Kunskap, sanning och vetenskap

Kunskap 

”Nam ipsa scientia potestas est”  (Kunskap är makt) – Francis Bacon

Vad som är skillnad på kunskap och information är mycket omdiskuterat. Sven-Eric Lidman skriver i boken Ett oändligt äventyr – Om människans kunskaper, att information inte är kunskap utan bara material för kunskap, att kunskap måste vi tillägna oss själva (Lidman 2003, 5). Kunskap är inte falsk men information kan vara falsk (Melander 2016). Kunskap är både en kollektiv och en individuell process. Individen lär tillsammans med andra, sporrar varandra, kommer till insikt med andra, kunskapen delas med andra, dela vetande med andra osv. Den enskilda angelägenheten handlar om att individen skaffar sig en unik uppsättning insikter och färdigheter (Lidman 2003, 359). 

Praktisk kunskap, något som du gör, kan göra t.ex. att slå in en spik. Teoretisk kunskap, att något är och varför det är som det är t.ex. att Stockholm är Sveriges huvudstad. Tyst kunskap, är erfarenhetsbaserad kunskap t.ex. att läkaren kan ställa en diagnos utifrån erfarenhet utan att diagnostisera patienten.

Kunskapsteori eller Epistemologi, från grekiskans epistéme, en del av filosofin som försöker besvara grundläggande frågor om kunskapen (vetandet) och diskuterar egenskaper hos termen kunskap och hur kunskap skapas. Det handlar om frågor som: Vad är kunskap? Hur får vi kunskap? Skillnad på information och kunskap? Vad är sanning? Vad är vetenskap? Kan vi lita på de vetenskapliga metoderna och våra kunskapskällor?

Att säga om det som är att det inte är, eller om det som inte är att det är, är falskt, medan att säga om det som är att det är, och om det som inte är att det inte är, är sant.”
Aristoteles (
Forskning & Framsteg, 2003).

Platons syn på kunskap lyder följande:
(1) X är sant.
(2) A är övertygad om att X är sant.
(3) A har goda skäl för att tro att X är sant.
Samtliga av dessa kriterier är nödvändiga villkor för kunskap och är tillräckliga tillsammans (Johansson 2011, 27).
Exempel 1: Eiffeltornet ligger i Paris.
Jag är övertygad om att Eiffeltornet ligger i Paris.
Jag har god skäl att tro att Eiffeltornet ligger i Paris.
Exempel 2: Fatima vet att jorden är rund, om och endast om,
1. Fatima tror att jorden är rund, och
2. Det är sant att jorden är rund, och
3. Fatima är berättigad att tro att jorden är rund.
Enligt detta sätt att se på kunskap är 1-3 var för sig nödvändiga och tillsammans tillräckliga villkor för att en person S vet att p. Kunskap är detsamma som berättigad sann tro.
Exempel 3: Stina är berättigad att tro att kylskåpet är i gång, om och endast om, hon har tillräckliga belägg för att kylskåpet är i gång. Sådana belägg skulle kunna vara att hon just nu har öppnat kylskåpsdörren och ser att lampan lyser, hör att kylskåpets fläkt surrar och känner att det är kallt inne i kylskåpet (Melander, 2016).

Berättigad att tro på något för att man har tillräckliga belägg för att det är så, detta kallas evidentialism:
”Person S is justified in believing proposition p at time t if and only if S’s evidence for p at t supports believing p.” (Mittag, IEP). Enligt evidentialismen är en person berättigad att tro på en utsaga om och endast om personen har tillräckliga belägg för den. Vad innebär det att belägg för en utsaga är tillräckliga (dvs. tillräckliga för att berättiga en person som har dem att tro på utsagan)? Debatten om evidentialism handlar om på vilket sätt som skäl eller grunder kan man, respektive bör, användas för att underbygga att kalla något kunskap. Debatten om evidentialism har enligt mångas uppfattning visat att det kan vara fullt rationellt att tro på något utan att ha några särskilda skäl för sin det. De flesta av oss tror t.ex. att Antarktis finns fast vi själva aldrig har undersökt saken, varit där, eller ens funderat över några argument för denna vår övertygelse. Vår kunskap om Antarktis bygger helt enkelt på att vi litar på den information som vi har fått från andra (Johnsson, 2003).

Vad som anses vara goda skäl till något beror på vilket påstående det är. Man kan urskilja tre typer av påstående, dvs matematiska satser, observationssatser och teoretiska satser. Att ge goda skäl för en matematisk påstående är att bevisa det, är det inte bevisat kan man inte hävda att det är sant. Gällande observationspåstående får man gå på fullgott skäl dvs att den som har observerat hävdar att det är så. Dock kan alla missta sig i observationer. Gällande teoretiska påstående handlar det om under vilka villkor en vetenskaplig teori är tillräckligt styrkt för att just förtjäna en allmän tilltro? (Johansson 2011, 33 – 34 ).

Gettierproblemet eller Gettierparadoxen, fram till år 1963 ansåg många filosofer att den traditionella analysen av kunskap var korrekt. Då publicerade den amerikanske filosofen Edmund Gettier artikeln ”Is true justified belief knowledge?”. I den hävdade han att den traditionella analysen inte är korrekt eftersom de som fanns tidigare inte räckte. Han menade att för att något ska kallas kunskap måste trosuppfattningen ha erhållits med en tillförlitlig metod oavsett om personen som hävdar kunskapen har goda skäl för påståendet. Gettiers första exempel lyder ungefär så här:
”Simon söker ett jobb men har en rättfärdigad tro att ”Johan kommer att få jobbet”. Han har också rättfärdigad tro ”Johan har tio spänn i fickan”. Simon kan därför, rättfärdigat, dra slutsatsen att ”mannen som ska få jobbet har tio spänn i fickan”. Men Johan får inte jobbet, Simon får det. Som det råkar hända har Simon också tio spänn i fickan. Så hans tro ”mannen som ska få jobbet har tio spänn i fickan” är rättfärdigad och sann” (Filosofi ifokus, 2009).

Inte ett Gettierexempel, men i samma stil:
”Du tar bilen till jobbet och parkerar den på din vanliga parkeringsplats och går och jobbar. En tjuv bryter sig strax därefter in i bilen, tar sig en åktur och ställer sedan tillbaka bilen där den stod, utan att du någonsin får reda på det. Senare under dagen går du med på att låna ut bilen till en arbetskamrat för ett ärende. Arbetskamraten frågar var bilen står, och du svarar det du tror, nämligen att bilen står på din parkeringsplats. Naturligtvis har du rätt. Bilen står på din parkeringsplats, eftersom tjuven ställde tillbaka den där.”
(Melander, 2016).
Du har uppenbarligen starka belägg för att bilen står på din parkeringsplatsen, eftersom du alltid parkerar den där. Du minns tydligt att du parkerade den där idag, och den har alltid stått där när du kommit för att använda den. Din tro på att din bil står på din parkeringsplats är således berättigad. Eftersom bilen står på din parkeringsplats, så är din tro också sann. Detta innebär att du har en berättigad sann tro att bilen står på din parkeringsplats. Den traditionella analysen medför därmed att du vet att din bil står på din parkeringsplats, men gör du verkligen det? Nej, det vet du inte. Trots att din tro är berättigad, så är det ett sammanträffande eller ren tur att den är sann, och därmed vet du det inte. Man kan således ha en berättigad sann tro, utan att denna tro är kunskap, att man har en berättigad sann tro är därför inte ett tillräckligt villkor för att man har kunskap, vilket innebär att den traditionella analysen är felaktig. För den säger ju att det att man har en berättigad sann tro är både ett nödvändigt och ett tillräckligt villkor för att man har kunskap (Melander, 2016).

Tre huvudriktningar:
1. Empirism
kunskap grundad på erfarenhet. En filosofisk inriktning som framhåller induktion kallas empirism. Induktion (prövande av hypoteser, teorier, modeller och lagar genom experiment, observation, mätning, datainsamling osv), innebär att genom observationer och upprepade observationer kan man dra en slutsats att det är så (Vetenskapsteori.se, 2007). Dvs märker vi att resultatet blir samma vid upprepade tillfällen tror vi att det är sant. T.ex. jag observerar svanar i Skåne ett år på olika platser och samtliga är vita, då drar jag slutsatsen att alla svanar i Skåne är vita. Problemet är att våra sinnen kan ”spela oss ett spratt” t.ex. en åra i vattnet ser bruten ut. Jag fastställer sanningsvärdet i påståenden genom att jämföra innebörden i påståendet med mina sinnesintryck. Jag ser efter om alla svanar är vita. Jag använder mig av korrespondenskriteriet. Satser som jag kontrollerar med mina sinnesintryck kallas (i kraft av hur världen utanför språket är beskaffad), t.ex. några män är ungkarlar. All kunskap kommer efter erfarenheten, sådan kunskap kallas kunskap a posteriori.

2. Rationalismkunskap grundad på förnuftet. Att dra slutsatser med hjälp av logiska resonemang. Detta är en filosofisk inriktning som framhåller deduktion (formulering av nya hypoteser genom logisk slutledning, matematisk härledning av samband osv och upptäckt av nya samband),  kallas rationalism (Vetenskapsteori.se, 2007). Problemet är att man inte kan dra logiska slutsatser med förnuftet gällande allt, t.ex. hur många svanar det finns i Skåne. Däremot kan du dra slutsatsen utifrån förnuftet att påstå att alla ungkarlar är ogifta. Jag fastställer sanningsvärdet i påståenden genom att pröva om dessa påståenden hänger ihop logiskt och inte är motsägelsefullt. Med hjälp av mitt förnuft förstår jag att satsen: Att alla ungkarlar är gifta är falskt. Jag använder mig av koherenskriterietAnser jag att all kunskap är grundad på förnuftet tänker jag mig att den är oberoende av erfarenheten och således kommer före den. Sådan kunskap som går före erfarenheten, kallas  a priori.  Sådana satser vars sanningsvärde avgörs genom förnuftet kallas analytiska satser (oberoende av hur världen utanför språket är beskaffad), t.ex. alla ungkarlar är ogifta, systrar är kvinnliga syskon. 

Filosoferna om empirism och rationalism – Del 1: 

Filosoferna om empirism och rationalism – Del 2: 

3. Skepticism, en skeptiker är istället en person som hävdar att vi inte vet något säkert. 

Filosofen David Hume (1711-1776) ställde frågan om, och i så fall varför, premisserna i en induktiv slutledning talar för att dess slutsats är sann. Hans svar på det var att premisserna i en induktiv slutledning inte talar för att dess slutsats är sann och att induktiva slutledningar därför inte kan berättigas. Hume var därför skeptiker gällande kunskap (Melander, 2016).

Många skulle säga att följande ska vara uppfyllda för att kalla något kunskap dvs vetenskapliga legitima skäl för kunskap:

  • Egna upplevelser – det jag upplever med mina sinnen.
  • Minne – det jag kommer ihåg.
  • Deduktion – deduktiv slutledning, slutledning utifrån logik. 
  • Induktion – slutsatser utifrån observationen.
  • Självklara sanningar – Descartes, ”Corgito ergo sum” – jag tänker alltså finns jag

René Descartes (1596 – 1650), fransk filosof och matematiker, mest kända verk, Betraktelser över den första filosofin. Descartes lägger fram en stark argumentation för att det inte är med våra sinnen utan med vårt förnuft vi förnimmer tingen. Han framställer ett exempel med en vaxbit från en honungskaka. Vi kan smaka, se och lukta på vaxstycken i sin ursprungsform. Men vad händer när vaxstycket flyttas närmare elden? Då förlorar den sin smak, sin form och sin doft, men det är fortfarande en vaxbit. Enligt Descartes, är det nu inte längre våra sinnen som säger oss detta utan vår kunskap (filosofer.se). Descartes projekt var att sätta all vår kunskap (egentligen hans egen kunskap) på en absolut säker grund. Hans metod var att förkasta varje trosföreställning som kan betvivlas, hans avsikt var att finna någon eller några utsagor som inte går att betvivla och som han därför med säkerhet vet är sanna, och att från dessa otvivelaktiga utsagor härleda allt annat som han vet för att därigenom visa att han med säkerhet vet att det är sant. Descartes använde sig av tre skeptiska argument för att rensa bort alla trosföreställningar som man kan betvivla.
1. Våra sinnens otillförlitlighet. Våra sinnens ”vittnesbörd” går inte att lita på, som med vaxbiten.
2. Drömargumentet dvs vi kan aldrig vara helt säkra på om vi är vakna eller drömmer.
3. Deus deceptor-argumentet, vi kan inte utesluta att en ond demon (eller bedräglig gud, deus deceptor) förser oss med vilseledande sinnesförnimmelser och därigenom får oss att ta miste i alla våra trosföreställningar om yttre ting (Melander, 2016). 

Genomgång kunskap och vetenskap

Filosofiska rummet, ”Jag tänker, alltså finns jag”: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/61979?programid=793

Artikel, Sanningen i vitögat: http://fof.se/tidning/2003/1/sanningen-i-vitogat

Vetenskapsfilosofi

Vetenskapsfilosofi, det systematiska studiet av vetenskapen med syfte att kartlägga de mekanismer som styr den vetenskapliga kunskapens uppkomst och utveckling (NE). Inom orådet vill man undersöka vad vetenskap är, hur vetenskapen skiljer sig från andra aktiviteter som också påstår sig beskriva och förklara världen som t.ex. religion. Man vill också undersöka hur forskning bedrivs (deskriptiv) och hur den bör bedrivas (normativt) dvs finns det ett bästa sätt att bedriva forskning på (Kremer).

Vetenskap innebär att man systematiskt och med speciella metoder samlar in och ordnar kunskap. Vetenskap är kunskap dvs som man har kommit fram till, dock inte alltid, forskaren kan ha fel. Men målet är att komma fram till kunskap (Melander, 2016). Vetenskaplighet innebär: ”Att ställa upp hypoteser, att härleda testbara konsekvenser av hypoteserna och att vara beredd att ompröva sina hypoteser om konsekvenserna av hypoteserna och observationerna inte kan fås att stämma.” (Johansson 2011, 232). Vetenskapen spelar en stor roll i det moderna västerländska samhället och har betytt förbättring för många människors gällande levnadsvillkor. Den vetenskapliga revolutionen anses börja på 1500-talet (Johansson 2011, 12 – 13). Vetenskapen beskriver, förklarar dvs att bygga upp kunskap. Syftet med vetenskap och att bygga upp kunskap är att förutsäga som kan vara till nytta för oss t.ex. väder och jordbävningar, och kan därmed rädda liv. Att förhindra som sjukdomar, miljöförstöring, kriminalitet osv för att rädda liv och stoppa lidande samt att framkalla som t.ex. energi, teknik som telefoner så att vi kan tillgodose våra behov bättre samt att kunna förstå oss själva och den värld vi lever i.

Film, Vad är vetenskap?: http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=U97860-11

Olika typer av vetenskap:

Induktiv/empirisk vetenskap, använder sig av erfarenhet för att förklara och beskriva världen. Man använder olika metoder för att bedriva forskningen som prövande av hypoteser, teorier, modeller och lagar genom experiment, observation, mätning, datainsamling osv). T.ex. sociologi, biologi, kemi och statsvetenskap.
Deduktiv/rationell vetenskap, är vetenskap som i första hand förlitar sig på rationellt tänkande i sin forskning för att förklara och beskriva världen. Exempel på rationella forskningsmetoder är av formulering av nya hypoteser genom logisk slutledning, matematisk härledning av samband osv och upptäckt av nya samband. Här använder man sig inte av experiment utan rent tänkande för att beskriva sin forskning, t.ex. matematik och logi.

Vidare kan vi dela upp vetenskap i naturvetenskap som fysik, kemi, biologi osv. Samhällsvetenskap som statsvetenskap, nationalekonomi, sociologi osv, man kan studera samhället från olika perspektiv som att se hur vi använder resurser på bästa sätt, eller varför människor beter sig på ett visst sätt. Humaniora som historia, litteraturvetenskap, filosofi osv som studerar människan. Dessa vetenskaper finns representerade på universiteten på ett tydligt vis. Om vi tittar på Lunds universitet så studerar man naturvetenskaplig forskning och undervisning på LTH. När det gäller samhällsvetenskap hittar man det på EDEN. LUX ett område för Humaniora (Kremer).

En hypotes är ett tänkbart svar på en frågeställning. Det är det resultat man tror att man kommer att få av en undersökning, observation eller experiment. Den skall besvara den forskningsfråga man hade från början och ska helst vara så precis som möjligt.  En definition skulle lyda så här: En hypotes är en sats som vi inte är helt säkra på och som används som premiss i härledning av empiriska konsekvenser (Johansson 2011, 54). T.ex: Frågeställning: Hur många elever på gymnasieskolan är feminister? Hypotes: Samtliga tjejer på skolan är feminister och hälften av killarna.

Metafysik är den del av filosofin som försöker besvara frågor om verklighetens natur på ett djupare plan än det som vetenskapen uttalar sig om. T.ex. Finns det en gud? Har människan en fri vilja? Finns det moraliska fakta som är oberoende av vad människor tycker och tänker? (Melander, 2016).

Kausalitet (samband) , är den relation som råder mellan två händelser när en av dem frambringar eller nödvändiggör den andra. Den händelse som frambringar eller nödvändiggör den andra kallas för orsak eller orsaken till den andra, och den andra sägs vara en effekt eller verkan av den första, och man säger att den första orsakar den andra. Att A orsakar B utan att B orsakar A. T.ex. Halka orsakar trafikolyckor, men trafikolyckor orsakar inte halka eller att en biljardboll ligger stilla på ett bord och en annan rör sig snabbt mot den, de kolliderar, och kollisionen orsakar att den första börjar röra sig. Kausalitet kan vara dubbelriktad som t.ex. att en person är deprimerad kan orsaka att man misslyckas på en tenta men att man misslyckas på en tenta kan orsaka att man blir deprimerad (Melander, 2016). Ibland, i forskning, kan det vara svårt att veta vilket som är orsak och verkan, t.ex. när forskning hävdar att individer blir aggressiva av dataspel, kanske är det personer med aggressiva tendenser som börjar spela dataspel.

Lag inom forskning avser en generalisering som gäller överallt och alltid. Den är antingen universell eller statistisk. En lag är universell om den inte tillåter något undantag och den är statistisk om den tillåter undantag och anger sannolikheten (Melander, 2016).

Forskning handlar ofta om att man söker belägg för eller mot en hypotes för att sedan kunna bekräfta eller avfärda hypotesen. Det finns fyra vetenskapsteoretiska metodläror  som ger olika förklaringar till hur forskare bör beskriva och förklara världen.  Även hur dom gör när dom beskriver och förklarar världen:
Den induktiva metoden, att dra generella slutsatser utifrån ett begränsat antal observationer. T.ex. om jag vill undersöka vilken färg svanar i södra Skåne har, jag går ut/kör runt och observerar svanar men ett begränsat antal, alla svanar som jag observerar är vita. och jag drar slutsatsen att alla svanar är vita eller svanar är vita. Problemet är det behövs endast en observation att man ser en svart svan för att omkullkasta min slutsats som då är en stor svaghet hos denna metoden. Samma gäller om man ska t.ex. ställa enkätfrågor och undersöka ungdomars datoranvändning, man kan omöjligt skicka ut till alla ungdomar i hela världen eller hela Sverige och förvänta sig ett svar från dem. Man får helt enkelt nöja sig med ett begränsat antal ungdomar. Får inte en komplett/sann bild utan man får dra en generell slutsats utav ett begränsat antal, därför nöja oss med sannolikt och inte sanning.
Den hypotetisk-deduktiva metoden:
1. 
Forskaren lägger märke till en problem dvs en händelse eller ett sakförhållande som inte kan förklaras med befintlig kunskap och formulerar utifrån den en frågeställning.
2. 
Att formulera en eller flera hypoteser dvs ett påstående vars sanningsvärde man inte känner till. Hypotesen ska, om den är sann, kunna förklara problemet och därmed besvara frågeställningen.
3. 
Forskaren härleder logiskt, vad som bör inträffa om hypotesen är sann.
4. 
Att undersöka om dessa konsekvenser stämmer överens med verkligheten. Forskaren gör observationer, eventuellt efter att ha utfört experiment, och noterar observationerna.
5. 
Att jämför de empiriska konsekvenserna med observationspåståendena (dvs. med ”data”) och drar slutsatser. Om de empiriska konsekvenserna stämmer överens med datan, så dras slutsatsen att hypotesen är styrkt. Om någon av de empiriska konsekvenserna strider mot datan så dras slutsatsen att hypotesen är falsk. Man säger då att hypotesen är vederlagd eller falsifierad (Karl Popper). Hypotetisk-deduktiv metod bygger till stor del på Karl Poppers idéer om falsifikation men skiljer sig även en del (Johansson 2011, 220).
Karl Popper (1902-1994), hans viktigaste verk Logik der Forschung från som sedan gavs ut på engelska The Logic of Scientific Discoveryhans. Grundtanke är att vad som skiljer vetenskapliga teorier från icke-vetenskapliga är att de vetenskapliga ska kunna falsifieras dvs. teorierna ska kunna säga vad som inte får ske om teorierna ska vara sanna (Komvux Gotland). Poppers bidrag var att bygga vetenskapligt resonerande på logiskt giltiga principer och att det finns en grundläggande sådan som kan användas vid hypotestestning dvs Modus Tollens. Modus Tollens är när man härleder en empirisk konsekvens från ett antal hypoteser och denna konsekvens visar sig vara falsk, man har därmed ett logiskt giltigt argument för att någon av hypoteserna är falsk. Poppers falisifikation innebär att vi har slutgiltigt falsifierat hypotesen. Detta innebär följande:
1. 
Forskaren formulerar en frågeställning.
2. Forskaren använder sin fantasi till att komma på en hypotes, dvs. ett påstående som besvarar frågeställningen.
3. Forskaren härleder (deducerar) empiriska konsekvenser (förutsägelser) från hypotesen, dvs. påståenden som är sanna om hypotesen är sann och vars sanningsvärde kan avgöras empiriskt, dvs. genom observationer eller experiment.
4. Forskaren gör observationer, eventuellt efter att utfört experiment, och noterar observationerna som observationspåståenden (dvs data).
5. Forskaren jämför de empiriska konsekvenserna med data och drar slutsatser. Det kan vara att empiriska konsekvenserna bekräftas av data. Slutsats: hypotesen är styrkt (men inte bevisad). Eller att en eller flera empiriska konsekvenser är oförenliga med data. Slutsats kan då vara att hypotesen är falsk, den har blivit ”falsifierad” (Melander, 2016).
Thomas Kuhn (1992-1996), amerikansk fysiker och vetenskapshistoriker, hans viktigaste verk, The Structure of Scientific Revolutions. Hans tanke var att allt vetenskapligt arbete sker inom ett så kallat paradigm, dvs rådande tänkesätt. Olika vetenskapsmän arbetar således inom samma paradigm som kommer till stor del att styra deras sätt att tänka och ställa frågor. Tanken är att vetenskapen inte är objektiv i bemärkelsen förutsättningsfri, forskaren är fången i det paradigm hen befinner sig i. När ett paradigm blivit etablerat i en disciplin fungerar det som en allmän tankeram vars styrande effekt är mer eller mindre omedveten hos forskarna (Johansson 2011, 224). Forskning som bedrivs inom ett bestämt paradigm benämner Kuhn som normalvetenskap. Anhängarna av ett paradigm tänker således i grunden skiljer sig än anhängarna av ett annat paradigm. De olika paradigmen är sinsemellan oöversättbara eftersom de talar olika språk. Varje paradigm utgör alltså ett språkspel och något neutralt språk, som kan fungera som objektiv måttstock och kan användas för att jämföra de olika paradigmen med, vilket inte Kuhn ansåg, lika lite som Wittgenstein, att det skulle finnas (Komvux Gotland). Kuhn tänkte sig att ett paradigm innehåller åtminstone följande fyra komponenter: Symboliska generaliseringar, dvs. matematiskt formulerade universella påståenden, som f = ma och I = V/R (Melander 2016). Dvs lagar som inte kan ifrågasättas, som t.ex. inom biologin att egenskaper som är inlärda kan inte gå i arv.  Metafysiska antaganden, dvs. ej matematiskt formulerade universella påståenden, som allt består av atomer eller energi, och påståenden om vilken sorts ting som existerar i en viss domän (Melander 20016).  Värderingar, dvs. normer, som att en vetenskaplig teori bör vara enkel, internt konsistent och förenlig med accepterade teorier inom andra forskningsområden. Idealexempel, dvs. läroboksexempel på konkreta problemlösningar som studenter och blivande forskare lär sig under sin utbildning.

En verifiering av en hypotes innebär att en observation överensstämmer med hypotesen (vetenskapsteori.se). En analytisk sats antas kunna verifieras oberoende av sinneserfarenheten med hänvisning till definitioner och/eller med de rent formella metoder som används i matematik och logik. Vetenskapliga resultat i formella (ej erfarenhetsbaserade) vetenskaper, som matematik och logik, antags bestå av analytiska satser. En syntetisk sats antas kunna verifieras antingen genom direkt jämförelse med sinneserfarenheten eller genom att den relateras till satser som kan verifieras genom direkt jämförelse med sinneserfarenheten. Satser som kan verifieras genom direkt jämförelse med sinneserfarenheten kallades för observationssatser (Melander, 2016). Dvs att man jämför utsagan med sin erfarenhet och sina sinnesintryck av hur det faktiskt är, t.ex. i rummet finns ett bord, ungkarlar är olyckliga. Satser som kan verifieras endast genom att de relateras till observationssatser kallades för teoretiska satser, dvs om är sanna eller falska som uttalar sig om något som kan jämföras med fakta, t.ex. det har regnat 12 millimeter i natt. När vi använder teoretiska satser gör vi det för att informera och/eller hävda något (Komvux Gotland). En verifiering av en hypotes ökar tilltron till hypotesen. En falsifiering av en hypotes minskar tilltron till hypotesen (vetenskapsteori.se). Man måste kunna kräva att en vetenskaplig rapport så mycket som möjligt av observationer, slutsatser, teorier och hypoteser redovisas öppet, detta för att varje kompetent läsare själv ska kunna bedöma i vilken grad slutsatserna är underbyggda av argumenten. Strävan är att så mycket som möjligt ska kunna kontrolleras (Johansson 2011, 77). 

I forskning är det vanligt att man skiljer mellan kvantitativa och kvalitativa metoder. Grunden för denna åtskillnad är gällande datan som samlas in och analyseras. Data är kvantitativa om de uttrycks som siffror eller kan uttryckas som siffror utan att väsentlig information går förlorad (Johansson 2011, 90). T.ex. information om hur många poäng en individ hade på högskoleprovet, hur många formellt behöriga lärare det finns på en skola. Data är kvalitativa om de uttrycks som språkliga satser och inte kan uttryckas i någon annan form utan att väsentlig information går förlorad. T.ex. information om vad en person sagt när hon intervjuats som varför hon valt att bli lärare, vad en forskare rapporterat efter att ha observerat en grupp eller vad en person skrivit i sin dagbok om sina upplevelser av att vara lärarvikare under en månad (Melander 2016). Vanliga metoder för insamling av kvalitativa data är intervjuer, fokusgrupper, deltagande observation och insamling av dokument.

Reliabilitet, dvs. att det ger samma mätvärde när det tillämpas på samma enhet vid olika tillfällen (förutsatt att enheten inte har förändrats), och hög validitet, dvs. det mäter det som det är avsett att mäta och inte något annat. Om testet som användes inte har hög reliabilitet och hög validitet, så är *korrelationen inte ett starkt belägg för att orsakssambandet finns.

*Ett vanligt sätt att undersöka om det finns ett orsakssamband mellan två variabler är att undersöka om det finns en korrelation mellan dem i någon viss population. Att det finns en korrelation mellan två variabler (att de är korrelerade) i en population betyder att de samvarierar i den (Melander 2016).

Pseudovetenskap, är när forskning uppfyller två kriterier:
”(1) it is not scientific, and (2) its major proponents try to create the impression that it is scientific.” (Hansson, 2014).
Dvs det är något
som hävdar sig vara vetenskapligt men som inte uppfyller alla dom kriterier som krävs av en vetenskap. Det är således inte forskarfusk.

Källförteckning

Filosofer.se. Hämtat 28/3 – 2016 från: http://www.filosofer.se/descartes.html
Filosofi ifokus (2009). Hämtat 28/3 – 2016 från: http://filosofi.ifokus.se/articles/4d714d16b9cb46224406076b-kunskapsteori
Forskning & Framsteg (2003). Hämtat den 28/3 – 2016 från: http://fof.se/tidning/2003/1/sanningen-i-vitogat
Hansson, Sven Ove (2014). Hämtat 24/4 – 2016 från: http://plato.stanford.edu/entries/pseudo-science/
Johansson, Lars – Göran (2011). Introduktion till vetenskapsteorin Tredje upplagan. Bokförlaget Thales.
Johnsson, Ulf (2003). Vad menas med tro och vetande? Hämtat 3/4 – 2016 från: http://www.signum.se/archive/read.php?id=948
Lidman, Sven-Eric (2003). Ett oändligt äventyr – Om människans kunskaper. Albert Bonniers Förlag AB
Melander, Peter (2016). Vetenskapsteori internet vt 2016. Föreläsning 2.
Melander, Peter (2016). Vetenskapsteori internet vt 2016. Föreläsning 4 – 6.
Melander, Peter (2016). Vetenskapsteori internet vt 2016. Föreläsning 8.
Melander, Peter (2016). Vetenskapsteori internet vt 2016. Föreläsning 10. 

Mittag M Daniel. Evidentialism, IEP. Hämtat 1/4 – 2016 från: http://www.iep.utm.edu/evidenti/
NE. V
etenskapsteori. Hämtat den 19/1-2020 från: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vetenskapsteori
Rodriguez Garcia, Jose Maria (2001). Neohelicon. Hämtat 3/4 – 2016 från: http://wsblog.iash.unibe.ch/wp-content/uploads/Garcia.pdf
Vetenskapsteori.se (2007). Hämtat 28/3 – 2016 från: http://www.vetenskapsteori.se/m1epist.htm
Vetenskapsteori.se (2007). Hämtat 19/4 -2016 från: http://www.vetenskapsteori.se/d1falsfi.htm
Komvux Gotland. Hämtat 18/4 – 2016 från: http://www.vux-gotland.se/filosofi/popper.htm
Komvux Gotland. Hämtat 18/4 – 2016 från: http://www.catarinaahltorp.se/wp-admin/post.php?post=726&action=edit
Komvux Gotland. Hämtat 24/4 – 2016 från: http://www.vux-gotland.se/filosofi/kuhn.htm
Kremer, Johan (2016). Föreläsning Vetenskapsfilosofi den 23/11 – 2016 på Söderslättsgymnasiet. 

Post a Comment