Uppgifter – Biologiska perspektivet

Uppgift det biologiska perspektivet

  1. Läs igenom s. 94 – 105

  2. a) Vad är en signalsubstans? (s. 105 – 106)
    b) Hur påverkar signalsubstanser hur vi mår och beter oss? Berätta om dopamin, serotonin och noradrenalin (se läroboken samt text nedan).
    c) Hur påverkar hormoner hur vi mår och beter oss? Berätta om endorfin, Oxytocin, adrenalin och testosteron. (s. 109 – 110 samt text nedan). 

3. Vad är en spänningssökare? (se text nedan)

4. Sammanfatta det biologiska perspektivets styrkor och svagheter. (s. 116 – 117)

5. a) Förklara arv och miljö, förklara miljön utifrån Bronfenbrenners teori (s. 274 – 276)
b) Hur kommer forskare fram till hur mycket som är miljö och hur mycket som är arv?

6. Har du tid läs följande artikel: 12 roliga fakta om hjärnan: http://www.hjarnguiden.se/12-roliga-fakta-om-hj%c3%a4rnan/

7. Läs igenom texten: Beroende och dess effekt på belöningssystemet.

 

Text

Signalsubstanser

I slutet av varje nervcell finns små blåsor fyllda med kemiska ämnen d.v.s. signalsubstanser. En signalsubstans är ett ämne som finns naturligt i kroppen och som transporteras mellan nervceller, neuron och kan sätta igång en respons. Det finns olika sorters signalsubstanser som alla fungerar på olika sätt men de kan också ge liknande typer av respons.

Dopaminets viktigaste uppgift är inte bara att få oss att må bra utan att få oss att välja vad vi ska lägga fokus på, dopaminet är vår motor. Dopamin är speciellt viktig för vår upplevelse av njutning och belöning. Vissa hävdar att man kan få en dopamin-kick när individen förväntar sig något positivt som t.ex. god mat, sex eller pengar. Dopaminet får en individ att vilja ta det goda som ligger framför personen och endorfinerna som gör att det smakar gott.

Noradrenalin har betydelse främst när det gäller vakenhet, aktivitet och uppmärksamhet. Signalsubstansen anses vara sänkt/obalans hos människor som lider av depression.  Drogerna amfetamin och kokain saktar ner synapsens förmåga att ta upp noradrenalinet vilket innebär att hjärnan får tillgång till substansen under en längre tid. Detta leder till ökad vakenhet samt att individen blir upphetsade eller kamp/flykt beredd.

Serotonin är bl.a. inblandat i sömn, vakenhet, aggressivitet, impulsivitet, aptit och sexuell lust. Signalsubstanser påverkar vårt humör och kan lindra smärta och ångest. Serotonin anses vara i obalans hos människor som lider av depression. Dopamin, serotonin och endorfiner har en sak gemensamt d.v.s. aktiverar hjärnans belöningssystem och ger en känsla av välbefinnande.

Hormoner

Endorfin är kroppens smärtstillande medel som liknar morfin.  Vissa får högre produktion av endorfin vid motion, beröring, massage och sex. När endorfinhalten ökar mår individen bättre (endorfiner på konstgjord väg kallas morfin).

Oxytocin är kroppens eget ”lugnochro-hormon”. T.ex. att klappa en hund, gå på massage, meditera, ligga i ett varmt bad och ha sex är bara några exempel på oxytocin-höjare.

Adrenalinet kopplar på flyktsystemet, motverkar stress och förbättrar prestationer. Adrenalin får individen att känna välmående när hen tränar och ger en person fjärilar i magen när individen är attraherad av någon. Adrenalin får individen att reagera på faror och plötsliga händelser, vilket är viktigt för människans överlevnad.

Testosteron är ett könshormon som bildas i första hand i testiklarna men även i äggstockarna hos kvinnor och binjurarna hos både män och kvinnor. Under puberteten ökar produktionen av testosteron hos båda könen, men ökningen är kraftigare hos män. Testosteron ger också en ökad sexlust hos män. Hos kvinnor är den ökade sexlusten under puberteten troligen en kombination av ökade halter av både testosteron och det kvinnliga könshormonet östrogen. Den sexuella driften hålls sedan igång under livet bland annat med hjälp av testosteron. Konstgjort testosteron används som dopningsmedel.

Spänningssökare

Spänningssökare kallas individer som kräver extra mycket stimulans för att känna lust. Detta kan bero på deras hjärnkemi. Med anledning av detta kan spänningssökare t.ex. söka sig till riskfyllda fritidsaktiviteter. Spänningssökande personer har mycket svårare t.ex. att klara av nyårslöften som att sluta röka, eftersom de har svårare att reglera hur mycket dopamin som som utsöndras i hjärnan. Impulsiva och risktagande personer har färre receptorer för att begränsa dopaminutsöndring vid en sån upplevelse och blir därför lättare beroende av det som ger dem kickar, som t.ex. att röka, spendera pengar eller använda droger.

Beroende och dess effekt på belöningssystemet

Beroende skapas när det sker förändringar i hjärnan som sker på grund av ökad tolerans eller känslighet. Vid beroendet anpassar hjärnan sig till den ökade toleransen och utvecklar en större känslighet till substansen, individen klarar sig inte utan drogen. Både fysiologiska och psykologiska faktorer påverkas och orsakar ett beroende. T.ex. träning kan skapa ett beroende genom att individen inte klarar sig utan sin träning, att det skapas en större negativ effekt om träning uteblir. Det pratas mycket om att endorfiner utsöndras när man har tränat hårt, t.ex. ”Runners high”. Endorfiner hjälper till att lindra smärtan och ger en känsla av eufori. Enligt forskning och en del studier så ökar olika typer av endorfiner i hjärnan i samband med träning, men de kan ha en stor betydelse för andra processer som sker i kroppen och ger inte ensamt upphov till belöningskänslan. Endorfiner sätter sig på specifika receptorer som genererar olika signaler och ökar eller minskar mängden dopamin i hjärnan. Träning kan förbättra minnet genom att de bildas nya nervceller i hjärnan som kan hjälpa till att transportera fler signalsubstanser. För mycket träning kan öka andra faktorer i kroppen som kan vara skadligt i längden. När en individ har tränat hårt aktiveras det mesolimbiska dopaminsystemet och ger en känsla av belöning. Alkohol, nikotin, droger kan vara mer eller mindre beroendeframkallande hos människor. Alkohol triggar igång mängder av kroppens olika signalsubstanser och hormoner på samma gång. Alla droger som ger en effekt och verkar på CNS kan bli beroendeframkallande. Kokain och amfetamin är exempel på stimulerande medel, medan heroin verkar som smärtstillande och lugnande. Alla dessa tre inklusive alkohol och nikotin är beroendeframkallande av samma anledning, d.v.s. drogerna aktiverar belöningssystemet. Belöningssystemet fungerar normalt sett utan drogberoende, genom att motivera till aktiviteter som ökar chansen till överlevnad och reproduktion, som t.ex. matintag som respons till hunger, att dricka när man är törstig och engagera sig i sexuell aktivitet vid upphetsning. 

___________


Uppgift – Det biologiska perspektivet

1. Vad tittar man på (forskar om) inom det biologiska perspektivet?
2. Vad är det biologiska perspektivets styrka och svagheter?

Läs bifogat sid 105 – 108 och7eller texten nedan.

3. Hur påverkar signalsubstanser hur vi mår och beter oss? Berätta om två av våra signalsubstanser, hur de påverkar oss vid brist eller obalans.
4. Hur påverkar hormoner hur vi mår och beter oss? Berätta om två av våra hormoner, hur de påverkar oss.
5. Läs 12 roliga fakta om hjärnan: http://www.hjarnguiden.se/12-roliga-fakta-om-hj%c3%a4rnan/

Text att läsa:
Signalsubstanser

I slutet av varje nervcell finns små blåsor fyllda med kemiska ämnen dvs signalsubstanser. En signalsubstans är ett ämne som finns naturligt i kroppen och som transporteras mellan nervceller, neuron och kan sätta igång en respons. Det finns olika sorters signalsubstanser som alla fungerar på olika sätt men de kan också ge liknande typer av respons.

– Dopaminets viktigaste uppgift är inte bara att få oss att må bra utan att få oss att välja vad vi ska lägga fokus på, dopaminet är vår motor. Dopamin är speciellt viktig för vår upplevelse av njutning och belöning. Vissa hävdar att vi kan få en dopamin-kick när individen förväntar sig något positivt som t.ex. god mat, sex eller pengar (Astra Zeneca, 2019). Dopaminet får en individ att vilja ta det goda som ligger framför personen och endorfinerna som gör att det smakar gott.
– Noradrenalin har betydelse främst när det gäller vakenhet, aktivitet och uppmärksamhet. Signalsubstansen anses vara sänkt hos människor som lider av depression.  Drogerna amfetamin och kokain saktar ner synapsens förmåga att ta upp noradrenalinet vilket innebär att hjärnan får tillgång till substansen under en längre tid. Detta leder till ökad vakenhet samt att individen blir upphetsade eller kamp/flykt beredda (Lisas psykologiskola 1, 2015).
– Serotonin är bl.a. inblandat i sömn, vakenhet, aggressivitet, impulsivitet, aptit och sexuell lust. Signalsubstanser påverkar vårt humör och kan lindra smärta och ångest. Serotonin anses vara i obalans hos människor som lider av depression (Wikipedia, 2019). Dopamin, serotonin och endorfiner har en sak gemensamt dvs de aktiverar hjärnans belöningssystem och ger en känsla av välbefinnande.

Hormoner, molekyler som fungerar som budbärare från cell eller organ i kroppen till en annan cell eller grupp celler.

– Endorfin är kroppens smärtstillande medel som liknar morfin. Högre production av motion, beröring, massage och sex. När endorfinhalten ökar mår vi bättre (Endorfiner på konstgjord väg kallas morfin).
– Oxitycin är kroppens eget ”lugnochro-hormon” oxitycin. T.ex. att klappa en hund, gå på massage, meditera, ligga i ett varmt bad och ha sex är bara några exempel på oxitycin-höjare.
– Adrenalinet kopplar på flyktsystemet. Motverkar stress och förbättrar prestationer. Adrenalin får oss att känna välmående när vi tränar och som ger oss fjärilar i magen när vi är attraherad till någon. Adrenalin får individen att reagera på faror och plötsliga händelser, vilket är viktigt för människans överlevnad (Utforskasinnet, 2018).
– Testosteron är ett könshormon som bildas i första hand i testiklarna men även i äggstockarna hos kvinnor och binjurarna hos både män och kvinnor. Under puberteten ökar produktionen av testosteron hos båda könen, men ökningen är kraftigare hos män. Testosteron ger också en ökad sexlust hos män. Hos kvinnor är den ökade sexlusten under puberteten troligen en kombination av ökade halter av både testosteron och det kvinnliga könshormonet östrogen. Den sexuella driften hålls sedan igång under livet bland annat med hjälp av testosteron. Konstgjort testosteron används som dopningsmedel.

Spänningssökare, individer som kräver extra mycket stimulans för att känna lust. Detta kan bero på deras hjärnkemi. Med anledning av detta kan spänningssökare t.ex. ha riskfyllda fritidsaktiviteter. Spänningssökande personer har mycket svårare t.ex. att klara av nyårslöften som att sluta röka, eftersom de har svårare att reglera hur mycket dopamin som som utsöndras i hjärnan. Impulsiva och risktagande personer har färre receptorer för att begränsa dopaminutsöndring vid en sån upplevelse och blir därför lättare beroende av det som ger dem kickar, som t.ex. att röka, spendera pengar eller använda droger (Vetenskapsradion).

Genomgång det biologiska perspektivet: https://prezi.com/sopvmi5tmgtp/det-biologiska-persopektivet/

Uppgift – Diagnos/psykisk ohälsa

Du ska välja en av följande psykiska funktionsnedsättningar/diagnoser: Autism/Asperger, ADHD, depression, panikångest, tvångssyndrom, schizofreni (psykossjukdom), bipolär sjukdom. Du ska beskriva:
1. Orsak
2. Symptom
3. Behandlingsmetoder

Kontakta mig så ska hjälpa dig med en källa beroende på vilken diagnos du väljer.