Vetenskap, innebär att på ett systematiskt och metodiskt sätt försöka utveckla och förfina kunskaperna på ett visst område (Lundh och Nilsson, 21). Syftet med vetenskap och att bygga upp kunskap är att förutsäga vad som kan vara till nytta för oss t.ex. väder och jordbävningar, som kan rädda liv. Att förhindra som sjukdomar, miljöförstöring, kriminalitet osv för att rädda liv och stoppa lidande samt att framkalla t.ex. energi, teknik som telefoner så att vi kan tillgodose våra behov bättre. Vetenskap hjälper oss också att kunna förstå oss själva och den värld vi lever i.
Genomgång psykologin som vetenskap
Hypotes, ett antagande som man testar genom olika empiriska undersökningar för att se om det stämmer eller inte (Lundh och Nilsson, 27). En hypotes är ett kvalificerat påstående eller en förutsägelse baserad på den befintliga kunskapen och de befintliga teorierna inom ett visst ämnesområde. Dvs man förutsäger hur det förväntade resultatet i undersökningen ska se ut. Ett viktigt krav på en hypotes är att den ska kunna verifieras eller falsifieras, dvs om den stämmer med resultatet eller inte. Skillnaden mellan en hypotes och en teori är att hypoteser är mer specifika och direkt empiriskt prövade. Teorier är mer generella och kan oftast testas via många olika hypoteser som härleds ur dem. T.ex. att påstå att om barn tittar på våldsamma filmer gör dem mer aggressiva, är en hypotes. Men att säga att barn lär sig när de imiterar och interagerar med andra är en teori (Banduras inlärningsteori), dvs teorin ger ett svar på hypotesen (Lundh och Nilsson, 28).
Metod, är olika tillvägagångssätt för att genomföra saker, få svar på våra frågor eller lösa problem. Vi väljer olika metoder och använder olika redskap för att lösa våra problem och söka svaren på våra frågor. Men beroende på vad vi vill veta så kommer vi att behöva använda olika vetenskapliga metoder för att få svar på våra vetenskapliga frågor. I forskning är det vanligt att man skiljer mellan kvantitativa och kvalitativa metoder. Grunden för denna åtskillnad är gällande datan som samlas in och analyseras. För att välja metod kan man ställa följande frågor: Vad är det vi vill veta? sedan: Hur får vi reda på det vi vill veta? – I vetenskapliga sammanhang brukar man använda två typer av metoder, kvalitativa och kvantitativa metoder. Data är kvantitativa om de uttrycks som siffror eller kan uttryckas som siffror utan att väsentlig information går förlorad (Johansson 2011, 90). T.ex. hur många formellt behöriga lärare det finns på en skola. Vanlig metod att använda är enkäter. Data är kvalitativa om de uttrycks som språkliga satser och inte kan uttryckas i någon annan form utan att väsentlig information går förlorad. Dessa frågor som kan handla om människors upplevelser om olika saker eller deras syn på verkligheten. I kvalitativa studier utgår man från att verkligheten kan uppfattas på många olika sätt och att det inte finns en absolut och objektiv sanning. T.ex. information om vad en person sagt när hon intervjuats som varför hon valt att bli lärare, vad en forskare rapporterat efter att ha observerat en grupp eller vad en person skrivit i sin dagbok om sina upplevelser av att vara lärarvikare under en månad (Melander 2016). Vanliga metoder för insamling av kvalitativa data är intervjuer, fokusgrupper, deltagande observation och insamling av dokument.
Reliabilitet, dvs. att forskningen ger samma mätvärde när det tillämpas på samma enhet vid olika tillfällen (förutsatt att enheten inte har förändrats), dvs tillförlitligheten hos en mätning oberoende av vem som utför testet. Validitet, dvs. det mäter det som det är avsett att mäta och inte något annat. Dvs att kunna utesluta alternativa tolkningar och att dra välgrundade slutsatser utifrån empiriska studier (Lundh och Nilsson, 465). Om testet som användes inte har hög reliabilitet och hög validitet, så är *korrelationen inte ett starkt belägg för att orsakssambandet finns.
*Ett vanligt sätt att undersöka om det finns ett orsakssamband mellan två variabler är att undersöka om det finns en korrelation mellan dem i någon viss population. Att det finns en korrelation mellan två variabler (att de är korrelerade) i en population betyder att de samvarierar i den (Melander 2016).
Kausalitet(samband), är den relation som råder mellan två händelser när en av dem frambringar eller nödvändiggör den andra. Den händelse som frambringar eller nödvändiggör den andra kallas för orsak eller orsaken till den andra, och den andra sägs vara en effekt eller verkan av den första, man säger att den första orsakar den andra. Att A orsakar B utan att B orsakar A. T.ex. Halka orsakar trafikolyckor, men trafikolyckor orsakar inte halka eller att en biljardboll ligger stilla på ett bord och en annan rör sig snabbt mot den, de kolliderar, och kollisionen orsakar att den första börjar röra sig. Kausalitet kan vara dubbelriktad som t.ex. att en person är deprimerad kan orsaka att man misslyckas på en tenta och att man misslyckas på en tenta kan orsaka att man blir deprimerad (Melander, 2016). Ibland, i forskning, kan det vara svårt att veta vilket som är orsak och verkan, t.ex. när forskning hävdar att individer blir aggressiva av dataspel, kanske är det personer med aggressiva tendenser som börjar spela dataspel.
Forskning Institutionen för psykologi, Lund. https://www.psy.lu.se/forskning
Källförteckning
Lundh, Lars-Gunnar och Nilsson Artur (2018). Psykologin som vetenskap – Vetenskapsteoretiska och forskningsmetodiska grunder. Studentlitteratur AB, Lund.