller kunskaper inom ett eller flera områden
– Kunskap om rutiner samt en absolut önskan att upprätthålla regler, ordning och noggrannhet
– Tydlighet gällande egna värderingar/beslut, vilka ej påverkas av politiska eller ekonomiska faktorer

D. Övriga möjliga drag:
– En mycket utvecklad känslighet för specifika sensoriska upplevelser och stimuli, exempelvis: hörsel, beröring, synintryck och/eller lukt
– Styrka i individuella idrottsgrenar och spel, särskilt de som kräver uthållighet och visuell precision, exempelvis rodd, simning, bowling och schack
– ”Socialt obesjungen hjälte” med tillitsfull optimism som utmärkande egenskap: faller ofta offer för andras sociala brister, men är ändå orubblig i sin tro att det går att finna en verklig vän
– Ökad sannolikhet, jämfört med den övriga befolkningen, att påbörja universitetsstudier
– Tar ofta hand om de som faller utanför ramen för typisk utveckling” (Kindwall, 2017)

Orsaker
Orsaker till autismspektrumtillstånd är inte helt känt men troligen kan det bero det på flera saker. Den vanligaste orsaken är att det finns en ärftlighet, det är vanligt att biologiska släktingar har liknande personlighetsdrag. Det beror således inte på psykosociala problem i barndomen (Alsand, 2017). Det beror inte heller på personen själv eller på den uppfostran som personen fått, även om erfarenheter kan påverka utvecklingen av tillståndet.

Det finns inga medicinska test för att konstatera autism. Diagnosen ställs utifrån att det föreligger ett visst beteende, d.v.s. brister i den sociala interaktionen, kommunikation och föreställningsförmågan. Det som kallas Wings Triad (Bogdashina 2003, s. 24). Diagnoskriterierna är samlade i så kallade diagnosmanualer och i manualerna beskrivs vilka beteenden eller svårigheter en person ska ha för att diagnosen ska ställas. Det finns två internationella manualer som används vid diagnostisering av tillstånd inom autismspektrum, DSM-IV-TR (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Text Revision), som ges ut av amerikanska psykiatrisällskapet och ICD-10 (International Classification of Diseases) som ges ut av Världshälsoorganisationen (Klasén McGrath 2009).

Behandling
Autismspektrumtillstånd kan inte botas och försvinner inte med åren, men situationen brukar se olika ut i olika åldrar. Mindre barn klarar sig vanligtvis med stöd av föräldrar och förskolepersonal, men i grundskolan brukar svårigheterna öka och ofta är problemen som störst under tonåren. Vuxna kan däremot må ganska bra eftersom de lärt sig hur de fungerar och vad de behöver. Vissa mår bättre av medicinering. De mediciner som kan bli aktuella är till exempel Melatonin mot sömnrubbningar, Ritalin mot onaturlig trötthet och olika antidepressiva preparat. Omgivningens betydelse, en förstående och accepterande omgivning är avgörande för att personer med diagnos ska må bra. Det finns tre saker som det är bra för omgivningen att tänka på dvs alla som berörs behöver kunskap om de vanligaste symtomen och vad som kan göras för att underlätta i skolan, på arbetet och i vardagslivet. Kunskap hjälper omgivningen att förstå hur personer med autism tänker och hur varje individs möjligheter, svårigheter och behov av stöd ser ut. Att anpassa kravnivån för att undvika stress. Att se till att personen får möjlighet att lyckas genom att ge mycket beröm och undvika kritik och tjat. Att man visar respekt. Ingen är en sin funktionsnedsättning utan en individ med en egen unik personlighet (Attention). En individ som har fått en diagnos blir inte fri från den men kan få verktyg för att hantera sina svårigheter, men individen kan s.k. växa ifrån och välja att ta bort att man har fått en diagnos (Rosenberg, 2019).

Liv med autism: https://urskola.se/Produkter/174475-Liv-med-autism-En-blick-fran-Mimmi#Om-serien

Neurotypikern (neuropsykiatriskt normalfungerande), en artikel som handlar om att tillhöra normen, där individen ofta utrymmet att kunna definiera och beskriva andra som inte är på samma sätt och hur skulle det vara om vi lät andra än neurotypikern vara norm?: https://www.specialnest.se/liv-hem/10-markliga-saker-neurotypiker-gor

Källförteckning

Alsand, Anna-Maria E.  (2017) 1177 Vårdguiden, Region Skåne. Hämtat den 8/11 – 2017 från: https://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Aspergers-syndrom/
Autism- och Aspergerförbundet. Autism – Vad är det – Om autism, Aspegers syndrom och andra autismliknade tillstånd.
Bogdashina, Olga (2003). Sinnesintryck och omvärldsuppfattning vid autism och Aspergers syndrom. Autism och Asergerförbundet.
Granhag,  Pär Anders och Christianson Sven Å (2008). Handbok i rättspsykologi. Liber AB.
Psykologilexikon. Rättspsykologi. Natur och kultur.
Riksförbundet Attention. ASP/Aspergers syndrom. Hämtat den 8/11 – 2017 från: http://attention.se/npf/aspergers-syndrom/
Rosenberg, Henrik (2/4 – 2019). Föreläsning Autim. Bildningsförvaltningen Trelleborg.
Kendall, Gunilla (2015). Elever med neuropsykiatriska svårigheter – vad gör vi och varför? Studentlitteratur AB.
Klasén McGrath, Monica (2009). Autism- och Aspergerförbundet. Aspergers syndrom. Hämtat den 8/11 – 2017 från: http://www.autism.se/aspergers_syndrom