Digital kommunikation

Vi rör mobilen över 2600 gånger per dag, plockar upp den ungefär var tionde minut. Mobilen får dopaminnivåerna (kroppens belöningssystem) att öka, det är därför man känner ett starkt sug efter  att plocka upp den om man har fått ett meddelande (Hansen 2019, 48 – 49). I genomsnitt använder vi mobilen tre timmar om dagen. När forskare undersökte mobilvanor hos sjuhundra universitetsstudenter visade det sig att en tredjedel var så beroende att de inte ens kunde låta bli mobilen under natten. Men de som använde mobilen mest var så kallat A-människor, tävlingsinriktade människor med dålig självkänsla (Hansen 2019, 55).

Både koncentrationen och arbetsminnet verkar påverkas negativt av att vi försöker göra flera saker samtidigt. I en undersökning där man testade minne och koncentration på femhundra universitetsstudenter visade resultatet att de som hade lämnat mobilen utan för rummet presterade bättre än de som hade den i fickan ljudlöst. Japansk forskning visade liknande resultat dvs när försökspersonerna skulle lösa en krävande uppgift, de som hade en mobil liggande vid datorn presterade sämre än de som hade ett anteckningsblock bredvid, dvs resultatet visade att mobilen tar koncentrationen även om den bara ligger på borde (Hansen 2019, 66-76). Forskning har också visat att arbetsminnet påverkas, vi lär oss sämre om vi har mobil och dator intill oss. Detta bl.a. pga att vi passar på att gå in på andra sidor under tiden som t.ex. Facebook, mejlen samt att det går ”mental bandbredd” att vi vet att det finns något som pockar på vår uppmärksamhet och ger oss dopamin (kroppens belöningssystem). I en foskningsstudie av amerikanska forskare ( https://cpb-us-w2.wpmucdn.com/sites.udel.edu/dist/6/132/files/2010/11/Psychological-Science-2014-Mueller-0956797614524581-1u0h0yu.pdf) visade att när vi skriver på papper istället för dator förstod bättre, minns detaljer och budskap bättre. När man skriver för hand så måste man processa informationen och därför tar man den till sig bättre (Hansen 2019, 70-71). Om vi har ett objekt framför oss som dagligen serverar dopaminbelöningar så dras hjärnan dit. När vi sedan plockar upp mobilen så blir koncentrationen störd (Hansen 2019, 78).

Det blåa ljuset från dator och mobil gör så att sömnhormonet melatonin påverkas men även stresshormonet kortisol och hungerhormonet ghrelin påverkas, aptiten ökar och kroppen blir bättre på att lagra fett (Hansen 2019, 91).

”Google-effekten” handlar om att hjärnan struntar i att lära sig det den tror finns lagrat någon annanstans. Hjärnan prioriterar att minnas var informationen finns snarare än själva informationen. Vi behöver kunskap för att förhålla oss till världen det räcker således inte att Googla något. När information överförs från korttidsminnet till långtidsminnet innebär det att informationen integreras med våra personliga erfarenheter för att bygga det vi kallar kunskap (Hansen 2019, 76).

Datorspel, Torkel Klingberg som är professor vid Karolinska Institutet, har visat i sin forskning att individer, både vuxna och barn, kan öva upp arbetsminnet och koncentrationsförmågan med hjälp av datorspel (Hansen 2019, 149).

History of the Internet:

Genomgång digital kommunikation:

Uppgift unga och Internet

Källkritik på Internet

Källkritik: https://fof.se/tidning/2019/5/artikel/viktigt-att-lara-unga-kalltillit

Film – framtida teknologi:

GDPR
https://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/gdpr-enkelt-f%C3%B6rklarat-f%C3%B6r-dig-som-privatperson-3972933

Mobiltelefoner: https://www.facebook.com/NerdiestOfficial/photos/a.254221158464559/254221611797847/?type=3&theater

Uppgift – inspiration

Arbeta två och två eller ensam. Ta fram något om Internet och/eller sociala medier som du kan berika oss andra med. Räkna med att du/ni har ca 5 min att presentera.

 Uppgift – nätet

Näthat och kränkning på Internet

Med näthat menas hot och trakasserier på Internet, allt från elaka kommentarer till direkt olagliga handlingar. Näthat kan snabbt få väldigt stor spridning och stora konsekvenser för den som utsätts.

I Sverige finns ingen särskild lagstiftning för kränkningar och hot på internet, utan de brottstyper näthat hamnar under är exempelvis olaga hot, ofredande, förolämpning, förtal, stämpling och brott mot personuppgiftslagen. Lagen ser särskilt allvarligt på näthat som utgör hatbrott.

Skolundersökningen om brott (2016) undersöker utsatthet och delaktighet i brott bland elever i årskurs nio. Den visar att utsatthet för kränkningar via Internet har blivit utbrett. En tredjedel av tjejerna och en femtedel av killarna uppger att de blivit utsatta för att någon har skrivit kränkande saker om dem på Internet under de senaste tolv månaderna. Dessutom uppger var fjärde tjej och var sjätte kille att de under perioden råkat ut för att någon lagt upp bilder eller filmklipp på dem, som de inte ville ska spridas.

Läs Vad får man säga på nätet?: https://www.iis.se/docs/vad-far-man-saga-pa-natet.pdf. 1. Vilka brott kan man begå när man skriver eller publicerar något på nätet?

2. Läs texten nedan.
a) Tycker du/ni att domen var rimlig i förhållande till vad tjejerna gjorde?

I december 2012 aktiverade två flickor i Göteborg instagramkontot ”gbgsorroz”. De bytte namn på ett äldre konto som varit inaktivt sedan en av dem startade det. De bägge, 16 respektive 15 år gamla, tyckte att det skulle vara häftigt att skapa ett konto för att namnge ”orrar” i Göteborg. Slanguttrycket orrar kan översättas med ”slampa” eller ”hora”. Via chattprogrammet Kik uppmanade de andra att sända in bilder och namn på orrar i Göteborg. Bilder, namn och omdömen formligen flödade in till flickorna. På kontot publicerar de sedan skärmdumpar från chatten. Tonen i inläggen var rå och vissa innehöll rasistiska tillmälen. Utpekade ungdomar beskrivs som att de ”knullat runt” med alla i vissa stadsdelar, är ”orena”, ”tjocka”, ”slampor” och mot betalning har orala eller anala samlag med vem som helst.Kontot fick tusentals följare och spekulationerna om vem som låg bakom kontot ledde till upprörda känslor och lynchstämning utanför en gymnasieskola i centrala Göteborg. Polisen kallades till platsen och tvingades ingripa. Genom teknisk undersökning och kartläggning av abonnemang kunde en av de två flickorna bakom kontot identifieras. Det ledde i sin tur till att hon angav den andra flickan. Genom att kartlägga SMS-trafiken mellan de två flickorna kunde åklagaren styrka att de två skapat kontot och lagt ut bilder med namn och omdömen. De två flickorna fälldes för grovt förtal. Tingsrätten är sträng och förklarar i domen att ”med hänsyn till innehållet i uppgifterna och antalet förtalsbrott samt till den systematiska och mycket omfattande spridningen av uppgifterna motsvarar straffvärdet för gärningarna fängelse i tre månader”. Eftersom ingen av flickorna fyllt 18 år bestämdes påföljden till ungdomstjänst för en av dem medan den andra flickan ansågs ha behov av ungdomsvård. Kanske om inte än mer kännbart för de två och deras vårdnadshavare än att bli fällda för ett brott och tvingas böta blir det skadestånd som tingsrätten utdömer. Kränkningsersättningen sätter tingsrätten till 15 000 kronor till var och en av de 38 målsägandena. Men även flickornas vårdnadshavare döms att betala ett skadestånd på upp till 8 800 till var och en av dem som kränkts. Skadeståndens storlek motiverar tingsrätten med att uppgifterna varit djupt integritetskränkande och gällt unga personers sexualliv och hälsa. De kränkande uppgifterna har publicerats med bilder och i flera fall även med fullständigt namn och adress. Instagrampubliceringarna har enligt tingsrätten därmed ”allvarligt skadat deras anseende och ära”. Tingsrätten refererar också till de följder som publiceringen fick för enskilda som utfrysning, självmordstankar med mera. En av vårdnadshavarna överklagar skadeståndets storlek och menar att det är orimligt betungande och att hon gjort vad hon kunnat för att kontrollera sin dotter. Men hovrätten fastställer skadeståndet trots att vårdnadshavaren har en låg inkomst, av hänsyn till de drabbade (Hämtat den 29/1 – 2018 från: https://www.iis.se/docs/Yttrandefrihet_pa_natet-1.pdf

b) Har du/ni varit med om förtal, kränkning, trakasseri och/eller mobbing på nätet?

Inom forskningen definieras mobbning utifrån tre kriterier: intentionen att skada, repetition av kränkningen och en maktobalans mellan offer och förövare. För att det ska kallas för mobbning krävs alltså att det händer flera gånger. Men huruvida samma definitioner ska gälla för det som kallas för nätmobbning är forskarvärlden oense om. Sofia Berne, forskare vid Göteborgs universitet, menar att repetitionskriteriet borde definieras om när det handlar om nätmobbning. En elak kommentar eller en taskig bild kan postas en gång men sedan få flera gilla-markeringar eller delas och spridas vidare. Det gör att en kränkning som egentligen bara har utförts en gång kan upplevas som om den utförs igen och igen och igen.

3. Diskutera ofredande, var går gränsen anser du/ni?

Ofredande BrB 4 kap. 7 §, den som på en blogg eller via sociala medier beter sig hänsynslöst mot någon annan kan dömas för ofredande. Det behöver alltså inte vara frågan om olaga hot utan kan räcka med att en person är på- trängande och ihärdig i sin uppvaktning.

4. Läs texten nedan, vad ska man/samhället göra åt detta?

Av anmälningarna om ”näthat” är det endast fyra av 100 som leder till åtal. Enligt Brå beror det till stor del på att många av anmälningarna inte utgör ett brott (12%) eller att gärningsmannen är under 15 år (9%). När det gäller förolämpning och förtal är det som regel upp till den drabbade att själv samla bevis och driva sin sak genom att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten på orten. Av nedläggningsbesluten hänvisar åklagaren i ungefär vart femte fall till att det saknas anledning för samhället att väcka allmänt åtal. Den enskild största anledning till att åtal inte väcks är utredningsoch bevissvårigheter (44%). I huvudsak handlar det om att det är 8. Vilka yttranden är brottsliga? 61 svårt att identifiera gärningsmannen. En anledning är svårigheten för polisen att få ut uppgifter från dem som tillhandahåller olika tjänster på nätet. Sedan undersökningen gjordes har samarbetet mellan polis och bland annat Facebook ökat. Men poliser som Brå intervjuat menar att det är omständligt och svårt att få ut information från till exempel Youtube. Alla förfrågningar om att få veta vem som har ett konto måste framställas till myndigheterna i USA via det svenska utrikesdepartementet. Brå uttrycker förståelse för att åklagarna väcker åtal i bara fyra av 100 fall. Men samtidigt pekar Brå på att det finns en ”förbättringspotential” hos polis och åklagare. Kunskaperna om IT-brott och kapaciteten att utreda brotten bör öka liksom även förmågan att ta hand om dem som känner sig så utsatta att de går till polisen.

5. a) Vad kan man göra om man utsatts för kränkningar på nätet?
b) Ska man kontakta den som har utsatt/mobbat? Ska man polisanmäla?
c) När ska man anmäla, anser du/ni? Borde vi anmäla oftare?

Om man vågar och vet vem det är som ligger bakom kränkningen kan hen ta kontakt med personen. Förklara hur det känns, be personen att sluta. Spara mejl, meddelanden, bilder eller filmer med kränkande innehåll. Vet man inte vem som har skickat dem så kan sajter, internetföretag och polisen ofta ändå ta reda på det. Man bör alltid anmäla hot och kränkningar till den hemsida där det förekommit. Har man råkat ut för något som du tror kan vara olagligt – polisanmäl.

Källförteckning
Hansen, Anders (2019). Skärmhjärna. Bonnier Fakta. 

Post a Comment