För att ta reda på hur stort inflytande arv/gener respektive miljön har haft för de personligheten har man använt sig av tvillingstudier. Enäggstvillingar har samma genetiska grund. Om tvillingarna direkt efter födelsen separeras och adopteras till olika familjer i olika miljö så kan vi mäta skillnaderna mellan tvillingparen och få ett gott mått på miljöns inflytande för människor med den genetiska uppsättningen.
Ett stort genombrott i forskning gjordes av Watson och Crick 1953 när dom lyckades identifiera DNA-molekylen, den minsta genetiska beståndsdelen. Den upptäckten belönades med Nobelpris. Watson hävdade 1930 att miljöns inflytande var helt avgörande för personlighet och intelligens. Han hävdade att genotypen är en passiv massa i kroppens celler som bara väntar på att bli formad av miljön, det nyfödda barnet som ett ”oskivet blad”. Fram till 1960-talet gjordes en hel del tvillingstudier av traitpsykologer (se personlighetspsykologi) som motbevisade Watsons teori. 1937 kom första adoptionsstudien (av Newman, Freeman och Holzinger). På 70-talet betraktade man att psykologiska egenskaper främst var socialpsykologiskt betingade. Frågan om arv och miljö tog fart igen på 80- och 90 talet (Persson 2006, LU).
När man forskar på arv och miljö gör man det på tvillingar. En procent av alla födslar är tvillingfödslar och 25% enäggstvillingar och 75% är tvåäggstvillingar (Persson 2006, LU).
Kvinnliga och manliga hjärnor – ”Kvinnor har fördel när det gäller att sätta ihop nätverk av människor”: http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/kvinnliga-och-manliga-hj%C3%A4rnor-kvinnor-har-f%C3%B6rdel-n%C3%A4r-det-g%C3%A4ller-att-s%C3%A4tta-ihop-n%C3%A4tverk-av-m%C3%A4nniskor-3959787
Artikel: Rädsla kan gå i arv.
Artikel från Illustrerad vetenskap >>
Källförteckning
Persson, Bertil (2006). Sammanställning vid institutionen för psykologi. Lunds Universitet.