Identitet och självbild

”Felet med vår värld är att de dumma är så säkra på sin sak och de kloka så fulla av tvivel.”
– Bertrand Russell

Identitet

Identitet handlar om vem vi tycker att vi är, hur vi uppfattar oss själva och hur vi upplever vår plats i sociala sammanhang. En människas identitet formas under hela livet utifrån både saker vi kan och inte kan påverka. En individ skapar sin identitet genom att förhålla sig till sin omvärld på olika sätt, d.v.s. människor man möter, intryck individen får och från olika erfarenheter.

Självbild

En självbild är hur individen ser på sig själv, det är genom självbilden som man bygger sin identitet. Att utveckla sin egen identitet är något som pågår hela livet och som börjar redan när man är liten. När barnet är ca nio år så brukar personen bli mer medveten om hur man är i andras ögon och börjar tänka på sin identitet. Som tonåring börjar det hända många saker i livet som gör att individen börjar tänka mer på sin identitet och relationen till föräldrarna förändras i och med att individen börjar bli vuxen. Det blir viktigt vem man själv är i förhållande till andra. Det är normalt att individen som tonåring fundera mycket på sin självbild och identitet. Det är en period i livet när man  börjar ifrågasätta sådant som känts självklart tidigare, individen börjar tänka på nya sätt och ha mer egna åsikter (BUP.se).

Självkänsla

Självkänsla är den grundkänsla individen har inför sin egen person. Det handlar om hur individen värderar dig själv. Om en person har en stabil självkänsla känner individen oftast att man duger bra som man är. Individen har en inre känsla av att vara accepterad. Självkänslan har väldigt lite att göra med vad en individ klarar av att göra. Den berörs inte heller så mycket av om individen får bekräftelse på sina handlingar och prestationer (1117 Vårdguiden). Prestationsbaserad självkänsla, är när en individ har låg självkänsla och påverkas av hur individen presterar och vad dessa prestationer får för erkännande av andra. En sådan självkänsla kan göra en överdrivet sårbar för kritik och andras åsikter. En prestationsbaserad självkänsla kan därför bli en grogrund för grubbel och oro och finnas med i bilden vid till exempel utmattningsdepression (Psykologiguiden, 2017).

Självförtroende

Självförtroende handlar om hur bra individen tror att man kan klara av olika saker. Bra självförtroende behöver inte innebära att individen också har en stabil och bra självkänsla. En individ kan ha olika bra självförtroende i olika situationer. När en person lyckas med saker växer självförtroendet och individen blir säkrare på att det kommer att gå bra även nästa gång. En stabil självkänsla leder ofta till att individen lättare får ett bra självförtroende. Det är vanligt att kompensera en svag självkänsla med att skaffa sig gott självförtroende (1117 Vårdguiden).

Källförteckning

BUP.se (2014). Självbild och identitet. Hämtat den 14/5 – 2019 från: http://www.bup.se/sv/Rad-och-fakta/Artiklar/Sjalvbild-och-identitet1/
1177 Vårdguiden. Självkänsla, självförtroende och självbild. Hämtat den 15/5 – 2019 från: https://www.1177.se/liv–halsa/psykisk-halsa/sjalvkansla-sjalvfortroende-och-sjalvbild/
Psykologiguiden (2017). Självkänsla. Hämtat den 15/5 – 2019 från: https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/psykisk-ohalsa/sjalvkansla