Språk och argumentation

Språkfilosofi

Språkfilosofi är en gren av filosofin som undersöker språkets natur (vad det innebär att säga något), ursprung (var det kommer ifrån) och användning (hur språket används). Språkfilosofi är ett av de område inom filosofin som uppmärksammades under 1900-talet. Semantik står för ordens betydelse, läran om betydelser samt förhållandet mellan språk och verklighet. Pragmatik är de språkliga uttrycken i relation till hur de används d.v.s. språkanvändarens avsikter och handlingar. 

En del filosofer menar att för att komma ifrån alla problem med språket måste ett nytt och mer exakt språk skapas så att inga missförstånd kan uppkomma. Andra menar att man kan lära sig att komma från problemen genom att klarare undersöka hur vi faktiskt använder språket. En viktig del i det filosofiska arbetet är att försöka bli medveten om de förutsättningar som vi utgår från i våra resonemang.

Sakpåstående är något som kan kontrolleras, t.ex. – Klockan 5 ska jag spela piano! – Nu ska jag till tandläkaren! – Jag tror att jag ska spela piano idag!

Värdepåstående, är något som är mer eller mindre rimligt, man förväntar sig ingen sanning i värdepåstående. – Skolmaten är inte god! – Det är fint väder idag! – Stina är söt!

Analytiska satser är sanna genom språket, bara genom att känna till orden som ingår i satsen. ”Alla ungkarlar är ogifta”

Syntestiska satser att sanningen beror på verkligheten, vi använder våra sinnen för att ta reda på om det är sant.

Mening och referens

Mening är vad ordet betyder, det man förstår när man hör ordet som Cykel. Referens är alla det som ett ord syftar på, som alla cyklar.

Ett vanligt exempel är:
Morgonstjärnan” har meningen: Den stjärna som lyser/syns på morgonen.
Aftonstjärnan: Den stjärna som syns på aftonen.
Astronomiska iakttagelser fastslog att dessa två ord har samma referens,
syftar på samma himlakropp, nämligen planeten Venus.

Mångtydighet och vaga ord

Mångtydiga ord, är ord som kan tolkas på mer än ett sätt, d.v.s. har mer än en betydelse, t.ex. liv, såpa, sticka och mes.

Tolkningar och vaga ord, ord med oklara gränser, tex oljud, hur många träd för att vara en skog? Hur många sandkorn för att vara en sandhög? Vad är skillnaden mellan ljusrött och rosa? Det vi kallar ”bra mat” på en fyrstjärnig restaurang är inte detsamma som det vi kallar ”bra mat” på en lunchrestaurang. Hur långt hår har en långhårig?

Precisering innebär att man minskar utrymme för feltolkningar. Det gör vi genom att i en eller flera efterföljande satser beskriva vad man i den första satsen faktiskt syftar på. T.ex. en politiker i sin valkampanj uttrycker påståendet: – Alla ska ha rätt till ett värdigt och meningsfullt liv. Detta påstående säger inte mycket om vad personen faktiskt vill att alla ska ha rätt till. Inga människor skulle påstå motsatsen d.v.s. att människor inte har rätt till ett värdigt och meningsfullt liv. Men vad exakt ett värdigt och meningsfullt liv innebär kan vi ha delade meningar om. Det är viktigt att individer är precisa och definierar oklara begrepp annars kan missförstånd uppstå när vi använder vaga- och mångtydiga ord samt utan att precisera vad man menar.

Ludwig Wittgenstein (1889-1951)

Wittgenstein är en av de mest inflytelserika filosoferna under 1900-talet. Han föddes i Österrike, men kom att tillbringa mycket tid i England efter att han blivit professor i Cambridge. Hans familj var under 1800-talets senare år en av de mest välbärgade familjerna i staden, men Wittgenstein skänkte bort mycket av vad han ärvde och levde istället ett enkelt liv. Tre av hans fyra bröder begick självmord (Wikipedia). Under sin livstid gav han endast ut ett verk dvs Tractatus logico-philosophicus (Logisk-filosofisk traktat, 1921), som handlar om språket och dess gränser, ett försök att klargöra just vad som kan sägas och vad som inte kan sägas. I stället för att söka efter en allmän teori för språket hävdade Wittgenstein att man istället bör undersöka ords användning i olika sammanhang. Han ansåg att filosofens uppgift var att reda ut problem genom en noggrann analys av  språkbruket. Han påbörjade en andra bok, d.v.s. Filosofiska undersökningar, som kom att publiceras först efter hans död. Wittgenstein menar, i den senare boken, att han tidigare endast tagit fasta på en funktion hos språket, den beskrivande, detta hade lett till att han uppfattat språkets mening på ett felaktigt sätt, att denna förbiser alla ord som inte är namn på något, d.v.s. ord som ”ja”, ”nej”,”tack” och ”hej”. Istället för att vara en förmedlare av bilder menar Wittgenstein senare att språket enbart är ett verktyg för att spela olika språkspel. Ett ords betydelse finns i dess användning och refererar således inte till objekt i världen. Ordet spel, vatten o.s.v. kan exempelvis vara en fråga, en önskan, ett svar, ett konstaterande. Olika sorters användning representerar olika språkspel. Vilken mening ordet har beror på sammanhanget i vilket det används. T.e.x ordet vatten har i sig ingen mening utanför sina språkspel, dess betydelse förklaras av dess användning, i vilken kontext. Han menade att missförstånd uppstår när vi misstolkat en individ vilket spel de spelar (Holmberg).

__________

Argumentationsanalys

Tes och argument

Att argumentera är att ha en ståndpunkt som man vill att andra människor ska tro på. Ståndpunkten man argumenterar för eller emot kallas ofta tes. De skäl man för fram, för eller emot, tesen kallas argumentation. Om tesen är ett sakpåstående syftar argumenten till att övertyga om det sanna eller sannolika i den. Om tesen är ett värdepåstående syftar argumenten till att övertyga om det rimliga i den. Det kan finnas argument för och emot tesen.

Argumentationsteorin

Innebär att målet med vårt resonerande inte är sanningen eller det mest förnuftiga, utan att övertyga andra. Eftersom vi hellre lyssnar på argument som bekräftar vår egen ståndpunkt, så kan det leda helt fel om vi inte korrigeras med mothugg, och kan leda väldigt långt när vi prövar argumenten med andra (Sverigesradio).

Argumentationsanalys

Det syftar till att fastställa huruvida en argumentation är god eller inte. Man skiljer mellan god argumentation och effektiv argumentation, således mellan argumentationsanalys och retorik. Retoriken studerar hur man övertygar andra med argument. Argumentationsanalys studerar huruvida de skäl som ges för en tes är goda eller inte.

En tes kan vara:
1) Det första påståendet i en argumentation, d.v.s. det påstående som uttrycks av argumentationens inledningssats.
2) Det påstående som författaren ägnar mest utrymme åt.
3) Det mest intressanta påståendet i argumentationen.

Ett arguments beviskraft utgörs av dess hållbarhet och relevans. Hållbarheten handlar om huruvida ett argument är rimligt, sant eller sannolikt. Om påståendet i sig verkar stämma, d.v.s. är trovärdighet. Ett pro-argument (P) är ett påstående som stödjer tesen d.v.s. styrka hållbarheten (skäl att acceptera tesen). Ett contra-argument (C) är ett påstående som ska visa att tesen inte stämmer, d.v.s. försvara hållbarheten (skäl att förkasta tesen).

Tes: Sverige bör gå med i Nato.
P1: Om Sverige går med i Nato så kommer alla krig att ta slut. Detta är inget hållbart argument, det finns inte några skäl att tro att Sveriges medlemskap i Nato skulle påverka världsfreden radikalt. Argumentet saknar beviskraft.
P2: Om Sverige går med i Nato så kommer tv-nyheterna att rapportera om detta. Detta argumentet är hållbart. Det finns goda skäl att tro att Sveriges medlemskap i Nato skulle påverka tv-nyheternas rapportering på det sätt som anges.

Argument kan utgöra skäl att förkasta eller acceptera teser, men de kan också vara riktade mot andra argument. Det finns således argument för och emot teser och argument för och emot argument, t.ex.
T: Trängselavgifter bör införas i Stockholm
P1: Trängselavgifter medför mindre köer.
P1P1: Erfarenheterna från London är att köerna minskar.
C1P1: Köerna minskar kanske inne i stan, men de kommer att öka på tillfartsvägarna.
P1C1P1: Flera studier har visat på detta problem (Björnsson och Eriksson).

Ett arguments relevans gentemot ett visst argument eller tes är ett mått på det stöd som argumentet skulle ge påståendet om argumentet vore hållbart. Ett påstående är endast relevant om det ökar rimligheten, sanningen eller sannolikheten hos tesen. Ett argument som inte styrker eller försvagar tesen, antingen direkt eller indirekt, är irrelevant, oavsett om påståendet som utgör argumentet är sant eller ej. För att kunna bedöma beviskraften hos olika argument är det viktigt att tesen och argumenten är klart och tydligt formulerade, d.v.s. inte är mångtydiga och vaga (Björnsson och Eriksson).

”Tes: Sverige bör gå med i Nato.
P1: Om Sverige går med i Nato så kommer alla krig att ta slut.”

Detta argument är ej hållbart. Det finns inte några skäl att tro att Sveriges medlemskap i Nato skulle påverka världsfreden radikalt. Argumentet saknar beviskraft. P

”Om Sverige går med i Nato så kommer tv-nyheterna att rapportera om detta.”

Argumentet har hög hållbarhet, det finns goda skäl att tro att Sveriges medlemskap i Nato skulle påverka tvnyheternas rapportering på det sätt som anges. Men argumentet är vid sidan om saken eller irrelevant, argumentet saknar beviskraft (Björnsson och Eriksson).

Argumentknep/bristfällig argumentation

Ett argumentknep kan en individ ta till när man hamnar i logiska felbeslut och fallgropar. Det kan vara både medvetet och omedvetet som vi använder argumentknep.
Personangrepp, motparten bemöter inte argumentet, kanske för att individen inte har några. Istället går individen till personangrepp mot den individen argumenterar mot. D.v.s. individen ingriper mot en person och pekar på negativa egenskaper hos den individen. T.ex. – Gudrun är ingen bra politiker eftersom hon är alkoholist. – En person med så usel musiksmak som Pelle kan knappast veta något om kultur. – Du är för ung, du förstår inte sådant här. – Ska du med din kulmage påstå att Sveriges förlust i EM  berodde på lagets dåliga kondition?
Majoritetsargument, man söker stöd för sitt argument genom att hänvisa till att många eller nästan alla delar den åsikten man argumenterar för. T.ex. – Alla elever tycker att vi ska flytta provet. – Alla andra fuskar på proven, så då gör jag det med.
Auktoritetsargument, i stället för att hänvisa till en majoritet kan man hänvisa till en auktoritet (behöver inte vara en expert på området). T.ex. – Sverige borde införa Euro. finansministern är ju för det. – Man får mask i magen om man äter snö, det har min pappa sagt.- Läraren har sagt att jag behöver vila på lovet.
Känsloargument, man försöker att påverka mottagaren genom att använda ett starkt känsloladdat språk. – Om ni ger mig högre månadspeng är ni världens bästa föräldrar. – Tänk om du tvingades ligga i iskallt vatten i flera timmar, hur skulle du må? – Fan ta dig om du…
– Rävsaxen/falskt dilemma, man framställer det så att det bara finns två alternativ att välja mellan, andra alternativ presenteras inte. T.ex. – Vi måste införa dödsstraff, att sitta i fängelse är väl inget straff.

Argumentationsfel

En välgrundad argumentation förutsätter att talaren eller skribenten undviker så kallade argumentationsfel.

Hitta argumentationsfelet i följande sats och förklara varför det är ett argumentationsfel:
a) Tobaksrökningen bland unga har minskat, för ingen röker längre i vår klass.
b) Marias argument är tillförlitliga eftersom hon är filosof.
c) De bästa tv-serierna innehåller många karaktärer, eftersom serier som innehåller flera karaktärer är bättre än andra.
d) Petter är verkligen smart, och därför trivs alla i hans sällskap.

Genomgång språk och argumentation:

Källförteckning

Filosofer.se (2018). Aristoteles. Hämtat den 10/1 – 2018 från: https://www.filosofer.se/aristoteles.html
Holmberg, Joakim. Filosofi för gymnasiet version 2 beta, som .pdf.
Björnsson och Eriksson. Hämtat den 10/1 – 2019 från: http://gauss.stat.su.se/gu/sg/2012VT/btArgumentationsanalys.pdf
Rosing, Hans. Vad är logik? Hämtat den 10/1 – 2018 från: http://web.abo.fi/fak/hf/filosofi/HRlogik/kapitel1.pdf
Sverigesradio (2011). Filosofiska rummet: Konsten att samtala. Ett samtal som handlar om sig själv. Hämtat den 10/1 – 2019 från: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2938&artikel=4558348
Wikipedia (2018). Ludwig Wittgenstein. Hämtat den 10/1 – 2019 från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Ludwig_Wittgenstein

Post a Comment