Pedagogik

”Att undervisa är att visa att något är möjligt. Att lära är att göra något möjligt för sig själv.” (Coelho, 2021)

Relationellt ledarskap i klassrummet

”Höga förväntningar på alla elever och en positiv elevsyn leder osvikligt till att eleverna lyckas bättre i skolan.” (Runström Nilsson, 2018).

Åsa Hirsh docent i pedagogik intervjuade 100 elever i åldern 16-18 år och kom fram till hur viktigt det var med relationellt ledarskap. Att lärare visar genuint intresse för eleverna (Moden psykologi 2020, 69).

Autismspektrumtillstånd (AST) i skolan

Enligt läroplanen ska undervisningen ske efter elevens behov och förutsättningar, det finns därför inget givet svar på vilken undervisningsform som passar en enskild elev bäst. En kartläggning ska ligga till grund för elevers behov och förutsättningar att klara olik undervisningssituationer (Fägerblad, 2011).

Som pedagog har vi ett ansvar att se till att alla elever orkar vara i skolan. Många elever med funktionsnedsättning förlorar mycket energi bara genom att vara i skolan som t.ex. bullriga lokaler, sociala situationer, mycket information o.s.v. Elever med AST har behov av tydlighet och struktur  (Fägerblad, 2011). Det finns stor variation mellan individer som har autismspektrumtillstånd, men det finns också gemensamma problemområden som i större eller mindre utsträckning finns hos alla (man brukar kalla denna indelning för Wings triad). Dessa problemområden är (Kendall, 2015):

Mentalisering (Theory of Mind)
Individer med autism har en bristande förmåga att förstå hur andra människor känner och tänker. Denna förståelse är grundläggande för vår förmåga till social interaktion (Kendall, 2015). Mentalisering brukar visa sig i samspelet med föräldrarna där barnet inte visar något intresse för lekar som innebär delad uppmärksamhet.

Central koherens
Bristande förmåga att sätta samman olika typer av information från minnen och nutida händelser för att förstå samband och kunna förutsäga vad som kommer att hända. Individen ser detaljer men saknar en känsla för sammanhang och se helheten. Utan sammanhang blir det svår att förstå både med avseende på händelser och människors beteende (Kendall, 2015).

Exekutiva funktioner
Förmågan att samordna information. Exekutiva funktioner styrs från hjärnans främre del, frontalloben, och är viktiga för en mängd förmågor som behövs för att klara ett självständigt liv. Exekutiva funktioner hjälper oss att samordna olika typer av information och ligger bakom allt målinriktat beteende. Det kan handla om hantera förändringar, planera, struktur o.s.v. (Kendall, 2015).

I skolan kan det vara extra svårt med t.ex. grupparbeten, ostrukturerade raster, utflykter, läxor (Fägerblad 2011, s.11-12).

Källförteckning

Fägerblad, Helene (2011). Asperger syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskola och gymnasium. Habilitering och hälsa Stockholm läns landsting.
Kendall, Gunilla (2015). Elever med neuropsykiatriska svårigheter – vad gör vi och varför? Studentlitteratur AB.Runström Nilsson, Petra (2018). Elevhälsa samverka, förebygga, bygga. Prepress Team Media Sweden AB.

Post a Comment