Klinisk psykologi

”Livet är inte ett problem som ska lösas utan en verklighet som ska upplevas” (Søren Kierkegaard).

Klinisk psykologi, den del av psykologin som behandlar psykiska störningars orsaker och behandling (NE).

”Benämningen psykisk ohälsa kan ses som ett övergripande begrepp som kan användas olika beroende på sammanhang. Det kan inkludera allt från självrapporterade besvär av oro eller nedstämdhet, som är mer eller mindre plågsamma, till psykiska sjukdomar som schizofreni eller depression.” (Socialstyrelsen).

Inom psykiatrin i Sverige används två klassifikationssystem för att klassificera psykiatriska diagnoser, dvs internationella ICD-10 och den amerikanska DSM-IV (Granhag och Christianson 2008, 137).

De flesta människor besväras någon gång i livet av psykiska symptom som t.ex. ångest, sömnstörning, fobier, tvångsmässighet, nedstämdhet utan att symtomen i sig tyder på någon allvarligare psykisk störning (Granhag och Christianson 2008, 141).

Historik

Under 1700- och 1800-talet byggdes de första institutionerna för individer med psykisk sjukdom. När de kom in utsattes de för en provkur för att inte spärras in i onödan. Provkuren kunde handla om isolering, svältkurer, sköljas med kallt vatten osv. Tanken var att få ut de onda tankarna och bli normal igen. Det uppstod kritik kring psykiatriska vården kring 1960-talet. Kritiken handlade om att patienterna avskärmades från sociala relationer och samhället utanför sjukhusen (Johansson, Johansson och Skärgren 2016, s. 69, 146).

Depression

Depression är när hjärnan fastnar i något som har varit. Sverige har en nollvision gällande självmord, trots det tar ca 1500 människor sitt liv varje år. Var tionde person äter SSRI-preparat (Ekdal och Ekdal 2019). Två tredjedelar av alla som är sjukskrivna pga psykisk ohälsa är kvinnor som söker hjälp men 70% av de som tar steget och begår självmord är män (Strandhäll, 2020).

Den vanligaste orsaken till att man får en depression är långvarig stress utan återhämtning. Hjärnan tolkar stark stress utifrån evolutionära förklaringar. Att det skulle finnas faror överallt och ska då styra bort oss från vad den tolkar som en omvärld full av faror. Detta påverkar vårt mående och gör oss deprimerade så att vi kan isolera oss från farorna (Hansen 2019, 41). Depression har en ärftlig faktor. Forskning visar att den som har en familjemedlem som är deprimerad löper 10-20 % större risk att själv bli deprimerad.

Orsak, våra gener påverkar risken att bli deprimerad, dvs göra individen mer eller mindre sårbar för depression (Hansen 2019, 42).

Sömnbrist gör att vi fungerar sämre, att sova mindre än sex timmar per natt i tio dagar försämrar koncentrationsförmågan så mycket att det motsvarar att vara vaken ett helt dygn i sträck. Det är viktigt att vi sover för på natten sker en process som kallas konsolidering, dvs överföringen från korttidsminnet till långtidsminnet. Sömn är således viktigt för att hålla oss friska, känslomässigt stabila, för minne inlärning (Hansen 2019, 86-87).

Ångestsyndrom 

Ångest är en upplevelse av hotande fara, vilket innebär att kroppen försätts i alarmberedskap dvs när hjärnan fastnar i något som kan komma (Hansen 2019, 41). Ångest är starka känslor av oro. Det är ett långvarigt tillstånd som individen ofta kan ha tillsammans med t.ex. depression, missbruk. Vid behandling av ångest kan målet vara att individen ska kunna göra saker trots ångesten. Att hantera ångest:

  • Tänka att ångesten inte är farlig
  • Acceptera att ångesten finns där
  • Bli medveten om vad som händer, varför, hur man ska hantera ångesten, om det finns ett annat sätt att se på situationen, fundera på om tankarna är logiska osv.
  • Att man utmanar negativa tankar
  • Ta djupa andetag och försök att slappna av
  • Att röra på sig fysiskt
  • Fokusera på andra, inte bara sig själv
  • Möt rädslan, undvikande vidmakthåller och gör ångesten starkare
    (Eslava, 2020). 

Stress hjälper oss således att möta faror och ångesten hjälper oss att planera och fokusera på det som är viktigt, annars hade man troligen bara gjort roliga saker istället för det man måste. Ångest handlar om att individen oroar sig för framtiden, saker som ska inträffa eller diffus oro dvs något som gnager som man inte kan släppa. Att vissa individer aktivt verkar leta efter saker att oroa sig för beror på att det historiskt har lönat sig att dra igång stressystemet  vid minsta misstanke om fara (Hansen 2019, 36 – 37). Ångest innebär att man startar upp stressystemet i förväg , individen har ett stressystem som ständigt står på och det leder till att man känner mental rastlöshet. Att individen ständigt är på väg och vill snabbt avsluta saker. Fysisk rastlöshet, pga att reaktionen fly, med symptom som att gnissla tänder, spänna muskler. Trötthet, det är energikrävande att ständigt gå i beredskap. Följden bli att man känner sig utmattad. Besvär med magen, med reaktion att slåss eller fly så fokuserar inte kroppen på matsmältningen. Illamående, man blir regel illamående av ångest och mycket stress. Torr i munnen, när kommer förbereder sig för strid flyttas blodet till musklerna för att få mer syre och näring. Spottkörtlarna i munnen som utvinner saliv genom att hämta vätska från blodet får då mindre blod att göra saliv av. Svettningar, En kropp som är förberedd på att slåss eller fly kommer att bli varm och för att kyla ner kroppen svettas vi. När kroppen förväntas prestera till max kyler den ner sig själv (Hansen 2019, 38 – 39).

Tips på film: It´s kind of Funny story som handlar om 16-årige New York-tonåringen Craig känner sig deprimerad och är stressad över all press som han upplever från skolan, sin familj och sina vänner. Han överväger att ta livet av sig men vänder sig istället till akuten och hamnar på en psykiatrisk avdelning för vuxna.

Vanliga ångesttillstånd är:
– Paniksyndrom, med eller utan agorafobi, plötsliga attacker av intensiv ångest och skräck i kombination med hjärtklappning, kvävningskänsla och svettningar.
– Agorafobi, den som lider av agorafobi är rädd för att lämna tryggheten i sitt hem och utsätta sig för situationer som är svåra att ta sig ur ifall paniken skulle plötsligt komma. Agorafobi kan även uppstå på stora öppna platser.
– Social fobi, individen har i regel låg självkänsla och är rädd att bli granskad i sociala situationer, rädsla att göra bort sig att inte duga och bli accepterad av andra. Individen ställer ofta höga krav på sig själv och detta kan innebära kognitiva blockeringar. Men omgivningen kan uppleva personen självsäker då individen ofta har svårt att ”hålla en röd tråd” i samtalet, verka undvikande och kort.
– Tvångssyndrom, kan handla om att individen är rädd att allvarligt skada andra, rädd att bli smittad av andra personer osv. Det är återkommande och orimliga tvångstankar, fantasier och impulser. – Tvångshandlingar är strategier som tillfälligt kan lindra individens ångest. Det finns olika typer av tvång som kontrolltvång dvs kontrollera allt, dörren är låst, att spisen är avstängd. Räknetvång, tvånget att räkna allt som mat, inredning osv. Tvätt-tvång, kan handla om att man skrubbar händerna så mycket att de blöder (Blume och Sigling 2013, 66).
– Generaliserat ångestsyndrom (GAD), en ängslighet och oror för framtiden och individen har svårt att kontrollera sin oro.
– Posttraumatiskt stressyndrom (PSTD), det känslor av intensiv rädsla och hjälplöshet efter något som har inträffat som tortyr, olyckor, våldtäkt osv. Vardagliga händelser kan påminna om det inträffade och då kommer symptomen fram med täta mellanrum och individen kan uppleva att hen är tillbaka i händelsen.
– Dissociation, tillståndet kan innebära att individens upplevelse av identiteten blir förändrad eller upphävd (bortträngning). Detta kan inträffa om en individ är med om t.ex. våldtäkt, incest eller tortyr. Dissociationen kan ses som en mekanism som är till för att skydda individen från att psyket bryts ner. Detta kan inträffa även hos förövaren (Granhag och Christianson 2008, 146-147).

Klipp: Vi blir oroligare: ”Mångdubblad ångest i höginkomstländer”: https://tv4play.se/program/nyhetsmorgon/13291090

Personlighetsstörningar

En person som har en personlighetsstörning eller personlighetssyndrom, är någon som avviker från det förväntade och accepterade beteendet i den miljö personen befinner sig i och när avvikelser leder till lidande och funktionsbegränsning. Man räknar med att ca 10% av befolkningen har en personlighetsstörning. Diagnosen personlighetsstörning ställs på grundval av noggrann intervju med personen, observationer, hur personen beter sig i olika situationer och på information från andra individer som känner personen (Nyman 2009).  Diagnoskriterier enligt DSM-IV, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, DSM, (Diagnostisk och statistisk handbok om psykiska störningar) är den av America Psychiatric Association använda klassificering av psykiska funktionsnedsättningar, besvär och sjukdomar (Psykologiguiden). Det som skiljer en personlighetsstörning från en diagnos är att symptomen hos en individ som har en störning upplevs som jagsyntona dvs upplevs som en accepterad del av jaget, det innebär att de upplevda besvären vanligen är mindre framträdande än funktionsstörningen. Personlighetsproblematiken är sällan det som patienten söker för, och problemen är ofta mer uppenbara för omgivningen än för individen själv. Med långvarig (men inte alltid kronisk) problematik. De flesta psykiatriska diagnoser har tydlig debut och förlopp till skillnad från störningar.

Generella orsaker till personlighetsstörningar är inte helt känt. Genetik bidrar till 40-60% av normala personlighetsdrag (enligt tvillingstudier), forskare tror att det är ungefär likadant vid personlighetsstörningar. Resterande är miljön, med riskfaktorer som t.ex. barndomstrauma, övergrepp, psykisk sjukdom i barndomen, otrygg barndom osv. Forskare anser således att det är en kombination av arv och miljö dvs en negativ händelse (miljö) påverkar människor olika beroende på gener (arv) och personlighet. Förekomst av en störning t.ex. fobisk personlighetsstörning ökar risken för förekomst av en annan sjukdom som t.ex. depression. Det är svårt att upptäcka en personlighetsstörning, det man går på inom vården är t.ex. när vanlig behandling inte hjälper och när det är svårt att få en bra relation med patienten. Ofta handlar det om en individ med mycket funktionssvårigheter men man har svårt att ringa in problemet (Hörberg).

Behandling, personlighetsstörningar är ofta svårbehandlade och kan vara kroniska (Hörberg). Behandlingen kan innebära att individen tränar i olika färdigheter. Det kan t.ex. vara träning gällande impulskontroll, kompensatoriska strategier och att reflektera över sina egna och andras upplevelser och känslomässiga reaktioner (Nyman 2009).

Generellt tenderar personlighetsstörningar att avta med stigande ålder och det förklarar b.la. med att personlighetsegenskaperna samvetsgrannhet och välvillighet generellt stiger mellan 30 till 50 års ålder och att neuroticism sjunker i takt med ålder och livserfarenhet. (Kajonius och Dåderman 2020, 39, 95).

Allmänna diagnoskriterier, i DSM-V definieras tio olika typer som grupperas i tre kluster med liknande symtom:
Kluster A:  Paranoid, schizoid respektive schizotyp form. Personer med dessa syndrom uppvisar misstänksamhet, blir lätt kränkta och kan älta i orättvisor. Individen kan vara socialt tillbakadragen, sakna nära vänner och sysslar ofta med ensamaktiviteter vilket ger brist på känslomässigt gensvar. Kan ha excentriskt beteende med udda/vagt uttryckssätt och med konstiga idéer. Deras begränsade sociala förmågor gör att de har svårt att passa in i arbetslivet. Paranoid- och schizotyp personlighetsstörning kan föregå paranoid och schizofren psykossjukdom.
– Paranoid personlighetsstörning, vanligt är att individen är misstänksam, har problem med tillit, men inga ihållande psykotiska symtom. Personen ser fientlighet och svek där det inte är rimligt. En person med samarbetssvårigheter och relationsproblem som drar sig undan vilket bekräftar deras paranoida verklighetsbild. Individen är lättkränkt, ältar tidigare (upplevda) orättvisor. Kan mycket väl uttala sig kritiskt men tolererar inte att bli kritiserad och uppfattas ofta som försvarsinställd och kritisk.– Schizoid personlighetsstörning, är i regel ointresserade av sociala relationer, inga starka och tydliga känslor. Ofta social isolerade och saknar sexuellt intresse. Individen är inte intresserade av andras tankar om dem. Undviker sociala situationer. En individ med funktionsstörningar, upplever akuta obehagskänslor vid kontakt med andra människor och har därför inget intresse av nära relationer med andra.

Kluster B: Antisocial, borderline (emotionell instabilitet), histrionisk respektive narcissistisk form. Det varaktiga beteendet är oflexibelt och framträder i många olika situationer. Individen är ofta emotionell, dramatisk, utagerande, oberäknelig och anses som stökig. Har egocentriskt beteende och bristande empati. Individen har ofta problem med vänner samt problem i arbetslivet med arbetskamrater. Detta pga impulsivitet, bristande empatisk förmåga och emotionell instabilitet.
– Histrionisk personlighetsstörning, individen är uppmärksamhetssökande och måste vara i centrum. Är överdrivet emotionella med ytliga och överdrivna känslouttryck. Använder gärna sitt yttre för att få uppmärksamhet. Individen har utmanande beteende och klädsel med olämpligt flörtande. Är i regel lättpåverkad och uppfattar relationer som mer intima än de är.
– Narcissistisk personlighetsstörning, där det dominerande draget är en uppblåst självbild. Personen uppfattar sig själv som storartad, upphöjd och framgångsrik. Individen ser sig som unik, höjd över mängden, och med rätt till särskilda förmåner. Individen har behov av att bli beundrad och söker status och makt. Individen är mycket känslig för kritik och har påtagligt bristande inlevelseförmåga. Grandiositeten och självöverskattningen leder ofta till ensamhet och rentav depression eftersom man inte kan få de höga tankarna om sig själv bekräftade av andra. Narcissisten strävar att framhålla sig själv i alla sammanhang, vilket gör personen odräglig. Ofta med brist på empati, utnyttjar andra, struntar i regler, med resonemang som: –  Regler som gäller för andra gäller inte mig. Personer med narcissistisk personlighetsstörning har ofta drag av antisocial personlighet eller borderlinekaraktär som ytterligare komplicerar symtombilden och behandlingen. Diagnosen ställs genom intervju och observation. Motivationen till förändring av de grundläggande personlighetsdragen är av naturliga skäl mycket svag eftersom individen anser att det är fel på andra. Behandling av depressiva symtom kan ske på psykologisk eller farmakologisk väg (Nyman, 2009).


– Emotionellt instabil/Borderline, Emotionellt instabil personlighetsstörning (IPS) kallas även Borderline, som finns hos ca 0,5-2% hos befolkningen och är vanligare hos yngre. Med snabba svängningarna mellan balans och katastrof, mellan idealisering och nedvärdering, och vitt och svart. Svängande, intensiva och lättutlösta känslor med impulsivitet dvs ett pendlande mellan ytterligheter i tanke, känsla och handling (Granhag och Christianson 2008, 151). Detta sliter på relationerna och gör att andra människor lätt tröttnar på personer med IPS. Beteende som vredesutbrott, dramatiska utspel, provocerande självdestruktivitet och impulshandlingar är vanliga. Individen har svårt att se sin egen roll i en relation och uppfattar det enbart som att andra är orättvisa, elaka eller fientliga. Individen är rädd för att bli övergiven och att bli avvisad vilket innebär att individen ofta visar svartsjuka och klängighet. Individen känner återkommande ångest och nedstämdhet vilket gör att individen lätt lockas att ”självmedicinera” med alkohol, droger och överdoser av läkemedel (Nyman, 2016). Individen har svårt att kontrollera aggressioner. Ger andra problem (pga alkohol, sex, pengar, relationer, m.m.). Självskadebeteende är vanligt för att lindra ångest. Individen har ofta negativ självbild, instabil självbild. Känslomässigt sårbara och känner sig ofta tomma, med ett uttalat självförakt. Orsakerna till IPS är inte helt klarlagda men de flesta forskare anser att det rör sig om ärftliga sårbarhetsfaktorer som i kombination med ogynnsamma uppväxtvillkor formar dragen. Det är fler kvinnor än män som har Borderline (Hörberg). Diagnosen ställs genom en noggrann genomgång av aktuella och tidigare besvär, bakgrundshistorien samt observationer. I utredningen gör man också en bedömning av kognitiva och uppmärksamhetsfunktioner. Mest framgångsrik behandling är en kombination av individuell psykologisk behandling med färdighetsträning och andra gruppaktiviteter. Även DBT har visat sig framgångsrikt (Nyman, 2016).
– Antisocial personlighetsstörning, personer med antisocial personlighetsstörning har ofta psykopatiska drag eller uppfattas ofta som en grav variant av antisocial personlighetsstörning, även sociopat ingår i denna gruppen. Vissa skulle kalla individerna psykopater och andra en individ med psykopatiska drag och vissa forskare anser inte att psykopati är antisocial personlighetsstörning. Vissa människor hävdar till och med att alla människor har mer eller mindre psykopatiska drag. Om en individ är psykopat har individen emotionella och psykologiska avvikelser, i regel med antisociala och narcissistiska drag. Individen har ofta bristande respekt för andra, struntar i regler och normer när det gynnar dem, sysslar ofta med brottsliga handlingar. Ofta med impulsivitet och brist på ångerkänsla, bristande empati, ljuger, impulsiva och ansvarslösa. Individen påvisar ofta antisocialt beteende redan i barndomen med hot, trakasserier, djurplågeri, stöld, skadegörelse (Hörberg). Det syns inte på en psykopat när individen ljuger till skillnad från när andra individer ljuger. Psykopati, är en störning i personligheten, en karaktärsavvikelse. Oenigheten bland expertisen är stor om vad psykopati egentligen är (Illustrerad Vetenskap, 2015). Antisociala och psykopatiska personlighetsdrag förekommer hos ca 1-3 % av befolkningen och är 6-8 gånger vanligare hos män. Bland de som döms till fängelse är andelen ca 60%. Ca 4% av alla psykopater anses vara chefer, de lyckade psykopaterna dvs de som är psykopater men har haft en bra uppväxt och med kärleksfulla föräldrar och har således inte utvecklat de psykopatiska dragen fullt ut. Individer som ofta brusar upp och tar till våld, eller hänsynslöst utnyttjar andra människor utan att känna skuld eller ånger, kan antas ha antisociala- och psykopatiska drag. Individerna kan också anses ha starka dragningar till äventyrligheter som är riskabla både för personen själv och för omgivningen. Självbilden är störd på det sättet att individen uppfattar sig själv som stark och överlägsen, därmed anser sig personen ha rätt att utnyttja andra, antingen för att man annars själv skulle bli utnyttjad, eller för att de andra är svaga och därför föraktliga. Uppförandestörningen ska ha funnits före 15 års ålder (Nyman 2009).

Trots oenigheten kring definitionen är experterna ganska eniga om flera saker som karakteriserar den antisociala personlighetsstrukturen:
– Psykopaten är charmerande, vältalig, gestikulerar ofta och förefaller väldigt målinriktad. Vanligt att de är karismatiska. Personen har dock ingen empati, saknar förmåga att leva sig in i vad andra människor tänker och känner.
– Psykopater överskattar sig själva, utnyttjar andra människor, manipulerar andra och känner ingen skuld när någon lider på grund av dem. De är ofta opålitliga och lögnaktiga. De är även egocentriska och narcissistiska.
– Psykopaten är patologisk lögnare som kan ljuga om allt. Individen ljuger för egen vinning skull, för att uppnå ett syfte. Psykopaten gillar inte att bli ertappad i en lögn för de är stolta eftersom de är duktiga på att ljuga och manipulera.
– En psykopat är ofta mycket manipulativ. Individen känner ingen ånger och ingen skam för saker som de gör men blir de påkomna så kan de mycket väl säga förlåt som en utväg för att manipulera sin omvärld och såsom dem vill. Psykopaten kan kränka, manipulera bara för att få vad de vill och är ofta helt utan samvete. Psykopatens liv handlar om att tillfredsställa egna behov på andra människors bekostnad.
– De har stort behov av stimulans och är ofta rastlösa. Vissa har svårt att förutse/överblicka konsekvenserna av sina handlingar. De kan strunta i en utbildning eller säga upp sig från sitt jobb, om något eller någon lägger hinder i vägen för dem. De skuldsätter sig och individen återfinns inte sällan bland våldsamma äkta män.
– Psykopat skulle sällan reflektera över om de själva är psykopater och skulle inte medge att de har ett problem, vilket gör det väldigt svårt att behandla dem. 

Bakomliggande orsakerna är som jag har skrivit tidigare en kombination av arv och miljö, där bristande omsorg i barndomen anses vara en avgörande faktor (Illustrerad Vetenskap, 2015). Ofta brukar de mest utmärkande avvikande beteendena avta med åldern (Nyman 2009). De kvinnliga psykopaterna är betydligt mer manipulativa och diskreta än sina manliga motparter och de kan till och med vara farligare. Kvinnliga psykopater är sällan våldsamma och de är oftast inte heller lika charmerande och har inte det extrema självförtroende som den manlige psykopaten.

Gemensamt för de kvinnliga psykopaterna är att de är mycket mer diskreta i sitt manipulerande beteende än män. Typiska drag för kvinnliga psykopater är att de är flirtiga, manipulativa, stjäl och ljuger, verbalt aggressiva, exkluderar sina offer från sociala nätverk, är lösaktig/sexuellt frisläppt för att uppnå ekonomisk och social vinning, känslomässigt labil, svartsjuk och kan ha självskadebeteende (Illustrerad Vetenskap, 2016). Kvinnliga psykopater är särskilt duktiga verbalt, är skickligare på att manipulera verbalt än män. Kvinnorna får i regel personer att vända sig mot varandra genom smutskastning och skvaller, vilket är svårare att genomskåda. Manliga psykopater dominerar mer genom öppen aggression, som att hota och skälla ut underställda kolleger offentligt. Enligt forskning av James Fellow så har psykopater lägre aktivitet i den delen av hjärnan som processar moral än icke-psykopatiska personer. Kvinnliga psykopaters aktivitet i moralcentrat är ännu lägre än hos männen, men det behövs mer forskning (Saldert, 2016).

Psykopaten: Älskad i fantasin – fruktad i livet: https://modernpsykologi.se/2019/11/14/psykopaten-alskad-i-fantasin-fruktad-i-livet/?fbclid=IwAR0N6JJ4Yo67KbdMTU9sfwxZUo2dB06FZ-z7mOPxIj3Lf5w-fImjCfZWNc8

Så tänker en psykopat: https://www.youtube.com/watch?v=Dk_aNDzwvlY

Språk avslöjar psykopaten: https://weekend.di.se/nyheter/sprak-avslojar-psykopaten

Strange answers to the psychopath test | Jon Ronson:


– Sociopat, en variant av antisocial personlighetsstörning. Många anser dock att störningen både är ovetenskapligt och föråldrat, men används sporadiskt i USA. En sociopat är inte lika charmerande som en psykopat. Sociopater kännetecknas däremot av en kort stubin och extrem oberäknelighet, och att de inte kan behålla ett arbete eller familj. Enligt forskare har en sociopat följande karaktärsdrag: Är impulsiva och oberäkneliga. Har svårt att knyta an och relatera till andra människor, individen har svårt att behålla ett arbete, speciellt i några längre perioder åt gången. Sociopaten har lätt att bli upprörda och arga, vilket kan resultera i våldsamma utbrott. Dessa karaktärsdrag gör att en sociopat kan ha svårt att bli förstådd av sin omvärld. Om individen begår kriminella handlingar tänker de sällan på konsekvenserna av sina handlingar. De uppvisar ofta en likgiltighet inför andra personers säkerhet (som psykopater), och de kan utgöra en risk för samhället. Forskare och psykologer tror att sociopati beror på miljöfaktorer, som till exempel att växa upp i ett hem med fysiskt eller psykiskt missbruk (Illustrerad Vetenskap).

Kluster C: Ängslig, osjälvständig respektive tvångsmässig (anankastisk) form. Personer med dessa syndrom brukar beskrivas som ängsliga och osäkra i sociala situationer. Individen präglas av en bakomliggande ångest och känner sig otillräcklig, konflikträdd, och har svårighet att fatta beslut. Individen har ofta ett ordningssinne, fokus på detaljer, snåla och följer i regel givna rutiner. Jämfört med övriga former av personlighetssyndrom är förmågan att fungera i arbetslivet vanligen bättre (Praktisk medicin).
– Fobisk (ängslig) personlighetsstörning, ca 1-5% av befolkningen, liknar social fobi. Med generell ängslighet, speciellt inför sociala situationer. Individen har låg självkänsla och är rädd för att bli avvisad eller att någon har negativa omdömen om personen. Individen vill inte ta kontakt med andra utan att känna sig säker på att vara omtyckt och vill framförallt undvika att göra bort sig och är överkänslig för negativa omdömen.
– Osjälvständig personlighetsstörning
, med starkt behov av att bli omhändertagen. Individen har svårt att fatta egna beslut pga bristande tilltro till eget omdöme.  Har undergivet och klängigt beteende och har svårt att göra saker på egen hand och är sällan oeniga med andra. Individen har en rädsla för separationer och att bli övergiven.
– Tvångsmässig personlighetsstörning, med upptagenhet av ordning, perfektionism och har svårt att bli färdig med saker. Gillar att ha kontroll och har bristande flexibilitet och effektivitet. Kan inte kasta bort saker och kan framstå som stela, snåla, humorlösa. De har ofta mer insikt om sitt beteende. Det har inget med tvångstankar att göra, även om man kan ha båda. Män överrepresenterade (Hörberg).

UNS (utan närmare specifikation), individer som uppfyller de generella kriterierna för personlighetsstörning, men inte kriterierna för någon av de specificerade syndromen. I vissa fall finns drag av flera olika typer men som ingen stämmer in helt. Denna kategori har kommit att användas i större utsträckning än vad som var tanken, delvis beroende på att den kliniska bedömningen är så svår att genomföra att den undersökande läkaren ger upp men har samtidigt goda skäl att bedöma att individen har en personlighetsstörning (Läkartidningen).

Genomgång:

Dialektisk beteendeterapi (DBT), är en form av kognitiv beteendeterapi som syftar till att minska självskadande beteende hos personer med emotionellt instabil personlighetsstörning/Borderline. Terapin används främst till självmordsnära och självskadande personer med emotionellt instabil personlighetsstörning. Senare har terapin anpassats för andra typer av problem som t.ex. missbruk, ätstörningar, depression och posttraumatisk stress (Socialstyrelsen, 2019). Terapin går ut på att hjälpa patienten att hitta en balans mellan sitt inre och den yttre omgivningen och att lära sig hantera motgångar. Att lära sig acceptera verkligheten och samtidigt sig själv. Individen ska arbeta med nödvändiga förändringar för att kunna leva meningsfullt. DBT är också inriktad på att lära patienten att identifiera, stå ut med och hantera känslosvängningar och impulser för att kunna minimera sitt självskadebeteende. I terapin fokuserar man också starkt på att förmå patienten att stanna kvar i terapin även vid motgångar och att lära individen färdigheter som att hantera konfliktfyllda interpersonella relationer dvs hur människor förhåller sig till varandra (Kåver, 2009).

Ätstörningar

Kroppsfixering och smalhetsideal sammankopplas med upplevelsen av framgång och moralisk styrka. Unga människor som söker sin identitet blir lätt offer för sådana föreställningar, som ofta förstärks av reklamen, och reagerar med en överdriven upptagenhet av kroppen och utseendet som ett sätt att förbättra en bräcklig självkänsla.” (Läkemedelsverket, 2015).

Ätstörningar ingår i, enligt klassifikationssystemet DSM-IV och ICD 10, psykiatriska diagnoser (Hjärnfonden, 2017). Ätstörningar är vanligast hos flickor/unga kvinnor, ca 5-10 procent av individer som lider av ätstörningar är pojkar/män. Hos flickor i åldern 14–24 år förekommer allvarlig anorexi hos 0,5% och allvarlig bulimi hos 2%. Förekomsten av ätstörningar är ca 10 gånger vanligare bland vuxna kvinnor än bland vuxna män. Under de senaste åren har det rapporterats allt fler fall med debut av Anorexi i yngre tonåren och bland barn så unga som 9 år. Ätstörningar är vanligare hos kvinnor som elitidrottar.

Ätstörningar finns dokumenterat som enstaka fall från 1600-talet, på 1800-talet finns ett flertal fall beskrivna. Det var först på 1950-talet som ätstörningar blev allt vanligare. Anorexia nervosa ökar fram till 1980-talet och har sedan dess varit relativt konstant (Läkemedelsverket, 2015). Ätstörning präglas av ihållande problematik med det man äter kombinerat med en onormal strävan efter att gå ner i vikt och tankarna upptas av vad man väger och hur man ser ut. Om en individ tänker mycket på sin kropp och sin vikt och är sträng och dömande mot sig själv kan individen ha en ätstörning. Det behöver inte synas utanpå och eftersom en ätstörning kommer gradvis, under en längre tid, kan det vara svårt att själv se och förstå när det börjar handla om en sjukdom (Holmér, 2017).


Det kan vara svårt att se på en person om hen har en ätstörning, individen kan vara underviktig, normalviktig, eller överviktig (Shedo). Men vanliga tecken på ätstörningar (som kan tyda på en ätstörning), kan vara att individen blir mer och mer fixerad vid vad man äter och sin vikt och är kritisk till sin kropp. Individen skjuter upp eller hoppar över måltider, äter långsamt och är ofta ensam. Individen kan mycket väl äta stora mängder onyttig mat när personen är ensam och gör sig av med det hen har ätit genom att t.ex. kräkas. Personen tränar överdrivet mycket och kan få ångest om man hoppar över träningen. Svårigheter att koncentrera sig, kan känna sig nedstämd, deprimerad, med ångest, självmordstankar och tvångssyndrom (Holmér, 2017). En grupp forskare från England menar att tidig upptäckt och snabbt insatt behandling är en av de viktigaste faktorerna för god prognos att klara sig eller bli frisk från ätstörningar. Forskarna har sammanställt punkter som även ligger bakom aktuella svenska rekommendationer:
– Personen vill äta nyttigt, s
lutar äta godis och kakor.
– Individen v
ill gärna övergå till vegetarisk kost och utesluter fett i maten.
– Motionerar mer och oftare än tidigare.
– Hoppar över skolmaten/middagen med motiveringen ”är mätt” eller ”har redan ätit”.
– Personen visar symtom på trötthet, huvudvärk, förstoppning och frusenhet.
– Viktnedgång eller utebliven förväntad viktuppgång vid fortsatt längdtillväxt (Läkemedelsverket, 2015).

Orsaker, det finns en starkt ärftlighet i risken att drabbas av ätstörningar dvs en medfödd sårbarhet för att utveckla ätstörningar (Hjärnfonden, 2015). Det finns också vissa personlighetsdrag som utgör riskfaktorer för att utveckla en ätstörning som perfektionism, en tvångsmässig läggning och en impulskontrollstörning förekommer ofta hos ätstörningspatienter. En negativ självbild, med störd kroppsuppfattning och få nära relationer är också risker som kan påverka att utveckla en ätstörning. Även sociala faktorerna som handlar om påverkan från familj, kompisar och samhällets kvinnoideal, att ha en slank och vältränad kropp. Ätstörningen utlöses ofta till följd av en stressande händelse eller kris (Klefbom, 2012) Dock finns det ingen forskning som påvisar att ätstörningar orsakas av föräldrarnas sätt att vara mot sitt barn (Shedo)

huge

 

(Hämtat från: https://lakemedelsboken.se/kapitel/psykiatri/atstorningar.html?id=s4_20#s4_20)

Till predisponerande faktorer hör genetisk sårbarhet samt vissa personlighetsdrag som perfektionism och tvångsmässighet. Dessa personlighetsdrag är starkt knutna till diagnosen anorexi, medan impulsiva personlighetsdrag i högre utsträckning är knutna till diagnosen bulimi. En negativ självbild och få nära vänner är riskfaktorer för både anorexi och bulimi. Utlösande faktorer kan vara stressande och traumatiska livshändelser t.ex. dödsfall, separationer i familjen och övergrepp. Svälttillståndet och kräkningsbeteendet i sig (via vissa hormoner, t ex endorfiner och kortisol) kan ge en känsla av välbefinnande. Långvariga anorektiska tillstånd ger också en så kallad sjukdomsidentitet som kan vara svår att bryta (Läkemedelsverket, 2015).

Olika typer av ätstörningar

Anorexia nervosa
Börjar oftast med en önskan om att gå ned i vikt med en viljemässig bantning. Ofta startar symtomen i samband med någon stressande händelse (Läkemedelsverket, 2015). Sjukdomen innebär att man svälter sig själv och ätstörningen kan vara livshotande om den inte behandlas. Individen blir underviktig, därför är sjukdomen lätt att upptäcka hos andra men svår att inse hos den som är drabbad, individen känner sig ständigt tjock trots betydande undervikt (Nestor, 2013). Rädslan för att gå upp i vikt styr personens liv och självkänsla. Individen börjar ofta ”smygande” med mindre portioner och inte sällan ljuger personen för omgivningen vad och hur mycket personen äter. Det är vanligt att individen övergår till vegetarisk kost. Varje måltid för individen är förknippad med en stark ångest och skräck för den drabbade och rädsla för att gå upp i vikt blir självkänslan direkt kopplad till hur man lyckas kontrollera sitt ätande och vikten. Om personen kan avstå från mat trots en betydande hunger, känner man sig nöjd och självkänslan ökar (Läkemedelsverket, 2015). Sjukdomen medför ofta ett stort personligt lidande för drabbade och närstående, ca 10 procent av de som drabbas dör som en följd av sjukdomen (Hjärnfonden, 2017). Somatiska besvär som avmagring (BMI < 17,5 för vuxna krävs för diagnosen), långsam hjärtrytm, lågt blodtryck, ofta nedsatt hudtemperatur med kalla händer och fötter. Personen får torr och sprucken hud med infekterade sår, tunt och sprött hår och håravfall. Mycket avmagrade patienter kan få ökad behåring med ljusa hårstrån i ansikte, nacke och rygg. Det kan också förekomma svullnad i fötter och vrister. Försenad pubertetsutveckling med avsaknad av menstruation och med försenad längdtillväxt. Individen kan också få tand- och tandköttsskador eftersom individen kräker upp maten. Psykiska symtom som ångest, sömnsvårigheter, hyperaktivitet, lätt irriterad och tvångsmässighet. Med ökad risk för depression och självmordstankar. Individen får ofta låg självkänsla som ofta leder till social isolering (Läkemedelsverket, 2015).

Bulimia Nervosa
Är hetsätning med kompensatoriskt beteende för att göra sig av med det individen har ätit, kompensationen kan t.ex. vara kräkning, diet, träning och/eller laxermedel.
Precis som vid anorexi har individen en rädsla för att gå upp i vikt som styr personens liv och självkänsla. Självkänslan är starkt beroende av vikt och kroppsform. Bulimi kan vara svårt att upptäcka eftersom personer som lider av Bulimi ofta är normalviktig och att det kan pågå i många år innan någon reagerar (Holmér, 2017). Till skillnad från en anorektisk person, brister kontrollen över matintaget med jämna mellanrum hos en person med bulimi, vilket leder till att stora mängder mat vräks in på kort tid (Hjärnfonden, 2017). Hetsätningen väcker intensiv ångest, vilket gör att individen omedelbart måste göra sig av med maten. Hetsätningsepisoderna kan efterföljas av någon eller några dagar med normalt eller restriktivt ätande. En del individer hetsäter och kräks en eller flera gånger varje dag tills de är fullständigt utmattade. Individen upplever oftast ett stort misslyckande över att inte kunna ta kontroll över maten och kan känna äckel, skam, ångest och maktlöshet (Läkemedelsverket, 2015). Somatiska symtom som halsbränna (problem med matstrupen). Individen kan också få tand- och tandköttsskador eftersom hen kräker upp maten. Individen får ofta buksmärtor. Psykiska symtom som ångest, depression och självmordstankar. Bulimi kan även leda till självdestruktivitet, låg självkänsla och missbruk (Läkemedelsverket, 2015).

Ätstörning UNS (Utan Närmare Specifikation)
Omfattar den största gruppen av individer med ätstörningar. En person med denna diagnos har vissa anorektiska eller bulimiska symtom, men uppfyller inte alla kriterier för någon av de specifika ätstörningarna (Läkemedelsverket, 2015). Många som får diagnosen UNS lider av en hetsätningsstörning, ortorexi eller av en mildare variant av anorexi eller bulimi (Holmér, 2017). UNS beskrivs ofta som en lindrigare form av ätstörning, men den kan vara lika svårbehandlad, framför allt då ätstörningssymtomen är kombinerade med psykiska symtom som ångest, nedstämdhet och självdestruktivitet (Läkemedelsverket, 2015).
– Hetsätningsstörning, är en sjukdom som liknar bulimi eftersom hetsätningarna finns där, skillnaden är att individer som lider av en hetsätningsstörning inte gör av med maten genom kräkning, bantning eller träning. Detta leder ofta till att individerna som lider av en hetsätningsstörning blir överviktiga (Holmér, 2017). Ofta med sekundära komplikationer som högt blodtryck och diabetes. Behandlingen bör riktas både mot ätstörningen och övervikten (Läkemedelsverket, 2015).
– Ortorexi, ett sjukligt begär av att vara hälsosam. Individen tränar överdrivet och/eller äter extremt hälsosamt. En person som lider av ortorexi kan inte släppa kontrollen över träningen eller den sunda maten. Detta leder till ett problematiskt förhållande till kropp, träning och mat och till väldigt mycket ångest (Holmér, 2017). Individer med ortorexi är en riskgrupp för att utveckla en ätstörning. Enligt läkemedelsverket är dock ortorexi inget sjukdomsbegrepp och ingår inte i ätstörningsdiagnoserna (Läkemedelsverket, 2015). Individen har således en fixering vid nyttig mat och överdriven träning. Om man jämför med en elitidrottare som tränar ca 30 timmar i veckan, äter hälsosamt samt tränar för att individen tycker om det. En individ med ortorexi tränar för att dämpa sin ångest och må bra efter träningen, men ofta inte under själva träningen. Ett tydligt tecken på ortorexi är att t.ex. om en elitidrottare får en skada och måste vila i två veckor, då gör individen det men en individ med ortorexi inte vilar, hen har mycket svårt att hoppa över en träning utan att må dåligt, dvs man tränar inte för att må bra man tränar för att inte må dåligt. Det är svårt att upptäcka ortorexi, det man kan reagera på är att individen tar bort mer och mer livsmedel samt tränar mer och mer. Att individen minskar sin samvaro med andra som t.ex. att inte kunna gå ut och äta på restaurang. Individen upplever ofta psykiska symptom eftersom hen går in i en svältperiod med t.ex. väldigt höga kortisolhalter (vakenhetshormon), detta innebär att individen har svårt att somna, komma i djupsömn och har därmed svårt att återhämta sig. Detta kan leda till ångest, depression, tvång och utmattning. Det är ganska vanligt att läkare missar diagnosen och diagnostiserar för samsjukligheten istället, som depressionen och utmattningssyndrom och individen får antidepressiva läkemedel (som påverkar hjärnans signalsubstanser). Ortorexi kan mycket väl leda till anorexi samt att individen börjar med anabola steroider (könshormon som tillverkas på kemisk väg) för att öka muskelmassan(Lin, 2014). 

Hetsätningsstörning och Bulimi är betydligt vanligare bland vuxna, medan anorexia oftare drabbar yngre personer. Det är vanligt att en och samma person växlar mellan olika ätstörningsbeteenden och vissa undersökningar tyder på att det ibland finns en kronologisk gång i sjukdomsförloppet, dvs den unga flickan med anorexi övergår till bulimi som vuxen för att senare börja hetsäta (Klefbom, 2012). ”Vanliga” ätstörningar är vanligare hos kvinnor medan ortorexi är vanliga hos män (Lin, 2014).

Anorexi är associerad med en förhöjd dödlighet jämfört med jämnåriga kvinnor. Den genomsnittliga dödligheten i anorexi har angetts till 6–9 gånger högre än i motsvarande åldersgrupp i normalbefolkningen. Dödsfallen orsakas enligt en studie till 54% av somatiska följder, 27% självmord och 19% av andra okända orsaker (siffrorna är osäkra pga varierande obduktionspraxis). För bulimi finns det däremot inget bevis på förhöjd dödlighet  (Läkemedelsverket, 2015).

Samsjuklighetsdiagnoser, de vanligaste samtidiga diagnoserna vid ätstörning oavsett ålder är ångest och depression, som finns hos ca 30–40%. Personlighetsstörningar och missbruk är vanliga samsjuklighetsdiagnoser hos vuxna patienter med bulimi, medan tvångssyndrom är vanligare hos patienter med anorexi. En studie från USA visar att flickor med ADHD löper 3,6 gånger större risk att få en ätstörning än andra. ADHD är vanligare vid bulimiska symtom medan aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd är vanligare hos patienter med anorexi (Läkemedelsverket, 2015).

Behandling, vid lindriga ätstörningar kan stödjande samtal hos t.ex. distriktsläkare eller skolsköterska vara tillräckligt. Även vuxna patienter kan behöva stöd och hjälp för att ta sig igenom ätstörningen. Ätstörningar innebär en stor påfrestning för familjen och individer i personens närhet. Det är därför ofta nödvändigt att ta med hela familjen i behandlingsarbetet (Läkemedelsverket, 2015). Behandlingen av ätstörningar utgår ifrån fyra grundprinciper: nutrition, kroppsvård och läkemedelsbehandling, psykoterapeutisk behandling och omvårdnad. De olika behandlingarna kombineras ofta. Det handlar inledningsvis många gånger om att behandla svåra kroppsliga komplikationer. Det är också viktigt att jobba med att förhindra återinsjuknande. Tyvärr svarar vissa dåligt på behandlingen och kan dras med sjukdomen under mycket lång tid (Holmér, 2017). Den enda behandling som har något så när stöd i forskning vid anorexi är familjeterapi för ungdomar, men inte för vuxna. Det finns också underlag för att KBT kan minska återfallsrisken hos vuxna patienter med anorexi när vikten är uppnådd (Läkemedelsverket, 2015).

Genomgång ätstörningar:

 

Självskadebeteende

Självskadebeteende innebär att individen medvetet skadar den egna kroppen. Vanligtvis skadar individen sig för att hantera en stark inre smärta och då för att klara vardagen. Dock har varje person med självskadebeteende sina egna förklaringar till varför individen skadar sig, t.ex. känns lugnande att skada sig, fungera som ett sätt att straffa sig själv eller som ett sätt att hantera starka känslor. De negativa konsekvenserna av självskadehandlingen kan innebära ännu värre ångest, skam- och skuldkänslor och känslor av misslyckande. För att lindra de negativa känslorna som självskadebeteendet medför kan individen skada sig återigen. Syftet med självskadebeteendet är främst inte ett sätt att få uppmärksamhet eller ett rop på hjälp. Majoriteten som har ett självskadebeteende döljer det för sin omgivning. Dock visar forskning att självskadebeteende hos ungdomar som är deprimerade kan vara ett tydligt tecknen på att de i framtiden kommer att begå självmord. Forskning visar också att det främst yngre som självskadar men det förekommer även hos äldre. Det är inte knutit till ett visst kön, nästan lika många kvinnor som män har självskadebeteende. Självskadebeteende är inget nytt fenomen och ingen modefluga eller en trend. Självskadebeteende har dokumenterats för flera tusen år sedan. Ångesten kommer att avta med längre tid som går mellan skadetillfällena och med fler strategier som byggs upp för att stå ut med sina starka negativa känslor (SHEDO).

Diagnoser

Diagnoser kan ses som att olika kulturer krockar, neurotypikern  (”normala”, utan diagnos) är en kultur och ADHD, Asperger osv tillhör en annan kultur. När grupperna möts så kan det innebära en kulturkrock. Eftersom individer utan diagnos är den största gruppen så innebär det att personer med diagnos ofta måste anpassa sig till andra. Därför känner sig individer med diagnos annorlunda, att de inte passar in osv. Att inte kunna styra eller kontrollera sitt beteende kan göra att individen med diagnos lätt känner sig missförstådd och frustrerad i relationen med andra människor. Detta kan leda till missförstånd och konflikter med omgivningen. När en person ofta kommer försent och glömmer bort saker kan det skapa irritation hos omgivningen. Det kan uppfattas som att personen inte anstränger sig, fast det inte alls är så. Det kan vara viktigt för omgivningen att förstå varför en individ har svårt med vissa saker. Ju mer man förstår och accepterar individens sätt att fungera, desto lättare kan det bli för personen med en diagnos att förhålla dig till andra människor och omgivningens förväntningar. Det blir också lättare för individen att förklara för andra vad som behövs för att må bra. Många kan känna igen sig i diagnoserna som finns men inte uppfyller så att det tippar över och blir en diagnos (Rosenberg och Christensen, 2019).

ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder
ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär svårigheter att koncentrera sig och/eller reglera sin aktivitetsnivå och hämma sina impulser. En vanlig svårighet är att individen lätt blir störd i stökiga miljöer dvs de tar in miljön väldigt mycket, har svårt att filtrera. Bokstäverna AD står för attention deficit, som betyder brist på uppmärksamhet. Bokstäverna HD står för hyperactivity disorder, som betyder hyperaktivitets-störning, att individen har ovanligt mycket energi. ADD är en variant av ADHD, utan överaktiviteten. Individer som har ADD blir lätt distraherade och tappar uppmärksamheten, men är inte överaktiv. Istället kan de ha svårt att komma igång med aktiviteter och att få saker gjorda (Hjärnfonden). Personer med ADD har dvs svårt att fokusera sin uppmärksamhet, men inte svårt att sitta still. Individen drömmer sig gärna bort och har svårt att komma igång med med saker som måste göras eller att avsluta det man påbörjat. Individen är oftast intryckskänslig därför kan det bli jobbigt att behöva vara social och ha många människor omkring sig. Man har dock tagit bort diagnosen ADD, det heter numera ADHD med huvudsakligen ouppmärksamhet (Attention).

ADHD beror på att vissa delar av hjärnan arbetar på ett annorlunda sätt än hos personer utan ADHD. Det är en medfödd känslighet i hjärnans nervsystem. Bland annat syns minskad aktivitet i den delen av hjärnan som gör att man viljemässigt kan styra sin uppmärksamhet, sina impulser och reaktioner och förmågan att hålla flera saker i huvudet samtidigt. Ca 5 procent av barn i skolåldern beräknas ha ADHD (Holmér, 2017). Studier visar att det är två till tre gånger vanligare för pojkar att få diagnosen (Rosenberg och Christensen 2019) . 

En individ med ADHD har ofta svårt att koncentrera sig och blir lätt störd i livliga miljöer. Svårt att hålla ordning omkring dig och att få saker och ting gjorda. Dvs det är en funktionsnedsättning som påverkar individens förmåga att koncentrera sig och att styra och kontrollera sitt beteende. Det kan också påverka hur aktiv och intensiv man är som person. Men viktigt att ha med sig att alla med diagnoser är olika och har ingenting med intelligens att göra.

Orsak, studier har visat avvikelser i hjärnans aktivitet i specifika områden hos personer med ADHD. Nyare forskning, bland annat med hjälp av olika hjärnavbildningstekniker, tyder också på att många av symtomen vid ADHD hänger ihop med kommunikationen mellan hjärnans olika delar. Studier har även påvisat en stark ärftlig komponent, men även olika miljömässiga faktorer har betydelse. Trots stark ärftlighet har sökandet efter specifika ADHD-gener ännu inte gett några svar. Bland miljöfaktorerna har låg födelsevikt lyfts fram som riskfaktor samt att ha varit utsatt för miljögifter, infektioner eller alkohol under graviditeten (Hjärnfonden).  ADHD är således en medfödd känslighet i hjärnans nervsystem. Ärftlighet verkar vara den viktigaste faktorn till att individen får ADHD. Men en individ kan ha ADHD utan att det finns någon ärftlighet. Hjärnans utveckling påverkas också av de upplevelser och erfarenheter som man har under din uppväxt. Både arv och miljö spelar roll för hur problemen vid ADHD visar sig.

Flickor med ADHD, flickor och pojkar har i stort sett samma symptom men det kommer ofta till uttryck på annorlunda vis. Det har visat sig att flickor främst har brister i uppmärksamheten och mindre av impulsiva känsloyttringar eller motorisk överaktivitet. Flickor svårigheter märks oftare senare i livet när kraven ökar i skolan, ofta i tonåren. Det är svårare att upptäcka flickor med ADHD än pojkar, flickorna får ofta först depression och ångest innan diagnosen uppmärksammas.

ADHD behöver inte vara något jobbigt, uppfattar inte individen själv eller ens omgivning att ens diagnos är ett problem, är det dumt att göra det till ett problem. Individen är inte sin diagnos. Positiva egenskaper som har lyft fram gällande personer med ADHD, att de är humoristiska, det är sällan tråkigt med en person som har ADHD. Individerna är ofta envisa och ofta mycket sociala. De kan också fokusera mer än andra om det är något som intresserar individen. Personer med ADHD drar ofta inte ut på tiden för att påbörja ett projekt. De tänker i regel utanför boxen och har stor fantasi. Vill lära sig nya saker och utvecklas. Ofta mycket kärleksfulla, visar mycket känslor men behöver ofta mycket kärlek och bekräftelse tillbaka.

Behandling, det är vanligen svårt att komma fram till att ett barn har ADHD före fyra års ålder, dock måste symtomen ha visat sig före 12 års ålder. För att ställa diagnos krävs en allsidig bedömning av ett team av b.la. läkare, psykolog och andra yrkesgrupper. I dagsläget är den vanligaste och mest vetenskapligt underbyggda behandlingen vid ADHD centralstimulantia eller annan medicinering i kombination med olika former av psykosociala eller beteendeinriktade insatser. Målet med de psykosociala och beteendeinriktade insatserna är dels att utbilda föräldrar samt andra viktiga personer i barnets omgivning och dels att träna barnet på olika saker. Målet med medicinering är att lindra de symtom som stör funktion och utveckling (Hjärnfonden). Centralstimulerande mediciner påverkar hjärnans förmåga att öka koncentrationen och minska impulsiviteten. Medicineringen påverkar vissa  signalsubstanser i hjärnan, i första hand dopamin och noradrenalin.

ADHD, Alzheimers, depression, Parkinsons och schizofreni är exempel på sjukdomar/diagnoser som har sin utgångspunkt i hjärnan. De har gemensamma faktorer som minskad aktivitet i nervcellerna, förlust av nervceller, dopamin- eller serotoninbrist. Sjukdomarna/diagnoserna kan både påverkas av omgivningen och vara genetiskt ärftliga. De kan inte botas men kan lindras med mediciner som höjer eller sänker nivåer av signalsubstanser i hjärnan (Eldestål, 2010).

Föreläsning av Anders Hansen – Fördel med Adhd: https://urplay.se/program/206115-ur-samtiden-hjarnans-dag-2018-fordel-med-adhd?cmpid=del%3Acl%3A20191125%3Aurplay


Genomgång ADHD:

Film – Jag har ADHD: 

Asperger – Autismspektrumtillstånd
Aspergers syndrom ingår i en kategori som kallas autismspektrumtillstånd, som innebär att personen uppfattar sig själv och sin omgivning annorlunda än andra personer. Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som är en av diagnoserna i AST, autismspektrumtillstånd (det är ett samlingsnamn för olika typer av autism) (Alsand, 2017). Asperger är en form av autism utan begåvningshandikapp med normal till mycket hög intelligens men fungerar annorlunda jämfört med andra (Granhag och Christianson 2008, 154). Symtomen kan vara av olika svårighetsgrad för olika personer. Om en person har asperger kan det märkas på hur individen kommunicerar med andra. Individen med asperger kan också ha lättare än andra att fokusera på saker som intresserar (Alsand, 2017).  För barn med autismspektrumtillstånd är det svårt att förstå hur andra människor känner och tänker dvs att sätta sig in i andra människors föreställningsvärld. Eftersom denna förmåga är viktig för utvecklingen av empati innebär det att dessa barn ofta har svårt med social anpassning (Granhag och Christianson 2008, 71). 

Historik, den österrikiske barnläkaren Hans Asperger publicerade 1944 i en artikel om en grupp barn och ungdomar, övervägande pojkar, med ett avvikande beteendemönster. De gemensamma drag han lyfte fram hos barnen var bland annat naivitet, opassande sociala närmanden, mycket begränsade specialintressen, god grammatik och ordförråd men ett monotont tal samt med en begåvning från medel till över det normala. Efter ytterligare ca 40 år uppmärksammades hans observationer på allvar av den engelska forskaren Lorna Wing, som i sin forskning studerade barn med drag av autism i en förort till London. Hon fann barn med liknande svårigheter inom tre huvudområden; social interaktion, ömsesidig kommunikation och föreställningsförmåga (Wings triad), men av olika svårighetsgrad och på olika begåvningsnivåer. Hon drog slutsatsen att autism och de avvikelser som Hans Asperger beskrivit var olika tillstånd inom samma område, ett autismspektrum. Det var då begreppet Aspergers syndrom myntades (Klasén McGrath, 2009).

Tidigare skilde man på autistiskt syndrom och asperger syndrom utifrån individens intellektuella förmåga och språkutveckling. Olika namn för autism är autistisk syndrom, asperger syndrom, atypisk autism, autismliknade tillstånd och autismspektrumtillstånd (Autism- och Aspergerförbundet). Enligt vissa studier får fyra gånger fler pojkar än flickor diagnosen autism. Enligt forskning har flickor något bättre sociala och emotionella färdigheter än pojkar. Antal diagnoser har under det senaste decenniet ökat kraftigt, största ökningen var 2001 – 2011, trolig ökning är breddade diagnoskriterier, att fler söker hjälp samt en ökad kunskap hos professionen (Rosenberg 2019).

Kärnsymtomen för autism delas in i två huvudgrupper dvs:
– Varaktiga begränsningar i förmågan till social kommunikation och samspel i olika sammanhang.
– Begränsade, upprepade mönster i beteende, intressen samt aktiviteter.
Symptomen på autism finns i regel sedan tidig barndom men är ibland inte tydligt förrän i skolåldern eller senare i livet när förväntningar överstiger individens faktiska förmåga (Autism- och Aspergerförbundet). Aspergers syndrom kan visa sig på olika sätt för olika personer och symtomen kan vara av olika svårighetsgrad, men om en individ har asperger känner individen troligen igen sig i några av följande symptom: Intressen kan ta upp en stor del av individens tid. Har mycket lätt att engagera dig i ämnen som intresserar, men känner motstånd mot att ta till sig information när hen inte är intresserad (Alsand, 2017). Individen kan således vara begåvade inom vissa områden, ofta logiskrationella, medan de kan ha stora svårigheter inom andra områden, som t.ex. förändringar och sociala kontakter.  Det kan vara svårt att förstå vad andra menar och hur de känner, om de inte säger det mycket tydligt. En individ men asperger ”känner” men har svårt att relatera till när andra visar känslor. Kan lätt bli stressad om personen behöver göra något som är nytt och ovant. Det kan vara svårt att kommunicera med andra och man blir inte alltid förstådd. Kan behöva att någon tydligt förklarar oskrivna regler som finns när man umgås med andra. Ibland kan individen hamna i beteenden och rutiner som känns svåra att bryta. Sinnesintryck tycks starkare än andras, som till exempel lukter och smaker. Man kan uppleva att kläderna skaver eller att vissa ljud är mycket störande eller obehagliga, kan både vara över- och understimulerade. Kan ha svårt att tolka andras ansiktsuttryck och kroppsspråk. Signaler som visar att någon till exempel vill avsluta ett samtal är inte alltid tillräckligt tydliga och individen kanske inte uppfattar om den andra slutar lyssna. Det är inte självklart att själv använda sociala signaler, som ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppsspråk och gester. Många med asperger har ett stort ordförråd, samtidigt som det kan vara svårt att uppfatta när ett ord används bildligt eller har flera betydelser. Om en individ har asperger kanske man ibland missuppfattar skämt eller bildspråk och tolkar det bokstavligt. På frågan ”kan du öppna fönstret?”,svarar du kanske ”ja”, men missade att det egentligen var en uppmaning till dig att öppna fönstret, eller vad ”ta i trä betyder”. En individ med autism även ha bristande motorik (Alsand, 2017). Individen är ofta detaljfokuserad, fastnar på detaljen ser inte helheten och är ofta mycket visuella, gillar filmer, tänker i bilder osv. Många med diagnosen upplever det varje dag på samma sätt som att vi t.ex. åker till Indien, med ny och främmande kultur (Rosenberg, 2019). En svårighet som utmärker många individer med asperger är att de inte kan styra sin uppmärksamhet lika lätt som andra personer, det går ofta långsamt och kan vara svårt för dessa personer att skifta uppmärksamhet mellan saker och de tycker att förändringar, som jag skrev innan, är påfrestande. Individer med diagnosen brukar ha problem med minne och koncentration eftersom de uppfattar så många detaljer att de har svårt att se helheten.

Många med asperger ovanligt stresskänsliga, psykiskt sårbara och har en tendens att utveckla psykiatriska symptom. Det kan vara t.ex. ångest, ångestattacker, tvångstankar/tvångshandlingar, depressioner eller fobier (Attention). Många gånger kan det vara svårt för omgivningen att förstå att individer med asperger behöver mer tid och extra hjälp inom vissa områden, vilket kan leda till att man ställer för höga krav på prestation, med utmattning som följd. För individer med asperger går det oftast bättre om de får lösa saker i egen takt och göra en sak i taget och får tydliga, avgränsande instruktioner. Men aspergers innebär inte bara problem. I rätt miljö kan många av de egenskaper som är vanliga hos personer med diagnosen vara en tillgång. Individer med t.ex. stor uthållighet och ovanligt god koncentrationsförmåga (Attention)

Tony Attwood och Carol Gray har tagit fram kriterier som är positiva för individen som har Asperger, utifrån de karaktäristiska starka sidor som personer med denna diagnos brukar uppvisa och kallar dem Aspie-kriterierna. Man menar att nya tankesätt kan leda till upptäckter som gör gamla tankegångar förlegade. På liknande sätt skulle ett utbyte av term från Aspergers syndrom till aspie kunna medföra intressanta konsekvenser och möjligheter. Det skulle kunna resultera i att vi människor och hela samhället tog till vara chanser att dra nytta av aspies kulturella och kunskapsmässiga bidrag. Nedan beskrivs Attwood och Grays Aspie-kriterierna:
A. En kvalitativ fördel vid social interaktion, vilket visar sig på de flesta av följande sätt:
– Vänskapsrelationer karakteriseras av total lojalitet samt oklanderlig pålitlighet
– Frånvaro av sexism, ”ålders-ism”, fördomar mot främmande kulturer; förmåga att uppfatta människor ”så som de faktiskt är”
– Står för sina åsikter oberoende av socialt sammanhang eller av vad andra tycker
– Förmåga att hålla fast vid egna teorier eller perspektiv trots att fakta talar emot
– Söker åhörare eller vänner som förmår: vara entusiastiska för specialintressen och unika ämnen; ta detaljer i beaktande; ta sig tid med att diskutera ämnen som de flesta inte skulle orka intressera sig för
– Lyssnar utan att hela tiden kritisera eller ta saker för givet
– I första hand intresserad av det som verkligen tillför samtalet något; föredrar att undvika ”ritualistiskt småprat”, triviala kommentarer och ytligt samtal
Söker uppriktiga, positiva och genuina vänner med ett förutsättningslöst sinne för humor

B. Talar ”Aspergeriska” flytande, ett socialt språk som karaktäriseras av minst tre av följande uttryck:
– Inriktning på att söka sanningen
– Samtal utan dolda budskap
– Ett väl utvecklat ordförråd samt intresse för ord
– Fascination för språklig humor, som ordlekar
– Avancerat bruk visuella metaforer

C. Kognitiva färdigheter som karaktäriseras av åtminstone fyra av följande uttryck:
– Stark förkärlek för detaljer framför helhet
– Originellt, ofta personligt perspektiv vid problemlösning
– Sällsynt bra minne och/eller förmåga att minnas detaljer som andra oftast glömmer bort eller förbiser: exempelvis, namn, datum, scheman och rutiner
– Extrem idoghet när det gäller att samla och katalogisera information om ämnesområden som intresserar personen i fråga
– Står helt fast vid sina åsikter och tankar
– Som ett ”levande lexikon” när det gäller kunskaper inom ett eller flera områden
– Kunskap om rutiner samt en absolut önskan att upprätthålla regler, ordning och noggrannhet
– Tydlighet gällande egna värderingar/beslut, vilka ej påverkas av politiska eller ekonomiska faktorer

D. Övriga möjliga drag:
– En mycket utvecklad känslighet för specifika sensoriska upplevelser och stimuli, exempelvis: hörsel, beröring, synintryck och/eller lukt
– Styrka i individuella idrottsgrenar och spel, särskilt de som kräver uthållighet och visuell precision, exempelvis rodd, simning, bowling och schack
– ”Socialt obesjungen hjälte” med tillitsfull optimism som utmärkande egenskap: faller ofta offer för andras sociala brister, men är ändå orubblig i sin tro att det går att finna en verklig vän
– Ökad sannolikhet, jämfört med den övriga befolkningen, att påbörja universitetsstudier
– Tar ofta hand om de som faller utanför ramen för typisk utveckling” (Kindwall, 2017)

Orsaker till autism är inte helt kända men troligen kan det bero det på flera saker. Den vanligaste orsaken är att det finns en ärftlighet, det är vanligt att biologiska släktingar har liknande personlighetsdrag, det beror således inte på psykosociala problem i barndomen (Alsand, 2017). Det beror inte heller på personen själv eller på den uppfostran som personen fått, även om erfarenheter kan påverka utvecklingen av tillståndet.

Diagnoskriterierna är samlade i så kallade diagnosmanualer och i manualerna beskrivs vilka beteenden eller svårigheter en person ska ha för att diagnosen ska ställas. Det finns två internationella manualer som används vid diagnostisering av tillstånd inom autismspektrum, DSM-IV-TR (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Text Revision), som ges ut av amerikanska psykiatrisällskapet och ICD-10 (International Classification of Diseases) som ges ut av Världshälsoorganisationen (Klasén McGrath 2009).

Behandling, asperger kan inte botas och försvinner inte med åren, men situationen brukar se olika ut i olika åldrar. Mindre barn klarar sig vanligtvis med stöd av föräldrar och förskolepersonal, men i grundskolan brukar svårigheterna öka och ofta är problemen som störst under tonåren. Vuxna kan däremot må ganska bra eftersom de lärt sig hur de fungerar och vad de behöver. Vissa mår bättre av medicinering. De mediciner som kan bli aktuella är till exempel Melatonin mot sömnrubbningar, Ritalin mot onaturlig trötthet och olika antidepressiva preparat. Omgivningens betydelse, en förstående och accepterande omgivning är avgörande för att personer med diagnos ska må bra. Det finns tre saker som det är bra för omgivningen att tänka på dvs alla som berörs behöver kunskap om de vanligaste symtomen och vad som kan göras för att underlätta i skolan, på arbetet och i vardagslivet. Kunskap hjälper omgivningen att förstå hur personer med autism tänker och hur varje individs möjligheter, svårigheter och behov av stöd ser ut. Att anpassa kravnivån för att undvika stress. Att se till att personen får möjlighet att lyckas genom att ge mycket beröm och undvika kritik och tjat. Att man visar respekt. Ingen är en sin funktionsnedsättning utan en individ med en egen unik personlighet (Attention). En individ som har fått en diagnos blir inte fri från den men kan få verktyg för att hantera sina svårigheter, men individen kan s.k. växa ifrån och välja att ta bort att man har fått en diagnos (Rosenberg, 2019).

Liv med autism: https://urskola.se/Produkter/174475-Liv-med-autism-En-blick-fran-Mimmi#Om-serien

Neurotypikern (neuropsykiatriskt normalfungerande), en artikel som handlar om att tillhöra normen, där individen ofta utrymmet att kunna definiera och beskriva andra som inte är på samma sätt och hur skulle det vara om vi lät andra än neurotypikern vara norm?
https://www.specialnest.se/liv-hem/10-markliga-saker-neurotypiker-gor

Bipolär sjukdom

Bipolär (tidigare manodepression) innebär att man i perioder är antingen manisk eller deprimerad. Vid de maniska perioderna kan individen förlora omdömet och bete sig på ett sätt som skapar problem i t.ex. relationer, arbetet och ekonomin. Individen mår oftast väldigt bra i denna period och kan vara väldigt kreativ. När individen är deprimerad kan allt kännas svårt och individen förlorar sin livsglädje. Mellan perioderna av sjukdom brukar personen må bättre och kan leva som vanligt. Det kan förekomma maniska och depressiva symtom samtidigt (Hjärnfonden).

”Det är som att vara hög: ökad kreativitet, ett minskat behov av sömn, minskad aptit, viktminskning, en förhöjd sexualitet, en känsla av att vara oslagbar – nästan gudomlig… Så kan man hålla på i några dagar, veckor, till och med månader. Men till slut går kroppen sönder. Och ungefär då brukar man ramla ner i en depression. I mitt fall har det ofta kulminerat i ett självmordsförsök.” (Ann Heberlein)

Orsak
Vad som orsakar bipolär sjukdom är fortfarande inte helt känt, men man vet att både arv och miljö spelar in (Hjärnfonden). Arvet har större betydelse än vid många andra psykiska sjukdomar (1177 vårdguiden). Flera gener tycks vara inblandade vid utvecklingen av bipolär sjukdom, de påverkar tillverkningen och omsättningen av viktiga proteiner i hjärnans celler. En ökad känslighet i dessa system gör att individen löper en förhöjd risk att få sjukdomen vid yttre påfrestningar (Hjärnfonden).

Symptom
Vid de maniska perioderna är det vanligt att man är överdrivet upprymd, överaktiv och har ett extremt stort självförtroende. Individen kan också lätt bli irriterad och en del har ett nedsatt sömnbehov (Hjärnfonden). En person med bipolär sjukdom kan också få dåligt omdöme och göra ogenomtänkta saker, t.ex. att göra av med mycket pengar eller försätta sig själv eller andra i farliga situationer. Om de maniska symtomen är lindriga och inte leder till konflikter eller får andra allvarliga följder kallas tillståndet för hypomani (1177 vårdguiden).  Depressionen som följer kan ge symtom som nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, dåligt självförtroende, sömnbesvär och minskad eller ökad aptit (Hjärnfonden). Individen kan även känna hopplöshet och har ofta minskad sexlust. Om depressionen djupnar kan man få självmordstankar (1177 vårdguiden). Sjukdomsförloppet vid bipolär sjukdom kan vara mycket olika för olika personer och det kan även förändras med tiden.

Olika typer av bipolär sjukdom
Om depressioner varvas med kraftiga manier, ofta med psykotiska symtom kallas detta tillståndet för bipolär sjukdom typ 1. Individen kan hallucinera eller ha vanföreställningar, man är då så psykiskt sjuk att man saknar verklighetsuppfattning. Om depressionerna istället varvas med hypomanier kallas tillståndet för bipolär sjukdom typ 2. Dvs om de maniska symtomen är lindriga och inte leder till konflikter eller får andra allvarliga följder. 
En del har mer av maniska perioder, andra mer av depressioner. Sjukdomsepisodernas längd varierar också, en del individer har långvariga manier och depressioner, medan andras symtom bara varar några få dagar. Andra som har bipolär sjukdom är helt utan symtom mellan sjukdomsepisoderna, medan andra har ständiga humörsvängningar. Vissa individer är nästan konstant deprimerade och har mycket korta perioder med hypomani eller mani. Ca en tredjedel av alla som har bipolär sjukdom har vid en eller flera perioder blandade tillstånd med både maniska och depressiva symtom samtidigt, dvs blandepisoder. Man kan t.ex. vara manisk och samtidigt ha depressiva symtom som förtvivlan och hopplöshetskänslor. Individen kan vara deprimerad och samtidigt överaktiv som vid mani (1177 vårdguiden).

Behandling
Det är viktigt med behandling i ett tidigt skede eftersom sjukdomen annars kan medföra stora sociala och medicinska påfrestningar. Mediciner och psykoterapi bidrar ofta till att svängningarna i humöret minskar och att personen slipper återfall. Vid bipolär sjukdom är det viktigt med patient- och närståendeutbildning som innebär utbildning om hur sjukdomen yttrar sig, hur läkemedlen fungerar och vad individen själv kan göra för att minska risken för nya sjukdomsskov. Ibland kan symtomen vid både mani och depression bli så allvarliga att man behöver vård på sjukhus. Vid depression kan det röra sig om svårigheter att klara vanligtvis enkla uppgifter. I mycket svåra fall är risken för självmord stor. Vid det maniska tillståndet kan det handla om att man blir så uppjagad och aggressiv att man blir farlig för sig själv eller andra (Hjärnfonden). Läkemedel verkar genom att korrigera störningar i hur hjärnan reglerar humör och tänkande.


Psykossjukdomar

Psykossjukdomar är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger en förändrad verklighetsuppfattning hos individen (Bendt 2017).

Schizofreni

Det är den vanligaste psykossjukdomen, individen upplever verkligheten på ett annat sätt än andra. Psykostillståndet vid schizofreni varar minst ett halvår, men oftast längre och ibland ett helt liv (Bendt 2017).

Det är vanligt att ha tidiga symtom innan psykossjukdomen bryter ut. Individen känner en inre oro som inte går att förklara. Känner sig ofta nedstämd och har ett depressivt eller ångestfullt sätt att se på livet. Får en känsla att man har förändrats och känner inte igen dig själv. Individen har svårt att koncentrera sig och att minnas saker. Tappar intresset för saker som man tidigare tyckte om att göra. Individen har svårt att klara av stress, ljud eller andra sinnesintryck och har sömnproblem. Individen kan dra sig undan och isolera sig från andra människor. Kan bli arg eller ledsen för anledningar som tycks obegripliga. Om de tidiga symtomen blir starkare påverkas individen mer och mer, och verklighetsuppfattningen förändras till slut. De tidiga symtomen har då utvecklats till en psykos. Psykosen kan pågå i ett par månader och gå över, eller kan pågå en längre tid, pågår psykosen en längre tid är det en psykossjukdom. Individen mår ofta bättre mellan psykoserna (Bendt 2017).

Schizofreni kan visa sig på många sätt, individen kan uppleva ett par eller flera av följande symptom. Med vanföreställningar som handlar om att tillvaron är förändrad och annorlunda än vad man är van vid. Andra personer har ofta svårt att tro individen när hen berättar om sina upplevelser t.ex. om individen känner sig förföljd eller övervakad. Individen kan få hallucinationer dvs sinnesintryck som bara personen med schizofreni upplever, som att höra saker eller se saker ingen annan hör eller ser. Tankestörningar, med svårighet att tänka färdigt en tanke, den kanske blockeras eller kommer väldigt långsamt. Personen kan också uppleva det som att nya tankar dyker upp, avbryter och distraherar och de gamla tankarna försvinner. Vissa kan tycka att de nya tankarna kommer in i huvudet från omgivningen eller att tankarna sänds ut till andra personer och att de vet vad man tänker. Individen kan känna stark ångest och oro, upplevelserna under en psykos kan vara väldigt skrämmande och ger därmed stark ångest. Individen kan känna sig nedstämd och orkeslös, och har känslor av meningslöshet, med sömnproblem och få självmordstankar. Individen kan sköta dagliga aktiviteter och hushållssysslor men drar sig undan familjemedlemmar och vänner individen tidigare tyckt om att träffa (Bendt 2017).

Orsak
Det kan vara svårt att hitta en förklaring till varför schizofreni utvecklas. Enligt forskare är schizofreni ärftligt men det finns också individer som har fått en psykos, trots att de inte har haft någon känd ärftlighet. Risken att insjukna kan öka om man har en mycket påfrestande livssituation under en längre tid t.ex. att man känner sig utanför och inte är delaktig i samhället. Att röka cannabis ökar också risken för schizofreni, speciellt hos personer som har en släkting som har haft en psykos (Bendt 2017).

Behandling
Vilken behandling beror bland annat på hur individen mår, vilka symtom hen har och hur symtomen påverkar individens vardag. Behandlingen innebär olika sorters hjälp: Med antipsykotiska läkemedel, psykologisk behandling, social träning, insatser som arbetsträning, att individen och närstående tillsammans får lära sig om schizofreni och om behandlingen. Den psykoterapiform som har visat sig vara mest effektiv vid psykoser är KBT (Kognitiv beteendeterapi). Behandling sker oftast en gång i veckan under några veckor
 (Bendt 2017).

Källförteckning

Alsand, Anna-Maria E.  (2017) 1177 Vårdguiden, Region Skåne. Hämtat den 8/11 – 2017 från: https://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Aspergers-syndrom/
Autism- och Aspergerförbundet. Autism – Vad är det – Om autism, Aspegers syndrom och andra autismliknade tillstånd.
Blume, Barbro och Sigling, Inga-Lisa (2013). Psykiatri 1. Liber AB, Stockholm.
Bendt, Anna (2017). 1177 Vårdguiden – Schizofreni. Hämtat den 27/2 – 2018 från: https://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Schizofreni/
Eldestål, Jeanette (2010). Dopamin, serotonin och endorfiner påverkar humör, känslor och kan skapa beroende. Hämtat den 2/1-2020 från: http://files.webb.uu.se/uploader/271/HT10-05-Eldestal-Jeanette-Sammanf.pdf
Ekdal; Lennart och Ekdal, Niklas (2019). Ekdal och Ekdal Säsong 1 26/2 – 2019 del 7 av 8: Psykisk ohälsa: https://www.svtplay.se/video/20887836/ekdal-och-ekdal/ekdal-och-ekdal-sasong-1-26-feb-20-00?start=auto&tab=2019
Eslava, Sergio. Föreläsning: Vem är jag bortom mina prestationer – om självkänsla och prestation 8/1 – 2020
Granhag,  Pär Anders och Christianson Sven Å (2008). Handbok i rättspsykologi. Liber AB.
Psykologilexikon. Rättspsykologi. Natur och kultur.
Riksförbundet Attention. ASP/Aspergers syndrom. Hämtat den 8/11 – 2017 från: http://attention.se/npf/aspergers-syndrom/
Riksförbundet Attention. Vad är Add. Hämtat den 27/2 – 2018 från: 
http://ung.attention.se/diagnoser-2/vad-ar-add/
Hansen, Anders (2019). Skärmhjärna. Bonnier Fakta.
Heberlein, Ann. Hjärnfonden –  Bipolär sjukdom: Från helvetet. Hämtat den 1/3 – 2018 från: http://www.hjarnfonden.se/bipolar-sjukdom-fran-helvetet/
Hjärnfonden (2017). Hämtat 13/3 – 2017 från: http://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/atstorningar/?gclid=CKOjmvS509ICFU9JGQodNLAL1A
Hjärnfonden (2017). Hämtat 10/10 – 2017 från: http://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/adhd/?gclid=EAIaIQobChMI-bfJ7uvl1gIVSomyCh1megz1EAAYASAAEgKCV_D_BwE
Hjärnfonden – Vad är bipolär sjukdom? Hämtat den 1/3 – 2018 från: http://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/bipolar-sjukdom/?gclid=EAIaIQobChMI-Njkp9bK2QIVHl8ZCh28nAZDEAAYAiAAEgL1B_D_BwE
Holmér, Emma (2017). 1177 Vårdguiden, Region Skåne. Hämtat den 10/3 – 2017 från: https://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Vad-ar-en-atstorning/
Holmér, Emma (2017). 1177 Vårdguiden, Region Skåne. Hämtat den 8/11 – 2017 från: https://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Adhd/
Hörberg, ST-läkare psykiatri. Hämtat den 6/3 – 2019 från: file:///C:/Users/700405ca01/Downloads/Personlighetsst%C3%B6rningar.pdf
Illustrerad Vetenskap, 2016. Så känner du igen en kvinnlig psykopat. Hämtat den 30/1 – 2017 från: http://illvet.se/manniskan/hjarnan/psykopat/sa-kanner-du-igen-en-kvinnlig-psykopat
Illustrerad Vetenskap, 2016. Så känner du igen en sociopat
Hämtat den 30/1 – 2017 från:http://illvet.se/manniskan/hjarnan/psykopat/sa-kanner-du-igen-en-sociopat
Illustrerad Vetenskap, 2015. Vad är en psykopat. Hämtat den 30/1 – 2017 från: http://illvet.se/manniskan/hjarnan/psykopat/psykopat-vad-ar-en-psykopat
Johansson, Rune, Johansson Sarah och Skärgren, Lars (2016). Samhällsbaserad psykiatri. Repro Exakta AB, Malmö.
Klasén McGrath, Monica (2009). Autism- och Aspergerförbundet. 
Aspergers syndrom. Hämtat den 8/11 – 2017 från: http://www.autism.se/aspergers_syndrom
Kindwall, Katarina (2017). Habilitering & hälsa Stockholms Läns Landsting. Hämtat den 7/11 – 2017 från: http://habilitering.se/autismforum/leva-med/styrkor-och-svarigheter/aspie-kriterierna
Klefbom, Jenny (2012). Psykologiguiden- Ätstörningar. Hämtat den 13/3 – 2017 från: http://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/psykisk-ohalsa/atstorningar
Lin, Yvonne (2014). En bok, en författare : Ortorexi. Hämtat den 6/4 – 2017 från: http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U103629-50
Läkartidningen. Personlighetssyndrom – vad är det och hur ställer man diagnos? Hämtat den 7/3 – 2019 från: http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Temaartikel/2016/12/Personlighetssyndrom–vad-ar-det-och-hur-staller-man-diagnos/
Läkemedelsverket (2015). Ätstörningar. Hämtat den 15/3 från: https://lakemedelsboken.se/kapitel/psykiatri/atstorningar.html?id=s4_20#s4_20
Malou efter tio (2020). Annika Strandhäll (S) om tiden efter sambons självmord. Hämtat den 19/2-2020 från: https://www.tv4.se/efter-tio/klipp/annika-strandh%C3%A4ll-s-om-tiden-efter-sambons-sj%C3%A4lvmord-12527276
NE. Klinisk psykologi. Hämtat den 6/3 – 2019 från: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/klinisk-psykologi
Nestor, Linda (2013). Atstorningar.se – Om ätstörningar och hur du blir frisk. Hämtat den 13/3 – 2017 från: http://atstorningar.se/olika-typer-av-atstorningar/
Nyman, Håkan (2016). Psykologiguiden, Emotionellt instabil. Hämtat den 30/1 – 2017 från: http://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/personlighetsstorningar/borderline
Nyman, Håkan (2009). Psykologiguiden, Narcissism. Hämtat den 30/1 – 2017 från: http://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/personlighetsstorningar/narcissism
Nyman, Håkan (2009). Psykologiguiden, Psykopati – Antisocial PS. Hämtat den 30/1 – 2017 från: http://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/personlighetsstorningar/psykopati
Nyman, Håkan (2009). Psykologiguiden, Vad är en personlighetsstörning? Hämtat den 30/1 – 2017 från: http://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/personlighetsstorningar/personlighetsstorningar
Praktisk medicin (2018). Personlighetssyndrom hos vuxna. Hämtat den 7/3 – 2019 från: https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/personlighetsstorningar-hos-vuxna/
Psykologiguiden. DSM-IV. Hämtat den 6/3 – 2019 från: https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon?Lookup=DSM-IV
Kajonus, Petri och Dåderman, Anna (2020). Den moderna forskningen om Big Five. Vem är du? Fri tanke.
Rosenberg, Henrik (2/4 – 2019). Föreläsning Autim. Bildningsförvaltningen Trelleborg.
Rosenberg, Henrik och Hanna Christensen (25/4 – 2019). Föreläsning ADHD. Bildningsförvaltningen Trelleborg.
Saldert, Johanna (2016). Språk avslöjar psykopaten. Hämtat den 22/12-2019 från: https://weekend.di.se/nyheter/sprak-avslojar-psykopaten
SHEDO (2018). Föreläsning 9/10 Söderslättsgymnasiet. Självskadebeteende & ätstörningar. Vad är det och var kan jag vända mig? Föreläsare: Maria från Shedo berättar sin historia.
Socialstyrelsen (2019). DBT (Dialektisk beteendeterapi). Hämtade den 22/12 – 2019 från: https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/dbt-dialektisk-beteendeterapi/

Post a Comment