Kognitionspsykologi

Spindel1-300x224Kognitionspsykologi, hur människan bearbetar information som hen får eller aktivt söker. Hur människan lär känna, förstår och uppfattar sig själv och sin omvärld (Granhag och Christianson 2008, 87). I kognitionspsykologin ingår saker som minne och inlärning, problemlösning, perception, uppmärksamhet, kommunikation, tänkande, beslutsfattande och begreppsbildning.

Kognitionspsykologi är ett stort område inom psykologin men ganska nytt. Framväxten var under 60-70-talet (Granhag och Christianson 2008, 87).

Scheman, abstrakta representationer i minnet av hur vi upplever oss själva, andra och vår omvärld.
Kognitiva scheman, människan tänker, tolkar, minns och fattar beslut utifrån scheman i hjärnan som uppstår genom kunskap och erfarenheter . Man skulle kunna se det som ett mappsystem på en dator. Vi sorterar ner olika händelser och det vi lär i olika mappar. När vi ser och upplever något så plockar vi fram och jämför det vi har i mapparna med det nya.

Minnet, är den mentala process som handlar om att koda, lagra och återhämta information (Passer & Smith 2005, 239).

Det finns olika minnessystem dvs:

  • Primärt vs. Sekundärt minne.
  • Sensoriskt, Korttids- och långtidsminne.
  • Episodiskt vs. Semantiskt minne.
  • Explicit vs. Implicit minne (Passer & Smith, 246).

Korttidsminne eller arbetsminne, bearbetar information genom att jämföra den med kunskapen vi har i långtidsminnet. Tillfällig lagring av information men om informationen upprepas tillräckligt mycket överförs den till långtidsminnet (Passer & Smith 2005, 235). Korttidsminnet har en kapacitet på 5 – 9 enheter (7 (+/- 2) enheter), kan utökas med chunking (se nedan). Kortvarigt hålls i 12 – 30 sekunder utan upprepning.

Chunking, ett sätt att komma ihåg lättare. Det är enheter som sätts ihop till meningsfulla enheter, i stället för 132465 så sätter man ihop till 132 465.

Sensoriska minnet, där sker den första informationsbehandlingen. Där minnet håller kvar den inkommande informationen endast ett fåtal sekunder (Hansson 1995, 88).

Långtidsminnet, har stor kapacitet och med lång varaktighet. Material i långtidsminnet kan kan återkallas även efter lång tid (Hansson 1995, 54). Långtidsminnet består av:

Explicita minnen, minnen som vi är medvetna om. T.ex. minnen av händelser, sådant vi har varit med om, som kan kopplas till tid och rum. Kunskapsminne, information av allmän karaktär.
Implicita minnen, minnen som vi inte är medvetna om att vi använder. T.ex. inlärda färdigheter (t.ex. att cykla, gå etc.).Tidigare erfarenheter av samma el. liknande stimuli omedvetet påverkar våra responser. Omedveten inlärd respons på ett visst stimuli.

När vi inte minns något beror det oftast på problem med framplockning (när information hämtas från långtidsminnet) och inte inkodning processen (då information överförs från korttidsminnet till långtidsminnet). Dessa problem har inte sällan samband med koncentrationssvårigheter. Vi förväntar oss ofta saker och drar slutsatser som i själva verket inte uttryckligen uttalas, t.ex. att en bebis var vaken hela natten leder oss till att tro att bebisen skrek eller grät.

Det är inte ovanligt att människor är övertygade om att de minns någonting som de egentligen inte alls minns.

Människor kan omedvetet omvandla händelser de hört berättas till egna minnesbilder.

Seriepositionseffekten (seriepositionskurvan), Innebär att när information ska återminnas kommer försökspersonerna lättast ihåg det som var i början och i slutet medan det är väldigt få som minns informationen i mitten (Passer & Smith 2005, 238).

Vi överskattar kategorier som är lätta att söka efter i minnet. Sådant som vi lättare kommer ihåg tror vi också är vanligare. Det händer att vi drar felaktiga slutsatser eftersom vissa fenomen och händelser står ut i vårt minne. Kan också vara till hjälp, t.ex. när du tittar ut genom fönstret och ser att mörka moln drar du antagligen slutsatsen att det kommer att regna.

Jonas von Essen, har ett av världens bästa minne och använder minnestekniker. Filmer: http://www.jonasvonessen.se/filmklipp/

Elizabeth Loftus: Hur tillförlitlig är ditt minne? Föreläsning: http://www.ted.com/talks/elizabeth_loftus_the_fiction_of_memory

”Psykolog Elizabeth Loftus studerar minnen. Närmare bestämt studerar hon falska minnen, när människor antingen komma ihåg saker som inte hända eller komma ihåg dem annorlunda än det sätt som de verkligen var. Det är vanligare än man kan tro, och Loftus delar några häpnadsväckande historier och statistik – och höjer några viktiga etiska frågor.”

kognitiv intervjumeteknik, kan du få ditt intervjuoffer att minnas mer beroende på hur du ställer frågor? Här hittar du ett exempel och förslag på hur du kan tänka, intervjumetodik >>

Här hittar ni en något mer vetenskaplig förklaring >>

Perceptionspsykologi, är det som sker när vi via våra sinnesorgan tar emot intryck och överför dessa till hjärnan och tolkar dem där. Perception har att göra med ”hur vi lägger in innebörd till den information vi mottager. Perception ger inte en fotografisk exakt bild av verkligheten, det är en aktiv process där en rad faktorer påverkar resultatet. Några viktiga faktorer är individens tidigare erfarenheter, kunskap, känslotillstånd, förväntningar, intressen och behov. Även ålder, kön och sociala bakgrund påverkar.

Figurtips >>

Apollo Robbins: The art of misdirection >>

Självuppfyllande profetsia, det är en förutsägelse som direkt eller indirekt orsakar att den besannas. Dvs en tendens att agera så att individen bekräftar dom förväntningar som personen har på sig själv och andra (Hansson 1995, 86).

Dunckers berömda ljusproblem, du har ett stearinljus, en ask med tändstickor och en låda med häftstift. Uppgiften är att fästa ljuset på väggen ovanför bordet utan att det droppar stearin på bordet när ljuset brinner.

Anledningen till att många misslyckas med problemet är s.k. Functional fixedness dvs en mental blockering mot att använda ett objekt på ett nytt sätt som krävs för att lösa ett problem, att personen inte kan tänka sig något annat sätt att använda det.

Kognitiva förvrängningar, uppstår då människor gör tankefel beroende på att man misstolkar information (Aaron Beck: Tankefällor). Tankefällor är alltså feltolkningar som kan orsaka att vi missbedömer situationer. De är varken sjukliga eller onormala, utan snarare en konsekvens av vår hjärnas förmåga att sortera information genom att generalisera situationer och söka efter hot eller fara. Läs: http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=f%F6rvr%E4ngt%20t%E4nkande

Fördomstest: https://implicit.harvard.edu/implicit/sweden/

Kognitiv beteendeterapi (KBT), en terapiform som betonar patientens eget tänkande, egna föreställningar och synen på sig själv. Tanken är att kombinera beteendeterapi med tekniker som avser förändra individens uppfattning om sig själv (Hansson 1995,17) dvs förändra personens sätt att tänka.

Genomgång det kognitiva perspektivet

 

Källförteckning

Granhag,  Pär Anders och Christianson Sven Å (2008). Handbok i rättspsykologi. Liber AB. Psykologilexikon. Rättspsykologi. Natur och kultur.
Hansson, Sven (1995). Engelsk-svensk psykologisk ordbok. Psykologiska institutionen Lunds universitet.
Passer & Smith (2005), Psychology – The science of mind and behavior (Third edition).  McGraw-Hill Higher Education.

Post a Comment