Stress och kris

”Stress är sällan brist på tid, utan en otydlig uppfattning om vad som ska göras och hur” (Bodin 2016, 39).

Stress och stresshantering

Alla blir stressade, och stress är en naturlig reaktion och ibland nödvändigt. Vissa blir dock mer stressade än andra och vissa tål stress mer än andra. Problemet med stress beror på återhämtning och att gå ner i varv. Stress är bara farlig om den är långvarig. Tänk på att du kör 110 km/h på 2:ans växel länge…(Eslava, 2020).

”Det är inte stressen som dödar oss, utan hur vi reagerar på den” (Hans Selye).

Stress, är kroppens sätt att reagera och anpassa sig vid psykisk eller fysisk påfrestning. Det är det mönster av psykiska och fysiologiska reaktioner som uppträder i svåra och belastande situationer. En upplevd obalans mellan dom krav situationen ställer och våra tillgängliga resurser för att handskas med kraven (Hansson 1995, 92). En uppvarvning som kroppen uppvisar när en människa ställs inför en utmatning eller ett hot (Fexeus och Enblad, 2019). En individ kan även att bli stressad av att inte ha tillräckligt många och meningsfulla uppgifter eller utmaningar i sitt liv. Stress är något som vi ska ha och måste ha för att hantera vardagen. Det är kroppens sätt att varva upp och möta utmaningar. Det normala är att hjärnan talar om att ”faran” är över och stressen övergår då till ett normaltillstånd. Men ibland blir det så att stressen inte återställs, att hjärnan inte signalerar ut att faran är över vilket innebär att stressen ligger på hela tiden och det är då det börjar bli besvärande för oss (Lundberg 2017). Forskning visar att kroppen reagerar annorlunda vid kortvarig än långvarig stress. Vid den kortvariga stressen utsöndras adrenalin och noradrenalin genom aktivering av det autonoma nervsystemet. Det gör oss extra vakna och alerta, får oss att tänka och resonera snabbare och bli kvickare att reagera. Denna del av stressreaktionen gör också att musklerna i kroppen sätts i arbetsberedskap för att kunna agera vid ett hot. Dessutom får blodet en förmåga att koagulera snabbare om vi skulle råka ut för en olycka.  Olika varningssignaler eller symptom att vi är för stressade kan vara: Individen är trött även om hen har sovit länge och hela natten. Man har svårt att somna på kvällen och/eller vaknar på natten/tidigt på morgon och har svårt att somna om. Har svårt att koppla av och varva ner. Individen känner sig likgiltig, nedstämd och orolig. Har dåligt minne och har svårt att koncentrera sig. Kan lätt hamna i negativa tankar och blir irriterad och otålig över småsaker. Känner oro, ångest, huvudvärk och/eller hjärtklappning. Personen känner dig stel, spänd och har ont i kroppen. Orkar inte så mycket, tappar därför sociala kontakter. Trött och tappar lusten för sex. Får infektioner lättare och har svårare att bli riktigt frisk. Individen kan få svårt att andas ordentligt. Hen upplever att tiden inte räcker till och höjer därför tempot ytterligare. Man väljer bort vila, fritidsaktiviteter, nöjen och kontakt med släkt och vänner på grund av tidsbrist. Man behöver alkohol, nikotin, koffein eller sömnmedel för att orka med vardagen, eller tar till fett, socker, alkohol eller nikotin som en tröst (1177 Vårdguiden, Eklind 2014).

En individ som upplever stress upplever att kraven från andra är höga, men ibland kan det vara egna krav som stressar mest, man har höga krav på sig själv. Om man värderar sig själv utifrån det man presterar, eller tror att andra gör det, kallas det för en prestationsbaserad självkänsla (1177 Vårdguiden, Eklind 2014). Dvs att självkänslan ligger i hur person presterar. Hur individen reagerar i en situation beror på olika saker, till exempel vad hen har varit med om tidigare i livet och hur individen fungerar som person.

Så påverkar stress på arbetsplatsen din hjärna: http://www.hjarnguiden.se/artiklar/s%C3%A5-p%C3%A5verkar-stress-p%C3%A5-arbetsplatsen-din-hj%C3%A4rna/

Stress- sårbarhetsmodellen, hänvisar till och förklarar hur vår hälsa är beroende av vårt genetiska arv, vår personlighet, våra sociala nätverk och miljön vi lever i för att förklara vem som angrips av olika sjukdomar (Lättattlära, Aroseus 2016). Vissa människor är mer psykiskt sårbara än andra, andra är mer fysiskt sårbara. Alla människor har olika styrkor och svagheter. Det bestäms av tidigare livserfarenheter, det genetiska arvet och fysiska egenskaper i nervsystemet (Akademiska sjukhuset, Niklasson 2013). Ju högre sårbarhet desto mindre stresspåslag krävs för att ohälsan ska uttryckas. Orsaker till varför vissa blir mer stressande och påverkas negativt kan då vara vår personlighet, arv/gener,  kognitiva faktorer, brist på socialt stöd och yttre krav (vår miljö).

Alla människor är unika och vi reagerar inte heller på stress exakt likadant. Det är exempelvis vår personlighet som avgör vad som är stressande för just oss. Allt beteende är någon form av rörelser och alla våra rörelser styrs av vårt nervsystem. Därför är nervsystemet av oerhörd vikt då vi tittar på mänskliga beteenden. Hur vår hjärna och vårt nervsystem utvecklas bestäms av våra gener, vilka vi ärver från våra föräldrar. Fast det är inte så enkelt att vi får ett antal gener av våra föräldrar och sedan bestämmer de hur vi kommer att fungera i framtiden, vi är inte så förutbestämda. Miljön vi befinner oss i kan nämligen påverka våra gener. Miljön kan exempelvis avgöra om en viss egenskap ska uttryckas eller inte (Lättattlära, Aroseus 2016).

Några saker som är viktiga för att vi inte ska uppleva allt för stark stress är: Att vi känner att vi själva kan kontrollera situationen, att vi upplever ett socialt stöd från andra och ett optimistiskt förhållningssätt. Men även sådant som vår problemlösningsstil och vår drivkraft till prestation spelar roll. Socialt stöd är en mycket viktig och skyddande faktor Det människor inte förstår stressar dem, att förstå sin omvärld är alltså stresslösande (Lättattlära, Aroseus 2016).

För att klara stressiga perioder behöver individen en jämvikt mellan att vara aktiva och att vara i stillhet, mellan vakenhet och sömn och mellan fysisk aktivitet och vila. Om man känner sig stressad räcker det ofta att försöka slå av på takten och vila mer. Individen kan tänka på saker som att sänka kraven, lämna tid för återhämtning, säga nej, ta bort och förändra saker som stressar. Ta hand om kroppen, sova, äta bra och motionera regelbundet. Dricka måttligt med alkohol. Träna på beteende som lugnar (1177 Vårdguiden, Eklind 2014). Dvs att få återhämtning i form av vila och stärkande aktiviteter. Om man dessutom har goda relationer och ägnar sig åt kravlösa och trivsamma aktiviteter med jämna mellanrum, så är man ordentligt rustad för att klara av rimliga påfrestningar. Om stressen redan är ett faktum behöver man stanna upp och fundera över vad som behöver förändras. Ibland kan det vara bra att träffa en psykolog för att få hjälp med att synliggöra vad som stressar idividen och hitta sätt att handskas med stressen. Ett bra sätt att motverka stress är att se till att öka kroppens eget ”lugnochro-hormon” oxitycin. T.ex. att klappa en hund, gå på massage, meditera, ligga i ett varmt bad och ha sex är bara några exempel på oxitycin-höjare.

Man klarar för det mesta av att hantera stress om man bara får tillräckligt med tid för återhämtning. Utmattningssyndrom, dvs om balansen mellan stress och återhämtning under en längre tid inte fungerar börjar kroppen sända ut signaler om att stressnivån är för hög. Med tiden blir man tröttare och risken är stor för fysisk och psykisk utmattning. Förenklat kan utmattning sägas vara det sista stadiet av stress. Man har under lång tid inte brytt sig om (eller har haft möjlighet att ta tag i) signalerna att kroppen och själen far illa, och man kan behöva lång rehabilitering för att kunna fungera som vanligt igen.

Om man får diagnosen utmattningssyndrom har man haft en eller flera påfrestningar under minst ett halvår. Stressen har gjort att man har fått flera symtom som har pågått under minst två veckor. Tempot i arbetslivet är ofta högt och många upplever en stark press på jobbet. Om man har ett arbete som tar energi och kraft utan att ge tillräckligt mycket tillbaka, kan det i längden leda till att man blir utmattad. Men även påfrestningar i privatlivet kan vara utlösande. Långvarig arbetslöshet, dödsfall, sjukdom eller en separation är svåra händelser som de allra flesta upplever som stressande (1177 Vårdguiden, Larsdotter 2015). T.ex. arbetsbördan är för stor, saknar kontroll över sitt arbete, arbetet ger låg ersättning, systemet uppfattas som orättvist. Ingen arbetsgemenskap. Har skapats en värdekonflikt som gör att individen inte kan göra det arbete som avses.

Positiv stress, stresshormon som utsöndras vid stresspåslag, adrenalin och noradrenalin gör att vi känner oss vakna och alerta och som även ökar vår uppmärksamhet och koncentration.

Två sätt att angripa stress: Förändra dvs ta bort det som skapar stress. Det som händer utanför vår kropp har vi ofta goda möjligheter att förändra. Det andra är acceptans, förändra förhållningssättet till stress. Vi kan påverka hur vi förhåller oss till det som stressar oss (Eslava, 2020).

How to make stress your friend: https://www.ted.com/talks/kelly_mcgonigal_how_to_make_stress_your_friend#t-8941

Kriser

De flesta människor hamnar någon gång i en kris. Krisen kan komma plötsligt eller på grund av något som har pågått under en längre tid. En kris går alltid över, även om det kan ta tid. Men krisen kan även innebära en utmaning och en möjlighet till utveckling, man får i regel ett nytt perspektiv på livet (Blume och Sigling 2013, 59).

Utvecklingskris
En kris som har med en individs utveckling att göra. En förändring som kan inträffa i livet som innebär en form omställning som innebär en forma av kris för individen, t.ex. pubertet, pension osv.

Traumatisk kris
Utlöses av svåra och icke planerade händelser som kan påverka hela livet för den drabbade individen. Det kan handla om en sjukdom, dödsfall, skilsmässa osv (Blume och Sigling 2013, 60).

Krisens faser
Människor reagerar olika på kriser man man brukar säga att individen går igenom olika faser.

  1. Chockfasen
    Individen är i chock och tar inte riktigt in det inträffade. Personen kan vara förvirrad och kan upplevas oberörd.
  2. Reaktionsfasen
    När den krisdrabbade försöker förstå vad som inträffat. Individen kan reagera med ilska och förtvivlan. Individen har ofta behov att pratat av sig. Kan drabbas av t.ex. sömnstörningar, utmattning och depression.
  3. Bearbetningsfasen
    Individen börjar återfå sin kontroll och slutar älta om det som inträffat. Den krisdrabbade börjar hantera och bearbeta händelsen.
  4. Nyorieteringsfasen
    Krisen börjar bli ett minne och individen kan fokusera på framtiden. Såren börjar läkas, för vissa helt och för vissa delvis. Individen kan börja se framåt och glädjas åt livet.

PTSD – Posttraumatisk stress
En individ som har varit med om en traumatisk kris som individen inte riktigt kan hantera och bearbeta. Individer som upplevt mycket svåra händelser som t.ex. krig, rån eller våldtäkt kan drabbas av PTSD. Individen påminns om den traumatiska händelsen och kan både få psykiska och fysiska men t.ex. ledsen, lättirriterad, misstänksam, hjärtklappning, svettningar (Blume och Sigling 2013, 66).

Suicid
En individ som har självmordstankar känner sig ofta isolerad och ensam. Nästan alla som har självmordstankar är deprimerade. Individen känner hopplöshet, svårt att koncentrera sig, svårt att sova, svårt att ta itu med saker. Individen känner sig i regel inte intresserad av saker som tidigare varit roliga. Personen isolerar sig ofta, tänker negativa tankar om sig själv, upplever sig som en belastning för andra och ser mörkt på framtiden. Individen upplever situationen som en psykologisk återvändsgränd och ser just då ingen annan väg ut.

Några saker på vad som kan utlösa en kris:

  • ”Dödsfall i personens närhet, pojk- eller flickvännen har gjort slut, arbetslöshet, konkurs, klammeri med rättvisan, skamkänslor.
  • En större besvikelse, misslyckad examen eller tentamen, utebliven befordran, mobbning, kränkning.
  • Sjukdom som depression, psykoser, allvarliga kroppsliga sjukdomar, missbruk.” (Suicide Zero)

Källförteckning

Akademiska sjukhuset 2013, Niklasson, Mathias. Hämtat den 17/1 – 2017 från: http://www.akademiska.se/sv/Verksamheter/Psykosvard-och-rattspsykiatri/Patientinformation/Psykoser/Orsaker-till-psykossjukdom/
Blume, Barbro och Sigling, Inga-Lisa (2013). Psykiatri 1. Liber AB, Stockholm.
Eslava, Sergio. Föreläsning: Vem är jag bortom mina prestationer – om självkänsla och prestation 8/1 – 2020
Hansen, Anders (2019). Skärmhjärnan. Bonnier Fakta.
Hansson, Sven (1995). Engelsk-svensk psykologisk ordbok. Psykologiska institutionen Lunds universitet.
Lättattlära, Stress sårbarhetsmodellen 2016, Aroseus, Frida. Hämtat den 17/1 – 2017 från: https://lattattlara.com/klinisk-psykologi/stress-sarbarhetsmodellen/

Mattias Lundberg pratar om stress i SVT´s Gokväll 2017. Hämtat den 18/1 – 2017 från: http://www.mynewsdesk.com/se/mattiaslundberg/videos/mattias-lundberg-pratar-om-stress-i-svt-s-gokvaell-7438
Stressforskningsinstitutet 2012, Lagergren, Sofia. Hämtat den 15/1 – 2017 från: http://www.stressforskning.su.se/2.18835/2.18836/2.18838/om-stress-1.71959
Suicide Zero. Den suicida processen. Hämtat den 18/9 2020 från: https://www.suicidezero.se/fakta-och-rad/den-suicidala-processen
Tänk – studiestrategier för gymnasiet (2016). Tebelius, Bodin, Anna. Hjärna utbildning
Vårdguiden 1177 2014, Eklind, Maria. Hämtat den 16/1 – 2017 från: http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Stress/
Vårdguiden 1177 2015, Larsdotter, Theresa. Hämtat den 19/1 – 2017 från: http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Utmattningssyndrom/

Post a Comment