Övrigt

”Om det är förnuftet som formar människan, så är det känslan som leder henne.” – Rousseau

Fobier

Scenskräck eller glossofobi, handlar om rädslan att att stå i centrum dvs att ha andras ögon riktade mot sig. Det kan handla om om att bli utvärderad, socialt förödmjukad och om rädslan att bli utesluten ur gemenskapen. Hjärnan kan då dra igång stressystemet och hjärtat börjar bulta. Vår inbyggda känslighet för att bli utvärderade av vår omgivning är ett exempel på att hjärnan inte är banpassad för den moderna världen. Tidigare handlade det om att tillhöra inte bara har varit en fråga om trygghet utan också om att överleva, den som var ensam klarade sig inte (Hansen 2019, 35).

Kärlek

Hur kärlek påverkar kropp och hjärna >>

Kan du välja att bli kär? >>

Rädsla

I en artikel i Illustrerad Vetenskap hävdar forskare att rädsla kan gå i arv. Upplevda trauman kan ärvas från föräldrar till barn, i flera generationer. Detta beror på något som kallas epigenetik, som gör det möjligt för kroppen att lagra föräldrars minne till deras barn. Det är denna mekanism som rustar nästa generation så att dom kan överleva nya miljöer. Men det kan även leda till ångest och depression.

Kerry Ressler och Brian Dias från Emory University School of Medicine i Atlanta visade i forskning att obehagliga minnen kan gå i arv. Forskningen gjordes på hanmöss, genom att ge dem en stöt samtidigt som dom utsattes för körsbärsdoft. Mössen reagerade således när dom kände doften även om dom inte fick någon stöt. När sedan deras ungar utsattes för körsbärsdoft samlades dom skräckslagna i grupp precis som deras pappor hade gjort. Forskarna visade även att nästa generation ärvde rädslan när dom rädda hanarnas säd användes vid konstgjord befruktning. Forskarna påvisade att rädslan fanns på något sätt lagrad i säden. Senare forskningar har hittat epigenetiska brännmärken i kromosomerna i djurens sädesceller. Forskarna tror att traumat från dom elektriska stötarna i kombination med doften av körsbär ändrade mönstret av metylmolkylerna på Olfr151-genen senare forskning hävdar att rädslan även finns i RNA, dvs miR-375 som fanns hos dom traumatiserade mössen men inte bara i säden utan även i hjärnan och blodet.

Rachel Yehuda som överlevde förintelsen undersökte förekomsten av psykiska sjukdomar bland 211 vuxna vars föräldrar hade överlevt förintelsen. Studien som gjordes på Icahn School pf Medicine i New York visade att barnen löpte två till fyra gånger större risk att utveckla PTSD, depression, ångest, ätstörningar eller drogmissbruk än andra barn, även om föräldrarna inte pratade om upplevelsen (Nilsson och Jirtle, 2014).

Uppgift humanistisk psykologi >>

Sömnbrist

Forskning gjord i USA 2014 visade att sömnbrist påverkar hjärnan till det sämre. Forskare skannade hjärnan hos 144 krigsveteraner som hade sömnbrist och påvisade att hjärnan hade krympt hos de individer som inte hade fått ordentligt med sömn. Speciellt påverkades den främre delen av hjärnan dvs pannloben som är viktig för koncentration, minne och problemlösning. Nackdelar när vi inte får tillräckligt med sömn är b.la. att individen får sämre minne, svårt med koncentrationen, blir på dåligt humör, med sämre omdöme och blir mer stressad eftersom stresshormon frigörs (Illustrerad vetenskap, 2017).

Källförteckning

Hansen, Anders (2019). Skärmhjärnan. Bonnier Fakta.
Illustrerad vetenskap (2017). Nr 8 2017.
Nilsson, Lennart TT och Jirtle, Randy. Illustrerad Vetenskap nr 18 2014.
Staffan Carlshamre (1998). Vad är filosofi? I: filosofiska frågor – Äventyr i tankens värld. Utgiven av Utbildningsradion.

Post a Comment