Socialpsykologi

Socialpsykologi handlar om hur en människas tankar, känslor och handlingar påverkas av andra människor (Hogg och Vaughan 2005, 4). Socialpsykologi är läran om att förstå människans tankar, känslor och beteende utifrån samspelet med andra människor.

Norman Triplett (1861 – 1934), var psykolog vid universitetet i Indiana. Han upptäckte i sina forskningar (1898) om amerikanska tävlingscyklister att dom tävlande cyklade fortare när dom hade sällskap än när dom cyklade ensamma.

Social kognition, handlar om hur vi skaffar information om oss själva och andra individer. Hur vi bearbetar denna information samt vilket beteende som följer av den bearbetningen.

Modellinlärning, ett beteende lärs in även utan förekomsten av förstärkning. Dvs genom att observera någon som visar ett beteende, individen skapar sedan ett schema för hur beteendet görs, beteendet tas sedan efter.

Attityd, är en generell inställning till något eller någon. Till skillnad från personligheten så är attityder till stor del inlärda och påverkas av andra.

Diskriminering, orättvis behandling av människor pga deras grupptillhörighet.

Fördom, negativ attityd gentemot en samhällsgrupp och dess medlemmar. Människor kan vara fördomsfulla pga kulturella faktorer, motivation/personliga behov (t.ex. behovet av en stark självkänsla om jag gillar min grupp gillar jag mig och kognitiva processer/faktorer.

Forskning och många skulle säga att för att undvika fördomar ska man undvika för auktoritär uppfostran, inte felaktigt beskylla utegruppen (för att må bättre själv). Att reducera stereotyper (som bygger på okunskap). Skapa meningsfulla kontakter mellan grupper (se Robbers Cave-experimenten).

Jane Elliotts experiment – Blå ögon och bruna ögon

Jane Elliott (amerikansk lärare och föreläsare) utförde experiment  direkt efter mordet på Martin Luther King Jr. Hon lät sina elever prova på hur det kan kännas att vara i en utsatt för diskriminering, fördomar och rasism. Elliot delade in sin klass, bestående av tredjeklassare, i två grupper dvs blåögda och brunögda. Hon sa till dem att människor med bruna ögon var bättre än människor med blå ögon. Eleverna blev förvånade men gjorde inga invändningar. Hon lät också eleverna med bruna ögon sätta armband av papper på eleverna med blå ögon. Med stöd av ett par simpla exempel hävdade Elliott att brunögda människor var bättre. De flesta av eleverna i rummet var brunögda, dessa elever kände sig överlägsna och hade stöd från en auktoritetsfigur dvs läraren. De brunögda eleverna utövade även makt gentemot de blåögda eleverna när de satte armband på dem. Elliott påstod att blåögda personer var mindre intelligenta och mindre renliga. Utöver att de var färre till antalet så hade de även auktoritetsfiguren mot sig. De brunögda barnen började agera aggressivt och elakt mot de blåögda barnen, och de blåögda barnen kände att de blev diskriminerade av de brunögda. Dagen efter kastade Elliott om grupperna. Hon sa till eleverna att de brunögda barnen var underlägsna och upprepade experimentet. Resultaten blev desamma. Elliott reflekterat mycket över konsekvenserna av experimentet, för henne är det chockerande hur barn som normalt är snälla, samarbetsvilliga och vänliga gentemot varandra plötsligt blir arroganta, diskriminerande och fientliga när de tillhör en ”överlägsen” grupp (Utforska sinnet, 2020).

Normer, varje samhälle har ett normsystem, dvs oskrivna regler om hur de flesta i en grupp anser att man bör göra och visar hur vi ska uppföra oss i umgänget med andra. Vi har normer för att definiera gruppmedlemskap, det ökar förutsägbarhet dvs för att inte göra bort sig, minskar osäkerhet dessutom har vi behov av kategorisering.

Roller, är summan av de förväntningar som ställs på en människa i en viss position. Social roll, det beteende som förväntas av oss i ett visst sammanhang. Vi har roller för att det skapar trygghet, ger individen en plats i gruppen (självdefinition) samt fördelar arbetet inom gruppen.

Rollkonflikter, kan vara när vi förväntas ha flera roller samtidigt. En roll innebär oförenliga förväntningar. Att en individ inte lyckas leva upp till förväntningar som finns i rollen fast man försöker.

Stereotyp, en allmänt, spridd, förenklad och värderande bild av en samhällsgrupp och dess medlemmar, dvs att dra alla över en kam. T.ex. ”alla norrlänningar ät tysta”, ”alla smålänningar är snåla”.

Vanligast att dom uppstår i följande ordning: Stereotyp, fördom sedan diskriminering.

Stigma, gruppegenskaper som medför nedvärdering. Stigmatisering, när en social roll blir en självuppfyllande profetia.

IAT-test, Implicita associationstestet (Implicit Association Test) är ett socialpsykologiskt mätinstrument.  Den mest använda metoden för att mäta omedveten fördomsfullhet inom flera områden. Det används för att bedöma individers och gruppers mer eller mindre omedvetna attityder och värderingar i olika frågor. Det finns test inom olika områden som länder, vikt, ålder, sexuell läggning, hudfärg, kön och etnicitet. I testen ska man para ihop två begrepp (t. ex. Ung och Bra, eller Gammal och Bra). Ju mer de två begreppen är associerade med varandra hos testpersonen desto enklare är det att reagera på dem som sammankopplade. Det som mäts i testet är hastigheten att sortera ord eller bilder.

För at läsa mer: https://www.svd.se/upptack-ditt-omedvetna-jag-i-test-pa-natet

Test: https://implicit.harvard.edu/implicit/sweden/

Genomgångar socialpsykologi:

En grupp är två eller flera individer som påverkar varandra. Vi bildar grupper för överlevnad, för att klara uppgiften (skaffa information), för att bekräfta värderingar samt socialt stöd.

Primärgrupp: Liten grupp med täta personliga kontakter, tex fotbollslag och arbetsteam.
Sekundärgrupp: större, mer opersonlig sammanslutning, tex grannar, arbetskamrater som går på lunch tillsammans.
Formella grupper: grupper som sätts samman av en extern person, tex arbetsgrupp i skolan.
Informella grupper: grupper som medlemmarna själva väljer att delta i, tex en kompisgäng.

Dysfunktionellt arbete i grupp: 

  • Social loafing, innebär en tendens att lägga ner mindre ansträngning när individen arbetar och  i grupp som personen hade gjort individuellt (Hansson 1995, 90). Detta kan bero på att personen inte är motiverad, svårare att arbeta i grupp, man tror att andra slöar, rädd för att göra fel,att man lättar kommer undan i en grupp och kan ”maska” istället eller att ingen läser/utvärderar uppgiften.
  • Ringelmanneffekten, att ansträngningen minskar, när fleras samverkan kring en uppgift, som en orsak av gruppstorleken.
  • Free-rider, en individ som utnyttjar gemensamma allmänna resurser utan att bidra till dessa.

Rosenthaleffekten, 1968 visade Robert Rosenthal med ett berömt försök hur vi påverkas av våra förväntningar. En effekt av de positiva förväntningar som lärarna hade på vissa av elever. Lärarna har visat via ord, leenden och blickar att de förväntat sig mer av vissa elever och på så sätt påverkat dessa till att prestera mer.I dessa sammanhang talar man om självuppfyllande profetia.

Philip Zimbardo – Stanford Prison-experiment

Ett socialpsykologiskt experiment som genomfördes vid Stanford University 1971 av en grupp forskare ledda av Philip Zimbardo. Syftet med experimentet var att studera hur människan agerar i fångenskap och hur sociala roller påverkar ens beteende. Experimentet finansierades av amerikanska flottan som hoppades finna orsaker till konflikter som uppstått i fängelser och inom marinkåren. Deltagarna blev slumpmässigt utsedda till antingen fångar eller fångvaktare i ett tillfälligt fängelse i universitetets källare.

Solomon Asch – Konformitet experiment

Asch undersökte grupptryckets betydelse (1956) och kunde med sina experiment visa hur individer som är ensamma om sin uppfattning antingen känner sig illa till mods eller anpassar sitt sätt att tolka situationen efter den dominerande uppfattningen i gruppen. T.ex. om konformiteten är hög är avvikande beteende i klassen låg. I den första delen av experimentet samlade han sju till nio personer i ett rum. Han visade dem ett kort med tre olika långa streck på samt ett kort med bara ett streck. Han bad personerna att efter varandra, berätta vilket av strecken på kort ett som var lika långt som strecket på kort två. Uppgiften var så enkel att utföra att nästan ingen av försökspersonerna svarade fel. Denna del av försöket var en kontroll för att se hur människor lyckades med uppgiften då inget grupptryck utövades. Vid nästa del av experimentet ändrade Asch förutsättningarna. Han samlade igen sju till nio personer i ett rum vars uppdrag var att berätta vilket av strecken på kort ett som var lika långt som det på kort två. Men denna gång hade alla utom en av deltagarna blivit instruerat av Asch att svara fel. Tanken var att se hur den ovetande personen skulle svara om alla andra personer i rummet gav ett felaktigt svar. Resultatet blev att en fjärdedel av försökspersonerna visade sig vara helt självständiga och föll inte för trycket, en fjärdedel av försökspersonerna var osjälvständiga och gav helt efter för det sociala trycket. De övriga gav samma felaktiga svar som gruppen vid ett eller ett antal tillfällen (lattattlara.com 2018) . Behovet av konformitet var mycket större än Asch hade trott.

The bystander effect/åskådareffekten

Desto fler som blir vittnen till en dramatisk händelse, desto större risk att ingen ingriper, t.ex. mordet på Kitty Genovese in 1964. Kitty var på väg hem till lägenheten från sin bil på natten, när en man attackerade och knivskar henne. Hon skrek på hjälp, men trots att hon blev knivhuggen och våldtagen i ca 30 minuter inför ca 40 vittnen så var det ingen som ingrep (Granhag och Christianson 2008, 130). Orsaker är pluralistisk ignorans, man uppfattar ej allvaret i situationen eftersom man sneglar på andra vittnens reaktioner. Ansvarsfördelning, vems ansvar är det att ingripa när det finns flera vittnen? Publikhämning, rädsla att göra bort sig genom att ingripa.

Övervakningens oanade följder: https://fof.se/tidning/2007/4/artikel/overvakningens-oanade-foljder

Stanley Milgrams lydnadsexperiment

Handlar om varför lyder människor auktoriteter. Intresset för social påverkan och en önskan att förstå vad som orsakade förintelsen resulterade 18 studier mellan 1960 – 1963 för att ta reda på om människor skulle lyda order från en auktoritet om orderna innebar att det skulle skada oskyldiga personer. Han ville även identifiera faktorer som ökar eller minskar lydnad gentemot auktoriteter. I en av Milgrams undersökningar på Yale-universitet ingick 40 män i åldrarna 20 till 50 år representerade av olika yrkesgrupper och bakgrunder. På ett laboratorium fick försökspersonerna fick agera ”lärare” och gav el-stötar till personer som ingick i experimentet och agerade ”elever”. Experimentets syfte sades vara att undersöka hur bestraffning påverkar inlärningsförmågan. Vid felaktiga svar så ökade stötarna successivt. El-stötarna var dock inte på riktigt och eleverna simulerade kraftig smärta. Många försökspersoner blev upprörda och sa att dom inte ville fortsätta. Milgram som agerade forskare och iklädd vit rock sa åt dom att fortsätta. Resultatet blev att 26 av 40 män lydde hela vägen till 450 volt (Passer och Smith 2007, ). Milgram konstaterade att försökspersonerna fortsatte att lyda trots att det innebar att de orsakade smärta för dom andra personerna, det var viktigare för dem att lyda auktoriteten än att undvika att skada den andre. ”Milgram menar att det tydligen inte behövs onda människor för att onda system ska fungera. Du behöver inte vara sadist för att kunna tortera, men du måste kunna lyda order.” (amnesty.se, 2011).

Det är många faktorer som påverkar oss människor att agera på ett visst sätt. Att följa auktoriteter utan att reflektera och att göra vad andra säger åt oss att göra, är ett sätt att utplåna det egna ansvarstagandet (Collste 1996, ), någon annan tar ansvar. Personens auktoritet (t.ex. utseende, kunskap), Milgram menade att det en slags norm som föreskriver lydnad inför auktoriteter, men även att tilliten är viktig. Den som plågar får inte se den plågade. Det ä vanligt b.la. i forna Jugoslavien där gärningsmän skyller på överordnade, att det bara lydde order och ser sig själva som offer (Granhag och Christianson 2008, 125).

Robbers Cave Experiment

Är en serie experiment genomförda av en grupp forskare ledda av Carolyn och Muzafer Sherif i en national park i Oklahoma, 1954 Experimentet utfördes med 22 pojkar ca 12 år. Pojkarna fick under 5-6 dagar lära känna varandra inom respektive grupp genom att få olika uppgifter som krävde samarbete. Den ena gruppen gav sig själv namnet Skallerormarna, den andra Örnarna. Ledarskap utvecklades, det skapades roller och rangordning, regler och normer tog form inom varje grupp liksom lojalitet och solidaritet med den egna gruppen.  Tävlingar ordnades mellan grupperna, vilket skapade konflikter, fördomar, fientlighet och bråk mellan Skallerormarna och Örnarna. De fick uppgifter som bara en av grupperna kunde lösa, vilket framkallade missnöje och irritation riktad mot den vinnande gruppen. De började se på konkurrenterna med ovilja och misstänksamhet. Fördomsfullhet, elakheter och attityder uppstod. Två grupper i konflikt hade skapats. Det rådde ett spänt förhållande mellan Skallerormarna och Örnarna.

Paret Sherif och deras medarbetare ordnade situationer som krävde båda gruppernas ansträngningar för att de skulle komma till rätta med de problem. Ett exempel var att pumpen till en vattentank gått sönder och inte kunde lagas utan gemensamma ansträngningar. Ett annat var att bilen som levererade mat till lägret hade fastnat i ett djupt hjulspår och inte kunde dras loss utan båda gruppernas gemensamma ansträngningar vilket medförde nya hierarkier och ledarskap.

Resultatet blev att vid öppen fiendskap mellan grupper räcker det inte att grupperna möts och lär känna varandra för att motverka fördomar och motsättningar. Nyckeln är att samarbeta tillsammans för ett gemensamt mål. Uppgiften skall vara sådan att allas hjälp behövs – en grupp ska inte kunna lösa den på egen hand. Att arbeta med en gemensam uppgift som kräver allas medverkan leder till skapandet av en ny större grupp där de båda mindre grupperna ingår är ett sätt att mildra konflikter och fientlighet och minska styrkan i fördomar (Psykologiguiden).

Källförteckning

Amnesty.se (2011). Hämtat 21/6 – 2016 från: http://www.amnesty.se/vad-gor-vi/tortyr-och-rattssakerhet/tortyr/vem-blir-torterare/
Collste, Göran (1996), Inledning till etiken. Lund: Studentlitteratur.
Granhag,  Pär Anders och Christianson Sven Å (2008). Handbok i rättspsykologi. Liber AB. Psykologilexikon. Rättspsykologi. Natur och kultur.
Hogg, A Michael och Vaughan, M. Graham (2005). Social Psychology fourth edition. Pearson Education.
Lätt att lära (2018). Grupptryck. Hämtat den 9/4 – 2018 från: https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/sociokulturellt-perspektiv/grupptryck/
Psykologiguiden. Robbers Cave-experimenten. Hämtat den 30/3 – 2020 från: https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon?Lookup=Robbers%20Cave-experimenten
Utforska sinnet (2020). Blå ögon och bruna ögon: Jane Elliotts experiment. Hämtat den 27/4 2020 från: https://utforskasinnet.se/bla-ogon-och-bruna-ogon-jane-elliotts-experiment/

Post a Comment