Identitet och självbild

”Felet med vår värld är att de dumma är så säkra på sin sak och de kloka så fulla av tvivel.”
– Bertrand Russell

Identitet handlar om vem vi tycker att vi är, hur vi uppfattar oss själva och hur vi upplever vår plats i sociala sammanhang. En människas identitet formas under hela livet utifrån både saker vi kan och inte kan påverka. En individ skapar sin identitet genom att förhålla sig till sin omvärld på olika sätt, dvs människor man möter, intryck man får och från olika erfarenheter.

Självbild, dvs hur man ser på sig själv, och det är genom självbilden som man bygger sin identitet. Att utveckla sin egen identitet är något som pågår hela livet och som börjar redan när man är liten. När man är ungefär ca nio år så brukar man bli mer medveten om hur man är i andras ögon och börjar tänka på sin identitet. Som tonåring börjar det hända många saker i livet som gör att man börjar tänka mer på sin identitet och relationen till föräldrarna förändras i och med att man börjar bli vuxen. Det blir viktigt vem man själv är i förhållande till andra. Det är normalt att man som tonåring fundera mycket på sin självbild och identitet. Det är en period i livet när man kanske börjar ifrågasätta sådant som känts självklart tidigare, individen börjar tänka på nya sätt och ha mer egna åsikter (BUP.se).

Självkänsla är den grundkänsla man har inför sin egen person. Det handlar om hur individen värderar dig själv. Om man har en stabil självkänsla känner individen oftast att man duger bra som man är. Individen har en inre känsla av att vara accepterad. Självkänslan har väldigt lite att göra med vad en individ klarar av att göra. Den berörs inte heller så mycket av om individen får bekräftelse på sina handlingar och prestationer (1117 Vårdguiden). Prestationsbaserad självkänsla, det är vanligt att man vid låg självkänsla har en så kallad prestationsbaserad självkänsla som påverkas av hur man presterar och vad dessa prestationer får för erkännande av andra. En sådan självkänsla kan göra en överdrivet sårbar för kritik och andras åsikter. En prestationsbaserad självkänsla kan därför bli en grogrund för grubbel och oro och finnas med i bilden vid till exempel utmattningsdepression (Psykologiguiden, 2017).

Självförtroende handlar om hur bra individen tror att man kan klara av olika saker. Bra självförtroende behöver inte innebära att individen också har en stabil och bra självkänsla. Man kan ha olika bra självförtroende i olika situationer. När man lyckas med saker växer självförtroendet och individen blir säkrare på att det kommer att gå bra även nästa gång. En stabil självkänsla leder ofta till att man lättare får ett bra självförtroende. Det är vanligt att kompensera en svag självkänsla med att skaffa sig gott självförtroende (1117 Vårdguiden).

Källförteckning
BUP.se (2014). Självbild och identitet. Hämtat den 14/5 – 2019 från: http://www.bup.se/sv/Rad-och-fakta/Artiklar/Sjalvbild-och-identitet1/
1177 Vårdguiden. Självkänsla, självförtroende och självbild. Hämtat den 15/5 – 2019 från: https://www.1177.se/liv–halsa/psykisk-halsa/sjalvkansla-sjalvfortroende-och-sjalvbild/
Psykologiguiden (2017). Självkänsla. Hämtat den 15/5 – 2019 från: https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/psykisk-ohalsa/sjalvkansla