Biologiska perspektivet

Med fokus på människan som en biologisk varelse. Inom den biologiska psykologin tittar man framför allt vad som händer i hjärnan, de kemiska processerna, hormoner och nervsystemet, hur det påverkar oss. Man försöker förklara hur människor påverkas av fysiologiska fenomen samt hur fysiologiska fenomen påverkar människan. Ärftlighet är intressant för den biologiskt inriktade forskaren. 

Hjärnan

Hjärnan utgöt ca två procent av kroppen men drar ca 25% av kroppens energi (Tebelius Bodin, 2017).

Hjärnstammen

Hjärnstammen sköter funktioner som andning, vakenhet och hjärtfrekvens. Alla våra sinnesintryck (utom lukt) färdas genom hjärnstammen innan de skickas vidare till andra delar av hjärnan för bearbetning (Aroseus, 2014).

Storhjärnan

Långt inne i storhjärnan sitter ett system som kallas för det limbiska systemet. Här finns t.ex. strukturer som bygger upp det mänskliga belöningssystemet. Individens lyckokänslor och välmåendekänslor skapas här. I det limbiska systemet sitter också ett alarmsystem som snabbt larmar oss om det är någon fara så att vi snabbt kan reagera med rätt respons. Hjärnbarken, den yttre delen av storhjärnan, brukar delas in i fyra olika lober, d.v.s. nacklob, tinninglob, hjässlob och pannlob. I nackloben sitter vårt syncentrum. I hjässloben sitter funktioner som rumsuppfattning och objektigenkänning. I tinningloben sitter centra för hörsel och talförståelse. Det är här som vi handskas med känslor och minnen. Denna lob står i nära förbindelser med det limbiska systemet. Vår förmåga att tolka språk finns i tinningloben, men enbart i den vänstra. I den vänstra pannloben sitter förmågan att producera tal. I pannloben sitter också förmågor som koncentration, impulskontroll och viljestyrd finmotorik. Det är tack vare pannlobens utveckling som människan har förmågan agera genomtänkt och med socialt acceptabelt beteende. Vissa hävdar att det är här som människans personlighet är placerad.

Lillhjärnan

Lillhjärnan tar hand om viktiga system som sköter rörelser. Information från olika sinnen samordnas i lillhjärnan så att individen får flyt i rörelser och t.ex. kan hålla balansen vid cykling (Aroseus, 2014).

Hjärnan delas inte bara in i olika lober utan man gör också en skillnad mellan den högra och den vänstra sidan. De olika sidorna är olika bra på att utför vissa uppgifter. Det var under 70-talet som det blev populärt att tala om att vår personlighet styrs av höger eller vänster hjärnhalva dominans. Vänster ansågs vara logisk, detaljfixe­rad och mindre känslostyrd. Dominans från högersidan sades ge en personlighet som är kreativ, intuitiv och känslig. Forskare har numera kunnat påvisa att båda halvorna ungefär lika aktiva när det gäller att läsa och räkna, och att det mesta tyder på att våra hjärnhalvor aldrig arbetar isolerat så länge det finns en förbindelse mellan dem.

 

12 roliga fakta om hjärnan: http://www.hjarnguiden.se/12-roliga-fakta-om-hj%c3%a4rnan/

Nervsystemet

Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Uppgiften är att ta emot och att förmedla signaler från och till kroppens olika delar för samarbete mellan delarna. Nervsystemet styr våra sinnen och gör att vi kan minnas saker (Vårdguiden). Vårt nervsystem delas in i det centrala nervsystemet (CNS) som består av hjärnan och ryggmärgen samt det perifera nervsystemet (PNS) som består av alla de nervceller som finns utanför hjärnan och ryggmärgen (Aroseus, 2014).

Nervceller

Nervcellerna har som uppgift att ta emot och föra vidare signaler genom kroppen. Varje nervcell står i förbindelse med upp till tusentals andra nervceller och skapar stora kommunikativa nätverk genom kroppen. En nervcell består av en mottagardel (dendriter), en cellkropp med cellkärna och arvsanlag samt en sändardel (axonet). I nervcellen förs signaler från mottagardelen och via sändardelen genom elektriska impulser. För att isolera signalen är cellen täckt av ett ämne som kallas myelin vilket gör att signaler kan föras vidare i en hög hastighet. Nervcellerna rör inte varandra fysiskt, mellan dem finns en tomrum som kallas synapsklyfta. I slutet av varje nervcell finns små blåsor fyllda med kemiska ämnen (signalsubstanser). När den elektriska signalen når slutet av nervcellen töms blåsorna och signalsubstanserna släpps ut i synapsklyftan. På nervcellen som ska ta emot signalen sitter molekyler som reagerar på signalsubstanserna i synapsklyftan och därför skickar vidare signalen. Olika signalsubstanser medverkar vid olika typer av beteenden, upplevelser och känslor (Aroseus, 2014). 

Film Kicken – om belöningar: https://www.astrazeneca.se/hallbar-verksamhet/samhallstod/grymt-fett.html#!

Signalsubstanser

I slutet av varje nervcell finns små blåsor fyllda med kemiska ämnen d.v.s. signalsubstanser. En signalsubstans är ett ämne som finns naturligt i kroppen och som transporteras mellan nervceller, neuron och kan sätta igång en respons. Det finns olika sorters signalsubstanser som alla fungerar på olika sätt men de kan också ge liknande typer av respons.

Dopaminets viktigaste uppgift är inte bara att få oss att må bra utan att få oss att välja vad vi ska lägga fokus på, dopaminet är vår motor. Dopamin är speciellt viktig för vår upplevelse av njutning och belöning. Vissa hävdar att vi kan få en dopamin-kick när individen förväntar sig något positivt som t.ex. god mat, sex eller pengar (Astra Zeneca, 2019). Dopaminet får en individ att vilja ta det goda som ligger framför personen och endorfinerna som gör att det smakar gott.

För att hjärnan ska ska kunna engagera sig i uppgifter behövs motivation. Något måste motivera hjärnan att förbränna mer energi istället för mindre. När individen är förväntar en belöning produceras dopamin och vi blir motiverade (Tebelius Bodin, 2017).

Noradrenalin har betydelse främst när det gäller vakenhet, aktivitet och uppmärksamhet. Signalsubstansen anses vara sänkt/obalans hos människor som lider av depression.  Drogerna amfetamin och kokain saktar ner synapsens förmåga att ta upp noradrenalinet vilket innebär att hjärnan får tillgång till substansen under en längre tid. Detta leder till ökad vakenhet samt att individen blir upphetsade eller kamp/flykt beredda (Lisas psykologiskola 1, 2015).

Serotonin är bl.a. inblandat i sömn, vakenhet, aggressivitet, impulsivitet, aptit och sexuell lust. Signalsubstanser påverkar vårt humör och kan lindra smärta och ångest. Serotonin anses vara i obalans hos människor som lider av depression (Wikipedia, 2019). Dopamin, serotonin och endorfiner har en sak gemensamt d.v.s. aktiverar hjärnans belöningssystem och ger en känsla av välbefinnande.

Hormoner

Hormoner är molekyler som fungerar som budbärare från cell eller organ i kroppen till en annan cell eller grupp celler.

Endorfin är kroppens smärtstillande medel som liknar morfin.  Vissa får högre produktion av endorfin vid motion, beröring, massage, skratt, sex, kroppskontakt och fysisk aktivitet (Tebelius Bodin, 2017). När endorfinhalten ökar mår vi bättre (endorfiner på konstgjord väg kallas morfin).

Oxitycin är kroppens eget ”lugnochro-hormon” oxitycin. T.ex. att klappa en hund, gå på massage, meditera, ligga i ett varmt bad och ha sex är bara några exempel på oxitycin-höjare.

Adrenalinet kopplar på flyktsystemet, motverkar stress och förbättrar prestationer. Adrenalin får oss att känna välmående när vi tränar och ger oss fjärilar i magen när vi är attraherad av någon. Adrenalin får individen att reagera på faror och plötsliga händelser, vilket är viktigt för människans överlevnad (Utforskasinnet, 2018).

Testosteron är ett könshormon som bildas i första hand i testiklarna men även i äggstockarna hos kvinnor och binjurarna hos både män och kvinnor. Under puberteten ökar produktionen av testosteron hos båda könen, men ökningen är kraftigare hos män. Testosteron ger också en ökad sexlust hos män. Hos kvinnor är den ökade sexlusten under puberteten troligen en kombination av ökade halter av både testosteron och det kvinnliga könshormonet östrogen. Den sexuella driften hålls sedan igång under livet bland annat med hjälp av testosteron. Konstgjort testosteron används som dopningsmedel.

Spänningssökare

Spänningssökare kallas individer som kräver extra mycket stimulans för att känna lust. Detta kan bero på deras hjärnkemi. Med anledning av detta kan spänningssökare t.ex. söka sig till riskfyllda fritidsaktiviteter. Spänningssökande personer har mycket svårare t.ex. att klara av nyårslöften som att sluta röka, eftersom de har svårare att reglera hur mycket dopamin som som utsöndras i hjärnan. Impulsiva och risktagande personer har färre receptorer för att begränsa dopaminutsöndring vid en sån upplevelse och blir därför lättare beroende av det som ger dem kickar, som t.ex. att röka, spendera pengar eller använda droger (Vetenskapsradion).

Grym Kemi: Droger: https://urplay.se/program/193580-grym-kemi-droger

Grym kemi: Njutning: https://urplay.se/program/193584-grym-kemi-njutning

 

Genomgång det biologiska perspektivet: 

Så påverkas hjärnan av fysisk träning: https://www.idrottsforskning.se/sa-paverkas-hjarnan-av-fysisk-traning/

Beroende och dess effekt på belöningssystemet

Beroende skapas när det sker förändringar i hjärnan som sker på grund av ökad tolerans eller känslighet. Vid beroendet anpassar hjärnan sig till den ökade toleransen och utvecklar en större känslighet till substansen, individen klarar sig inte utan drogen. Både fysiologiska och psykologiska faktorer påverkas och orsakar ett beroende. T.ex. träning kan skapa ett beroende genom att individen inte klarar sig utan sin träning, att det skapas en större negativ effekt om träning uteblir. Det pratas mycket om att endorfiner utsöndras när man har tränat hårt, t.ex. ”Runners high”, endorfiner hjälper till att lindra smärtan och ger en känsla av eufori. Enligt forskning och en del studier så ökar olika typer av endorfiner i hjärnan i samband med träning, men de kan ha en stor betydelse för andra processer som sker i kroppen och ger inte ensamt upphov till belöningskänslan. Endorfiner sätter sig på specifika receptorer som genererar olika signaler och ökar eller minskar mängden dopamin i hjärnan. Träning kan förbättra minnet genom att de bildas nya nervceller i hjärnan som kan hjälpa till att transportera fler signalsubstanser. För mycket träning kan öka andra faktorer i kroppen som kan vara skadligt i längden. När en individ har tränat hårt aktiveras det mesolimbiska dopaminsystemet och ger en känsla av belöning. Alkohol, nikotin, droger kan vara mer eller mindre beroendeframkallande hos människor. Alkohol triggar igång mängder av kroppens olika signalsubstanser och hormoner på samma gång. Alla droger som ger en effekt och verkar på CNS kan bli beroendeframkallande. Kokain och amfetamin är exempel på stimulerande medel, medan heroin verkar som smärtstillande och lugnande. Alla dessa tre inklusive alkohol och nikotin är beroendeframkallande av samma anledning, d.v.s. drogerna aktiverar belöningssystemet. Belöningssystemet fungerar normalt sett utan drogberoende, genom att motivera till aktiviteter som ökar chansen till överlevnad och reproduktion, som t.ex. matintag som respons till hunger, att dricka när man är törstig och engagera sig i sexuell aktivitet vid upphetsning (Eldestål, 2010).

ADHD, Alzheimers, depression, Parkinsons och schizofreni är exempel på sjukdomar/diagnoser som har sin utgångspunkt i hjärnan. De har gemensamma faktorer som minskad aktivitet i nervcellerna, förlust av nervceller, dopamin- eller serotoninbrist. Sjukdomarna/diagnoserna kan både påverkas av omgivningen och vara genetiskt ärftliga. De kan inte botas men kan lindras med mediciner som höjer eller sänker nivåer av signalsubstanser i hjärnan (Eldestål, 2010).

Fördelar och nackdelar med det biologiska perspektivet

Fördel med det biologiska perspektivet är t.ex. utveckling av mediciner som SSRI-preparat. Att tillföra läkemedel som höjer serotoninhalten och noradrenalinhalten  i hjärnan och kan man lindra/bota symptomen vid depression (eller andra ångestsjukdomar). Den mest framgångsrik behandling är både läkemedel och terapi. Kritik mot perspektivet är t.ex. mediciner botar inte personen endast symtomen. En individs personlighet och agerande handlar inte bara om kemiska processer och gener.

Källförteckning

Astra Zeneca (2019). Grymt fett Hur fungerar en tonårshjärna? Hämtat den 3/1-2020 från: https://www.astrazeneca.se/hallbar-verksamhet/samhallstod/grymt-fett.html#!
Eldestål, Jeanette (2010). Dopamin, serotonin och endorfiner påverkar humör, känslor och kan skapa beroende. Hämtat den 2/1-2020 från: http://files.webb.uu.se/uploader/271/HT10-05-Eldestal-Jeanette-Sammanf.pdf
Hansen, Anders (2019). Skärmhjärna. Bonnier Fakta.
Lisas psykologiskola 1 (2015). Biologiska perspektivet. Hämtat den 3/1-2020 från: https://lisaspsykologiskola1.files.wordpress.com/2015/07/biologiska-perspektivet_gymnasiet2.pdf

1177 Vårdguiden. Så fungerar nervsystemet. Hämtat den 2/1-2020 från: https://www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/hjarna-ryggmarg-och-nerver/
Tebelius Bodin, Anna (2017). Vad varje pedagog bör vet om hjärnan, inlärning och motivation. Hjärnans utbildning.
Utforskasinnet (2018). Adrenalin får dig att reagera och prestera. Hämtat den 4/1-2020 från: https://utforskasinnet.se/adrenalin-far-dig-att-reagera-och-prestera/
Vetenskapsradion (2008). Dopamin styr spänningssökare. Hämtat den 3/1-2020 från: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=2540352
Wikipedia (2019). Serotonin. Hämtat den 3/1-2020 från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Serotonin

Post a Comment