Rättspsykologi och vittnespsykologi

Rättspsykologi

”Att göra brott är beroendeframkallande därför att det ger en lustförnimmelse som påverkar hjärnans belöningssystem hos en sårbar person på samma sätt som alkohol, narkotika eller kasinospel”. (Granhag och Christianson 2008, 459)

Det finns föreställningar om hur människor förväntas bete sig i rättsliga sammanhang, t.ex. tro sig veta hur en lögnare beter sig eller hur ett hur någon som har varit utsatt för ett brott bör agera. Vi läser och ser saker som faktiskt inte har stöd i forskning (Calderon, 2020).

Vad är rättspsykologi?

Rättspsykologi är vetenskapliga studier av de effekter som det rättsliga systemet har på oss människor och de effekter människor har på det rättsliga systemet. Det handlar om att forska fram och praktiskt omsätta psykologisk kunskap med betydelse för rättsväsendet (Granhag och Christianson 2008, 16). Med områden som utredningsarbete, domstolsförhandlingar, förhörsmetodik, hjälp till brottsoffer, olika bakgrundsfaktorer till brott såsom personlighetsstörningar och social bakgrund, intervjuteknik, gärningsmannaprofilering, lögndetektion, egenskaper hos det mänskliga minnet som påverkar vittnen, offer och förövares återgivande av brottshändelser, praktiskt polisarbete, faktorer som påverkar beslutsfattandet i domstolsprocessen, metoder för utredning och analys av material i anslutning till rättsfall (Psykologilexikon). Tanken med forskning inom detta område är att få ett rättssystem som är modernt, effektivt, humant och rättssäkert (Granhag och Christianson 2008, 21).

Människor har både kognitiva begränsningar och selekterar information samt med en stark strävan efter att förstå informationen och sätta in den i ett sammanhang. Människor påverkas av vilka förutfattade meningar och förväntningar individen har och som i sin tur påverkar hur personen tolkar det skyldiga och vittnen säger. Även hur människor ser ut och beter sig påverkar (Granhag och Christianson 2008, 127). Forskning har bland annat visat att attraktiva människor får mildare domar (Granhag och Christianson 2008, 129).

______

Vittnespsykologi

Vittnesspsykologi är studier av de faktorer som kan påverka tillförlitligheten i ett vittnesmål. Forskning om människans perception, minne och påverkbarhet visar att människor inte är passiva mottagare av information. De flesta önskar att polisen löser brott och att domstolar avkunnar korrekta domar. En förutsättning för det är att polisen och juridiskt ansvariga har tillgång till fullständiga och tillförlitliga vittnesmål. Vittnesmål spelar ofta en helt avgörande roll för utgången av brottsmål (Granhag 2007, 13) Ett vittne och den muntliga bevisningen är den vanligaste och viktigaste bevisningen vid ett brott . Men forskning visar att opålitliga ögonvittne orsaker omkring 2 av 3 felaktiga domar (Calderon, 2020). Tekniker gällande att förhöra vittnen ger 40-60% mer information än traditionella intervjutekniker (Granhag, 2019).

Att minnas en händelse är en samverkan mellan individens psykologiska egenskaper, händelsen och den situation som råder då individen ska minnas händelsen (NE). Inom vittnespsykologi studeras faktorer som går att kontrollera, som t.ex. hur ett vittne bör förhöras och hur poliser bör agera vid en vittneskonfrontation. Det handlar om att genom ett visst förfarande undvika en viss effekt. Misstag kan leda till att t.ex. att en oskyldig pekas ut och döms. Faktorer som inte går att kontrollera, som t.ex. hur ett vittnes minne påverkas av en våldsam situation eller ett barns möjlighet att skilja verklighet från fantasi. Den effekt som skapas genom denna typ av faktorer går inte att förebygga, men genom att vara medveten om faktorerna kan de beaktas och därför vara lämpligt att agera varsamt vid bedömningen av vittnets tillförlitlighet (Björk 2002, 12). Vittneskonfrontationer kan vara mycket värdefullt och tungt vägande bevis i rätten och att en oskyldig släpps, det finns dock faktorer som kan påverka att det blir fel person som pekas ut (Granhag och Christianson 2008, 288).

Test: Hur bra vittne skulle du vara i en polisutredning?: https://nyheter24.se/quiz/kul/829570-1-video-test-hur-bra-vittne-skulle-du-vara-i-en-polisutredning

______

Minnet

Vår drivkraft att komma ihåg något styrs av våra känslor och starka känslor kan ofta förstärka ett minne. Tanken på att komma ihåg något får oss att komma ihåg andra saker som hänger ihop med den tanken. Detta kan i sin tur leda till fler associationer. Associationerna behöver inte vara medvetna och många minnen är efterhandskonstruktioner, d.v.s. vi fyller i minnesluckor eller gissar oss till något vi inte riktigt förstått (Region Uppsala). Man kan beskriva minnet som inlärning som varar över tid med hjälp av de psykologiska och biologiska mekanismer som svarar för inkodning, lagring och framplockning av information (Wikström, 2009).

Minnet brukar delas in i arbetsminne och långtidsminne. Arbetsminnet handlar om att kunna hålla aktuell information tillgänglig under en kort stund. Långtidsminnet är ett mer varaktigt minne och kan delas in i olika undersystem som har olika funktion som samspelar. Minnet för händelser är episodiskt minne d.v.s. information som förvärvats i ett visst sammanhang eller viss tidpunkt, och minnet för fakta semantiskt minne d.v.s. våra kunskaper om världen. Till långtidsminnet räknas också färdighetsminnet eller procedurminne och det perceptuella minnet (Region Uppsala). Procedurminne handlar om förmågan att lära in och plocka fram färdigheter, som t.ex. att cykla, simma, borsta tänderna och problemlösning. Perceptuellt minne syftar på vår förmåga att snabbt identifiera objekt och föremål i omvärlden, som t.ex. hur vi känner igen ett ansikte, någons röst eller hur kaffe luktar och smakar (Hjärnfonden). Minnet bearbetar och lagrar det vi gjort och lärt oss tidigare i livet men har också som uppgift att hålla reda på vad som händer i nuet och vad vi förväntas göra framåt i tiden (Region Uppsala).

Minnesprocessen

Minnesprocessen sker i tre steg, inkodning, lagring och framplockning. Först måste vi uppfatta informationen, detta sker via våra sinnen som syn, hörsel, känsel, lukt och smak. Om fler sinnen är inblandade i minnesprocessen desto lättare är det att minnas. För att uppfatta vad som sker omkring oss behövs koncentration och uppmärksamhet (Granhag, 2019). Inkodning på tre sätt dvs mening, betydelse (semantisk inkodning), via bilder (visuell inkodning) samt organisation (hur informationen hänger ihop) (Wikström, 2009). Den nya information lagras när den har bearbetats. För att kunna lagra informationen måste vi först förstå och bearbeta den så att vi kan koda in informationen och lagra den på rätt plats. Gällande framplockningen behöver vi kunna hitta informationen och plocka fram den vid ett senare tillfälle. Områdena där minnesbilderna lagras hänger samman i komplexa nätverk d.v.s. kognitiva scheman, det är mönster som vi lärt oss genom tidigare erfarenheter och inlärning/kunskap. När vi möter en ny situation kommer vi att behandla den olika beroende på vad vi har för erfarenheter och kunskap av liknande situationer sedan tidigare. När en individ återberättar en händelse behöver det inte vara tillförlitligt bara för att en individ upprepar det exakt som hen sa vid första tillfället då individer som ljuger lär sig att säga exakt samma sak vid olika tillfällen (Granhag, 2019). Hur man mäter minne,  fri återgivning (free recall) kan vara svårt. Stödd återgivning (cued recall) är lättare.  Igenkänning (recognition) är lättast.  Ledtrådar aktiverar den väg som leder till minnet, ju mer ledtrådar desto lättare är det att minnas. Återinlärning, d.v.s. att lära sig andra gången är mycket lättare. känslotillstånd fungerar som ledtråd för minnet. Anledningar till varför vi glömmer kan vara dålig inkodning, dålig framplockning, fel ledtråd. Långtidsminnen försämras eller bleknar med tiden  (Wikström, 2009).

Att minnas och berätta om brott: 

Saker som kan påverka minnet

Minnet kan påverkas av saker som intresse och motivation, om vi inte förstår sambandet mellan det vi ska lära in och vilken nytta vi kommer att ha av det vi lär oss minskar sannolikheten att vi minns det vi lärt in. När en person inte får den återhämtning individen behöver p.g.a. stress och dålig sömn så påverkas arbetsminnet negativt. Koncentration och uppmärksamhet kan då försämras och påverkar förmågan till inlärning och detta påverkar i sin tur långtidsminnet. Dåliga rutiner och dålig struktur kan påverka minnet. Om det finns brister i rutin och organisation i vardagen ställer detta högre krav på minnet. Minnesförmågan förändras med åldern. Det minnessystem som påverkas mest negativt av ålder är det episodiska minnet, minnet för personliga upplevelser t.ex. vad som hänt nyligen, vad man pratade om för några dagar sedan o.s.v. (Region Uppsala).

Wy teens confess to crimes they didn´t commit?

 

Elizabeth Loftus – falska minnen

Elizabeth Loftus är rankad till en av 1900-talets 100 mest betydande psykologer, född 1944, professor vid University of California. Mer specifikt studerar hon falska minnen, när människor antingen kommer ihåg saker som inte hänt eller minns informationen annorlunda från hur det verkligen var. Hon har planterat fler än 20 000 påhittade minnen hos sina försökspersoner. Metoden som hon använder går bland annat ut på att utnyttja auktoriteten hos den som ska plantera minnet. Det är också viktigt att spela på försökspersonens känslor och fantasi. Alla försökspersoner är inte lika mottagliga, ca en tredjedel av försökspersonerna tog emot minnen som de senare inte kunde skilja från verkliga minnen. Det inplanterade minnesfragmentet är bara en grund som sedan försökspersonens fantasi hjälper till att bättra på till ett trovärdigt minne. På det sättet har hon t.ex. lyckats få folk att tro att de skakat hand med Snurre Sprätt på Disneyland. Ett minne som garanterat är falskt, eftersom Snurre Sprätt är en figur skapad av Disneys konkurrent Warner Brothers. Hon har arbetat med försökspersoner som var med om attentaten mot World Trade Center den 11 september 2001. Hos dessa lyckades hon plantera minnen av möten med människor som inte alls funnits på katastrofplatsen (Forskning & Framsteg, 2003).

Can we always trust our own mind? | Professor Elizabeth Loftus on The fiction of memory (2018):

Hur pålitligt är ditt minne?:

Falska minnen

Vårt minne påverkas konstant av interna och externa källor. Människans selektiva perception och lagring av information, kunskap och erfarenheten ligger till grund för uppkomsten av falska minnen (Granhag och Christianson 2008, 358). När vi upplever händelser och det saknas information eller vi inte riktigt har förstått vad som inträffat försöker vi utifrån tidigare kunskap, erfarenheter och förväntningar hitta samband och drar slutsatser. Detta kan innebära att vi minns annorlunda än vad som har inträffat eller kommer ihåg saker som inte hänt (Granhag och Christianson 2008, 344). Faktorer som påverkar risken för falska minnen kan vara att det går lång tid mellan händelser och då förloras detaljinformation. Att vi fyller ut lucker med egna slutsatser utifrån kunskap, förväntningar och erfarenhet. Oförmågan att skilja mellan upplevd händelseinformation och minnesinformation från andra källor. Vi kan glömma källan till informationen i minnet, och denna kan blandas med annat, vilket i sin tur kan leda till att ett falskt minne skapas. Människan har således lätt att blanda ihop olika källor till saker i minnet, och missta efterkonstruktioner för att vara äkta minnen. Ett annat exempel är omedveten överföring, vittnen till ett brott kan t.ex. se en person som befann sig i närheten under brottet men inte var inblandad i det. Om denne person senare ingår i en vittneskonfrontation kan vittnet tro att hen känner igen personen och tro att det är gärningsmannen. Människor kan även påverka varandras minnesbilder, t.ex. att plantera in ett minne hos personen (Granhag och Christianson 2008, 359).

______

Bias och och andra problem som kan påverka

Kognitiv bias

Hjärnan fungerar på ett sådant sätt som kan ge en skev verklighetsuppfattning och leda till irrationella beslut och tolkningar (Vetenskap och Folkbildning, 2014), dvs ett felaktigt sätt att tänka, uppfatta, bedöma och dra slutsats. Individen är ofta inte medveten om ett sådant bias och tror att hen gör en objektiv bedömning men istället påverkas av olika faktorer (Granhag och Christianson 2008, 162). Det finns olika typer av kognitiv bias, som:
– Subjektiv validering, innebär att individen lättare uppfattar påståenden som sanna om de har någon personlig betydelse för individen.
– Selektivt urval, människor har lättare att minnas information med positiv innebörd för individen och som stämmer överens med individens uppfattningar, detta kan leda till konfirmeringsbias (Granhag och Christianson 2008, 172).
– Konfirmeringsbias, hänvisar till en typ av selektivt tänkande där individen tenderar att lägga märke till det som bekräftar den egna övertygelsen och att ignorera, inte leta efter, eller undervärderar relevansen hos det som säger emot övertygelser (Vetenskap och Folkbildning, 2014).
– Dunning-Kruger-effekten, som innebär att oskickliga människor upplever sig vara mycket skickligare än andra. Ju mindre vi kan om ett ämne desto mer tenderar vi att överskatta vår kunskap inom just det ämnet. Vi förstår egentligen inte hur lite vi kan om ämnet (Modern psykologi 2017, s. 55).
– Överkonfidens, när människor generellt har en överdriven hög tilltro till sin förmåga och kunskap, t.ex. en individ har gjort på ett visst sätt och det har fungerat då kommer individen att vilja göra likadant och inte lyssna på tillvägagångssätt som kanske är bättre.

Människor drar slutsatser baserat inte enbart på den information individen tar del av utan även sådant som individen fyller i utifrån förväntningar och tidigare erfarenhet, t.ex. om vi läser om en allvarlig singelolycka och därefter får vi redan på att bilföraren, tidigare på kvällen, har setts utanför en krog, drar vi generellt slutsatsen att bilföraren har kört onykter. Människor fyller i detaljer som är mest sannolikt och vanligast förekommande i liknande situationer. Individer har en tendens att främst söka information som ger stöd för en tidigare uppfattning eller hypotes och vi söker stöd för den hypotesen snarare än försöker motbevisa den, det är därmed svårt att bli fri från sin bias.

Tunnelseende, människor har även en tendens att ha så kallat tunnelseende vid brottsutredningar dvs att utredaren har ett för snävt fokus och förväntat utfall och skapar då en blindhet inför information som tyder på annat, t.ex. om ett vittne pekar ut någon som skyldig trots att individen kanske är oskyldig så anstränger sig utredaren extra mycket för att få den oskyldiga dömd. Det kan även innebära påtryckningar vid ett förhör där utredaren har bestämt sig för att individen är skyldig. Utredaren kan även söka information som leder till en bekräftelse att individen är skyldig och förbiser information som säger motsatsen dvs selektiv informationssökning, vi ser och hör det vi vill se och höra (Granhag och Christianson 2008, 163-165).

Faktorer som kan öka risken för konfirmeringsbias kan vara krav som tidspress, vilket har visat sig i forskning, vid tidspress har människan en förmåga att selektera information. Man pratar också om en viss kultur, som t.ex. inom polisen, har visat sig i allmänhet mer misstänksamma än andra människor (Granhag och Christianson 2008, 165-166). Även samhällets och medias krav på att gripa den misstänkte kan leda till en låsning i arbetet och skapa en blindhet eftersom polisen kanske då vill påskynda arbetet (Granhag och Christianson 2008, 167). Forskning visar även att människor gör en djupare kognitiv analys av information som har negativa konsekvenser eller är oönskad för dem själva än den information som är positivt eller önskad. Människor har således en tendens att kritisera och söka svagheter hos oönskad information men önskad information accepteras utan djupare analys (Granhag och Christianson 2008, 167-168). Även utredarens känslotillstånd kan påverka hur noggrant ett ärende bedöms och vilken information som används i bedömningen. För att komma ifrån bias av olika slag är att ta del av forskning, uppmärksamma olika bias dvs en medvetenhet, information och utbildning samt dokumentation under utredningen (Granhag och Christianson 2008, 172).

Easterbrook- hypotesen, innebär att när en person utsätts för något traumatiskt och stressigt  tappar individen uppmärksamhetsfokus och får som ett tunnelseende. Den utsorterade informationen vid en händelse kan vara svår att återge den närmaste tiden efter den traumatiska händelsen men efter en tid, ca två veckor, kan det vara lättare.

Vid minnets så kallade lagringsfas kan vittnet påverkas av vilseledande information. Vilseledande informationen kan vara fotografier av misstänkta, en tidningsartikel eller ett samtal mellan två vittnen som således kan ställa till det. Om förhållandena vid inkodningen varit ogynnsamma, p.g.a. att det t.ex. varit mörkt eller det varit ett hastigt händelseförlopp, ökar risken för felaktig information vid lagringsfasen. Forskning visar att det det bästa är att först låta vittnet berätta fritt om sin upplevelse, så att individen inte får ledande frågor som kan påverka hur vittnet kommer ihåg informationen. Man ska inte heller avbryta ett vittne. Vittne får i genomsnitt 7,5 sekunder att svara innan denne blir avbruten. Genom att vittnet blir avbrutet störs koncentrationen, personen blir stressad och måste fokusera på nya saker från förhörsledaren. Öronvittnen har svårt att beskriva en gärningsmans röst, har gärningsmannen dessutom skrikit och vid vittneskonfrontationen och talat i normalt tonläge vid brottet eller tvärtom blir det svårare för öronvittnet att identifiera gärningsmannen. Identifieringsresultatet kan även försämras om det har varit flera gärningsmän inblandade. Öronvittnets ålder har betydelse, äldre kan ha sämre hörsel. Att tränga bort traumatiska händelser anser många forskare är en myt, det är dock svårt att berätta det traumatiska samt måste individen ha förtroende för personen hen berättar för.

Intervjua barn

Barn har sämre förmåga att identifiera en okänd röst i jämförelse med en vuxen person. När det gäller barn är dessa i hög grad påverkbara, mottagliga (Björk 2002, 14-19). Experiment visar att barn i 4-5 årsåldern fritt kan återge en händelse men barnets berättelse innehåller oftast för få detaljer och information för att en utomstående ska förstå. När barnet sedan uppmuntras att berätta mer blandar barnet gärna in fantasi och berättar gärna vad de tror att andra vill höra (Granhag och Christianson 2008, 83). Får barnet samma fråga om och om igen så tror barnet i regel att hen har svarat fel och ändrar sitt svar (Granhag 2007, 127). Men barn har trots det goda förutsättningar att minnas och berätta om händelser som de har upplevt, i förskoleåldern mer fragmentariskt medan skolåldern bättre. Det finns flera faktorer som kan påverka och det är därför det är viktigt att ha en försöksledare som kan förhöra ett barn (Granhag och Christianson 2008, 306). Generellt är barns vittnesmål lika tillförlitliga som vuxnas men mindre fullständiga  (Granhag 2007, 136).

För att intervjua och förhöra en person om något som har inträffat måste individen behärska en viss frågemetodik som kan få personer att minnas det hen har upplevt. Hur den som förhör lyckas få fram information som är fullständig och tillförlitlig, så mycket som möjligt,  beror på hur skicklig förhöraren är (Granhag och Christianson 2008, 88). Forskare har kommit fram gällande ett bra förhör:

  • Att förhörsledaren först söker och tar del av tillgänglig kunskap och fallet och individen.
  • Planerar intervjun och sedan reflekterar över sig själv och hur hen ska genomföra intervjun.
  • Dokumenterar förhöret med ljud- eller videoinspelning. Förklarar för den som förhörs syftet.
  • Att tillåta fritt berättande, det underlättar för den som ska återberätta.
  • Att använda öppna frågor så att den som förhör inte påverkar den som förhörs.
  • Att inte avbryta och att tillåta pauser. Den som förhör bör sammanfatta informationen och få den bekräftad så att det är rätt uppfattat samt väcks ofta nya minnen genom sammanfattningen (Granhag och Christianson 2008, 273).

Gärningsmannaprofil

Gärningsmannaprofilgruppen (GMP) i Sverige består av poliser med lång erfarenhet från utredningar av grova brott, kriminaltekniker, beteendevetare, rättspsykiatriker och rättsläkare. Gärningsmannaprofilgruppen hjälper de lokala utredarna vid ca 20-tal utredningar varje år, t.ex. serieskytten i Malmö, serievåldtäktsmannen i Örebro och mordet på utrikesminister Anna Lindh. Med hjälp av en gärningsmannaprofil som de tar fram kan gruppen göra en bedömning av de misstänkta som förekommer i en utredning (Polisen, 2019).

Genomgång:

Källförteckning

Björk, Maria (2002). Vittnespsykologi och svensk rättstillämpning – betydelse och användning. Juridiska Fakulteten vid Lunds Universitet. Hämtat den 3/8-2019 från: http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1556317&fileOId=1563949
Calderon, Sofia (2020). Flackar en lögnare med blicken? – myter och fakta inom rättspsykologin. Forskning.se. Hämtat den 1871 – 2021 från:https://www.forskning.se/2020/04/03/flackar-en-lognare-med-blicken-myter-och-fakta-inom-rattspsykologin/
Forskning & Framsteg (2003). Falska minnen kan planteras. Hämtat den 19/10-2019 från: https://fof.se/tidning/2003/4/artikel/falska-minnen-kan-planteras
Granhag,  Pär Anders (2007). Vittnespsykologi. Studentlitteratur.
Granhag,  Pär Anders och Christianson Sven Å (2008). Handbok i rättspsykologi. Liber AB. Psykologilexikon. Rättspsykologi. Natur och kultur.
Granhag,  Pär Anders (2019). Att minnas och berätta om brott. Brottsoffermyndigheten. Hämtat den 1871 – 2021 från:https://www.youtube.com/watch?v=lzAxJAC8jZk&feature=youtu.be
Hjärnfonden. Om minnet. Hämtat den 6/11 – 2019 från: https://www.hjarnfonden.se/2018/09/om-minnet/
Modern Psykologi. Nummer 12/2017.
Polisen (2019). Gärningsmannaprofilgruppen – polisens arbete. Hämtat den 22/10-2019 från: https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/garningsmannaprofilgruppen/
Region Uppsala. Infoteket om funktionshinder. Minne och hjärnskada. Hämtat den 20/20-2019från: http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Forvarvade-hjarnskador-hos-vuxna1/Minne-och-hjarnskada/
Vetenskap och forskning (2014). Kognitiv bias. Hämtad den 9/8-2019 från: https://www.vof.se/skepdic/kognitiv-bias/
Wikström, Jenny (2009). Psykologprogrammet, Minne. Hämtat den 25/11-2019 från: https://pingpong.ki.se/public/pp/public_courses/course07390/published/1319781143083/resourceId/5298723/content/Minne%20ht11%20handouts.pdf