Det psykodynamiska perspektivet

Grundare för psykoanalysen var Sigmund Freud. Med psykoanalysen la Freud grunden till vår moderna psykologi. Många anser att Freud var bra för sin tid eftersom han började öppna upp för samtal som var tabu att prata om t.ex. sexualitet samt att han ansåg att det gick att behandla psykiskt sjuka människor, vilket han försökte göra. Psykoanalysen har b.la. fått kritik för överbetoning på det omedvetna, sexualitet, aggression och barndomsupplevelser. Freuds teorier var inte heller vetenskapliga.

Freud var en övertygad determinist, dvs att allt vi gör sker av en orsak. Psykoanalysens uppgift var att leta efter orsaken till tankar, känslor och handlingar i dolda drifter eller konflikter, och att undersöka hur individens tidiga erfarenheter interagerar med den mänskliga naturen för att skapa den vuxna personligheten.

Freuds personlighetsmodell

Psykoanalysen grundar sig på flera teorier som Freud är upphovsman till, b.la. den topografiska modellen och den dynamiska modellen (Utvecklingspsykologi.se).


Dynamiska modellen, i sin teori betonade Freud icke medvetna aspekterna av personligheten. Enligt Freud bestod personligheten av tre medvetandenivåer, det medvetna, det förmedvetna och det undermedvetna. Samt med tre delsystem dvs detet, jaget och överjaget. Detet, är våra biologiska drifter t.ex. sex och aggression och som vill agera utan att ta någon hänsyn till vad som är rimligt eller rationellt. Detet anser Freud vara det mest ursprungliga och primitiva i människan. Överjaget, som den stränge härskaren, det är de regler, normer och attityder vi i barndomen tar över från vuxna i omgivningen t.ex. föräldrar och lärare. Hur vi ska egera i olika situationer. Som när vi gör bra ifrån oss belönar och berömmer vårt överjag oss, och när vi gör fel känner vi skuld och skam och staffas av överjaget Jaget, är viljan som måste pendla mellan detet och överjagets oförenliga önskningar och ta hänsyn till verkligheten. Jaget vet vad som är förnuftigt och realistiskt, därför försöker jaget att anpassa alla detets önskemål till verkligheten och även ta hänsyn till överjagets moral.

Topografiska modellen, handlar om att psyket är uppdelat i tre skikt, det medvetna, det förmedvetna och det omedvetna. Det medvetna, är känslor, tankar, intryck, handlingar och upplevelser som vi är medvetna om för tillfället. Det förmedvetna, är sådant som inte finns i det medvetna just nu men som vi kan plocka fram. Det omedvetna, här finns minnen, tankar och känslor som vi inte har tillgång till. Det är till stor del sådant som vi inte orkar ha i det medvetna då det är för tungt och smärtsamt och enligt Freud har inträffat i barndomen.

Försvarsmekanismer

Till sin hjälp har jaget en uppsättning försvarsmekanismer som hjälper jaget att trycka bort drifter och behov till det omedvetna. Försvarsmekanismer gör det lättare att orka med påfrestningar i livet. Jaget strävar ständigt efter att anpassa sig efter verkligheten men ibland händer det att kraven från oss själva eller omvärlden blir för stora eller motstridiga och då känner jaget ångest. Eftersom ångest får oss att må dåligt så använder vi oss omedvetet av metoder som skyddar jaget från känslan, dessa metoder kallas för försvarsmekanismer. Alla människor använder försvarsmekanismer men det är när vi använder dom allt för flitigt som problem uppstår, för det krävs mycket psykisk energi för att hålla dom aktiva.

Förnekelse, man förnekar hotet i en situation och påstår att det som väcker ångesten inte finns, t.ex. en individ som får ett tungt sjukdomsbesked, kan låtsas som att sjukdomen inte finns. Rationalisering, vi bortförklarar för att få oss att må bättre, t.ex. om jag inte blir bjuden på festen som jag ville gå på så var det ändå inga roliga personer där. En person som just ätit upp sitt syskons godis utan att fråga, gjorde det för att hämnas alla de gånger hen ätit upp det gemensamma godiset. Reaktionsbildning, man reagerar med motsatt och överdriven känsla mot den man egentligen känner. Istället för att visa sig fientlig mot en person i omgivningen uppträder man överdrivet vänligt mot personen ifråga. T.ex. på Peters jobb har det börjat en ny kille som Peter verkligen gillar, men varje gång de möts och börjar prata är Peter nedlåtande mot honom. Den som känner sig dragen till det egna könet men fått lära sig att detta är fel kanske uttrycker starka homofobiska åsikter i stället. Sublimering, icke tillfredställda sexuella behov kan ta sig utryck i accepterat beteende som omvårdnad, hjälpverksamhet, konstnärligt skapande verksamhet. T.ex. mannen som är intresserad av bondage men istället ägnar sig åt filateli. Regression, tillbakagång i utvecklingen, man blir barnsligare, dvs återgår till ett tidigare stadium i utvecklingen. T.ex. storasyster är avundsjuk att hennes nya lillebror får all uppmärksamhet, hon börjar suga på tummen, kissa på sig osv. 40-åringen som blir lämnad av sin fru och åker hem till sin mamma för att bli omhändertagen och tröstad. Kompensation, man ersätter misslyckande inom ett område med desto större tillfredställelse inom ett annat. T.ex. om man misslyckas inom idrotten kan detta kompenseras med en satsning på skolan. Man har inte erkänt inför sig själv att man fortfarande vill vara bra på idrott och att det man väljer som kompensation inte är något som man har genuint intresse för. Humor, den största/vanligaste försvarsmekanismen enligt Freud. Den innebär att man skrattar åt och skämtar om sådant vi tycker är jobbigt. T.ex. kvinnan som mår dåligt av sin övervikt men jämt skämtar om hur tjock hon är. Identifikation, man tar känslor eller egenskaper som finns hos någon annan och gör dem till sina egna. Man tror sig ha den andre personens egenskaper och känslor, eftersom han eller hon vill vara som den personen. T.ex. ”Stockholmssyndromet”, gisslan som sympatiserar med förövaren. En ung Bieber-fantast som tar efter allt som hens stora idol gör. Förskjutning, man överför en känsla till något/någon mindre hotad. Innebär att känslor av vrede, irritation, avsky mm. överförs på ett annat objekt än det som känslan egentligen är riktad mot. Exempel: Stina har fått en rejäl utskällning av sin chef, och när hon kommer hem skäller hon i sin tur på sin flickvän Ronja för att hon ”aldrig” diskar. Självbestraffning, motsatsen till förskjutning är självbestraffning. Individen straffar sig själv för att hantera känslor som skulle generera ångest om de visades utåt, dvs man vänder känslorna inåt, mot sig själv, istället för mot det objekt de gäller. T.ex. Gunilla blev sexuellt utnyttjad som barn, och som vuxen valde hon att prostituera sig i stället för att bearbeta händelserna i barndomen. Projektion, man överför sina egna svagheter till omgivningen och förstorar upp dem och tar avstånd ifrån dem (motsats till identifikation). Man projicerar (överför) förbjudna eller oönskade känslor på andra. T.ex. när jag, som brukar komma för sent, för en gång skull är i tid och får vänta på någon blir jag mycket irriterad. Mannen som har svårt att planera och strukturera och blir arg och beklagar sig över att hans hustru är så oorganiserad och ostrukturerad. Bortträngning, man tränger bort känslor, behov eller minnen som är jobbiga och väcker ångest. Man minns t.ex. inte att man blivit misshandlad som liten. T.ex. när Lasse var liten tappade hans föräldraren gång bort honom på Liseberg. Han minns inte händelsen, men varje gång han går förbi Liseberg känner han obehag och förstår inte alls hur folk kan uppskatta att gå dit. Den som utsatts för övergrepp som barn kan ha ”glömt” detta.

Utvecklingsfaser

Freuds slutsatser var att patienternas problem ofta stod i samband med händelser från barndomen som utgjorde en latent faktor i det undermedvetna och som kunde påverka personen som vuxen (Psykologisktvetande.se). Problem i vuxen ålder kan, enligt Freud, många gånger förklaras av händelse i barndomen. Barndomen är viktig för den fortsatta utvecklingen, det är då personligheten grundläggs. Freud ansåg att den en vuxens personlighet kan ändras till viss del men att personlighetens till största del grundläggs under dom första 5 -6 levnadsåren. Freud ansåg att problem i något stadie kunde leda till fixering vid det aktuella stadiet och därmed få varaktiga effekter på personligheten. För stora eller för små möjligheter att tillfredsställa stadiets behov leder till fixering.

Orala fasen, 0 – 1 år det är då barnet upplever lust och utforskar sin omvärld genom att stoppa allting i munnen. Om barnet inte tillåts leva ut sin lust kan hen senare få en oral fixering i form av t.ex. att suga på tummen, kedjerökning och/eller alkoholmissbruk, personen blir självisk, krävande, överdriven renlighet, petighet osv.

Anala fasen, 1 – 3 år, barnet utvecklar en egen vilja. Libido kopplas till ändtarmen och barnet kan känna tillfredställelse av att de själva kan producera något, avföring. Det är nu självständigheten grundläggs. Om barnet blir alltför hämmat under denna period finns risk för att han eller hon utvecklar ett starkt kontrollbehov, bacillskräck, perfektionism, petighet, städmani eller raka motsatsen, slarvighet, desorganiserad och sjaskighet senare i livet.

Oidipala/falliska fasen, 3 – 6 år, iden falliska fasen förflyttas libido till könet. Barnet uppmärksammar att alla inte ser likadana ut och ett intresse för skillnader mellan könen utvecklas. Under fasen hittar barnet för första gången ett objekt som erbjuder lustkänslor utanför det egna jaget. Pojkar blir kär i sin mamma och pappan blir en rival (Oidipuskomplexet).
Flickor blir kär i pappan och mamman blir en rival (Elektrakomplexet). Under denna tid är småpojkar rädda för att bli kastrerade (kastrationskomplex) och därmed förlora sin maktsymbol, medan småflickor känner ett slags ”penisavund” som innebär att de är avundsjuka på pojkar och de förmåner det kan innebära att vara pojke. Obalans i denna fas kan göra att en man i vuxen ålder skräms av starka kvinnor, och att en kvinna i vuxen ålder visar aggressioner mot män på grund av att den så kallade penisavunden lever kvar.

Latensfasen, 6 -11 år, den sexuella utvecklingen står stilla. Tiden mellan förälskelsen i mamman eller pappan och puberteten med alla hormonstormar. Barnen fokuserar mest på skola, lek, idrott och dylikt. Det blir viktigt att hitta sin plats och skapa en identitet bland kompisarna, vilket i sig kan vara en jobbig process eftersom det ofta handlar om att behöva hävda sig.

Genitala fasen, 12-20 år, pubertet, tonårsliv som är en påfrestande period med frigörelse från föräldrarna. Den vuxna sexualiteten utvecklas.

Psykodynamisk terapi/Psykoanalys

3 – 4 gånger i veckan, i en trygg och avslappnad miljö. Detta sker genom använder överföring, dvs patienten får prata fritt, sedan ska terapeuten tolka detta. Det är viktigt att terapeuten själv har gått i terapi så att hen inte använder motöverföring dvs börjar prata av sig till patienten. Genom att en individ får insikt i det som ligger bakom hens beteende förstår hon sig själv och har därmed tagit första steget mot förändring. Genom terapin strävar man efter att medvetandegöra det omedvetna. Viktiga resurser för att nå detta mål är drömtydning, fria associationer, projektiva test (Rorschachs bläckfläckar, TAT) och hypnos.

Genomgång Freud och psykoanalysen:

Källförteckning

Wennerström, Linus. Utvecklingspsykologi.se. Hämtat den 28/7-2019 från: https://utvecklingspsykologi.se/freud/

Post a Comment