Uppgift genus, hållbar utveckling samt ondskans filosofi
Du kan arbeta ensam eller två och två. Källor redovisas i texten samt med en källförteckning. Inlämning på Vklass senast den 21/5 kl. 23:59.
Ondska
1. Lyssna på Filosofiska rummet ”Ondska”: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/70900?programid=793 och svara på:
- Vad är ondska? Definiera en ondskefull handling.
- Vad menar Ann Heberlein (etikforskare) om att vi behöver skilja på onda handlingar och onda karaktärer?
- Ulf Åsgård som arbetar med gärningsmannaprofiler menar, att när han pratar med gärningsmän, om varför de utför dåd, så handlar det i regel inte om att orsaka någon något ont, vad handlar det istället om?
- Förblir onda människor onda hela tiden? Kan en god människa begå onda handlingar?
- Kan man förlåta en mördare? Vad anser Ulf Åsgård och Ann Heberlein, håller du med? Motivera.
- Fyra grundformer av ondska.
- Läs texten nedan, där beskrivs fyra grundformer av ondska, sammanfatta dess.
- Om någon mördade 20 personer, tycker du det spelar någon roll vilken grundform det är på hur man ska ser på handlingen och vilket straff personen ska få?
- Kan vem som helst begå onda handlingar? Under vilka omständigheter?
Ondska är en företeelse som vi har sett många exempel på under historiens gång. Men vad är egentligen ondska? Ofta söker vi svaret i religion och politiska ideologier. Lars Fr. H. Svendsen i i boken Ondskans filosofi diskuterar ondskans teologi men landar i analysen att religionen saknar svar på denna fråga. Han menar att ondska är uteslutande ett mänskligt moraliskt problem vilket illustreras med exempel ur filosofi, historia och litteratur. Inte oväntat utgör Förintelsen en bakgrund för flera av exemplen. Bokens kärna, Ondskans antropologi, tar upp under vilka olika villkor vi alla kan begå de mest gräsliga gärningar. Författaren diskuterar huruvida människan är ond eller god och presenterar också en typologi över ondskan. Svendsen upprättar en typologi med fyra sorters ondska. Den första är den demoniska ondskan: att göra det onda just därför att det är ont. Sådan ondska passar för skräckhistorier. Den andra sorts ondska är den instrumentella: när man gör det onda i syfte att längre fram åstadkomma något gott. Den tredje sorten är den idealistiska: man gör det onda i tron att det är gott. Många av historiens värsta massmördare har vägletts av vackra drömmar. Slutligen finns den dumma ondskan: man gör det onda av konformism (beteende inriktat på att vara i harmoni med och efterleva de regler och normer som råder i den grupp eller i det samhälle man tillhör och identifierar sig med) och för att man inte begriper bättre. Det är den ondskan som vissa kallar banal och den är mer utbredd och farlig än vad vi tror. Gemensamt för de fyra typerna är en bristande hänsyn till andra människors värde. Bokens avslutande del, Ondskans problem, utgår från grundsynen att ondskan inte är ett teoretiskt problem, utan ett praktiskt. Författaren menar att det är viktigare att diskutera hur det onda kan förhindras än att söka förklara hur det uppstod
Genus
3. Läs texten nedan.
- Vad menar Simone de Beauvoir med ”man föds inte till kvinna – man blir till kvinna”?
- Vad menar Judith Butlers med ”Vår könsidentitet ska ses som ett resultat av våra handlingar. Alltså skapa vår identitet som man eller kvinna performativt dvs. av de handlingar som vi utför.”
- Vad anser du om Simone de Beauvoirs och Judith Butlers resonemang?
- Varför så få kvinnliga filosofer genom historien, tror du?
Simone de Beauvoir (1908 – 1986) var en fransk intellektuell, författare, filosof, existentialist och feminist. Hennes mest kända bok ”Det andra könet” är en av feminismens centrala klassiker och handlar om kvinnans olika roller, utveckling, kvinnoförtrycket, och vad det innebär att vara kvinna. Ur ett historiskt perspektiv förklarar de Beauvoir hur kvinnans roll som ”den Andre” skapats och återskapats genom tiderna och konstaterar att ”man föds inte till kvinna, man blir det”. Beauvoir hävdar att miljön för flickor och pojkar hjälper till att forma våra könsroller. Flickornas fysiologi, könsorgan och sexualitet omgärdas av tabun vilket leder till att de hämmas, medan pojkar uppmuntras att ta för sig och utöva både handlingskraft och sexualitet. Under uppväxten uppmuntras flickan till passivitet medan pojkar ska vara aktiva, vilket leder till att flickor inte vågar lita på sin egen styrka, inte vågar företa sig saker.
Judith Butler (1956-) är en amerikansk professor i retorik och litteraturvetenskap. Butler ifrågasätter den av samhället styrt dominerande idén att den könsbestämda kroppen måste ha ett givet genus, sexuellt begär osv. Hon hävdar att människans kön och sexualitet är konstituerad och ständigt konstrueras av språket. Vår kännedom om våra egna och andras kroppar kommer inte till genom en naturlig process, utan konstrueras utav normer som materialiserar ”kvinnor” eller ”män”. Detta system av tvingande kopplingar refererar Butler till som den ”heterosexuella matrisen” som kräver en genusordning med två identifierbara kön. Butler ifrågasätter också den skillnad som ofta görs mellan biologiskt kön och genus. Hon menar att det inte finns någon anledning att separera på kön och genus eftersom genus refererar och förhåller sig till ett redan existerande genussystem, inte ett ”underliggande” kön. Könstillhörighet och sexualitet konstitueras alltså genom uttalandet och upprepandet av vissa ord och handlingar. Vår könsidentitet ska ses som ett resultat av våra handlingar. Alltså skapa vår identitet som man eller kvinna performativt dvs. av de handlingar som vi utför.
4. Feministisk etik menar att de grundläggande skillnaderna mellan kvinnor och män leder till olika sätt att värdera tillvaron. Tror du att kvinnlig och manlig etik skiljer sig, håller du med Gilbert och Tännsjö? Läs texten nedan.
I sin Grundbok i normativ etik har Torbjörn Tännsjö försökt reda ut vad feministisk etik innebär och hans slutsatser är. Tännsjö skriver att fram till slutet av 1960-talet tänkte sig de kvinnor som deltog i det filosofiska samtalet att frågor om kön var irrelevanta från filosofisk synpunkt. Men sedan inträffar en förändring och en feministisk etik börjar formuleras. I detta sammanhang är psykologen Carol Gilligans studier viktiga. Gilbert stödjer sig på empiri såsom olika intervjuer. Hon skriver följande:
Två elvaåriga barn, Jake och Amy, ställs inför ett problem som innebär att en man vid namn Heinz frågar sig om han ska stjäla en medicin som kan rädda livet på hans sjuka hustru. Medicinen är så dyr att han inte har råd att köpa den och den som säljer medicinen vägrar att diskutera priset (att sådana problem finns i verkligheten visar t.ex. den uppmärksammade diskussionen om behovet av den dyra bromsmedicinen för hiv i Sydafrika). För Jake är svaret enkelt, han anser att Heintz bör stjäla medicinen. Enligt Giligan menar Jake att liv går före egendom. Men Amy ifrågasätter själva problemet och försöker gå utanför ramarna. Hon tänker sig att det måste finnas ett sätt att övertala apotekaren. Gilligans slutsatser är att Amy ser problemet som en berättelse om relationer, som har utsträckning i tiden. Gilbert visar att många andra undersökningar och intervjuer pekar åt samma håll. Dvs de manliga deltagarna accepterar lättare ramarna medan de kvinnliga deltagarnas lösningar ofta ligger utanför ramarna.
Hållbar utveckling
4. Läs boken sid. 132-138
- Diskutera Arne Næss och Peter Singers tankar och anknyt till egna.
- Har människan som art ett företräde på jorden när det gäller att bestämma och handla? Motivera svaret.
- Bör vi tänka på kommande generationer gällande miljön (hållbar utveckling)?
Uppgift genus, hållbar utveckling samt ondskans filosofi
Uppdaterad 11/12 – 2018
Du kan arbeta ensam eller två och två. Källor redovisas i texten samt med en källförteckning. Inlämning senast X/X kl. 23:59 alt. redovisning den X/X. Informera mig idag om du vill redovisa.
Lyssna på: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/70900?programid=793
1. a) Rangordna följande händelser efter grad av ondska:
a) Du utnyttjade en full tjej sexuellt
b) Du snattade godis
c) Du slog ihjäl din man på fyllan
d) Du hette Adolf Hitler och såg till att miljontals judar, handikappade, zigenare etc utrotades. Dessutom startade du andra världskriget
e) Du rånade en bank
f) Du mobbade den tjocke killen i klassen
g) Du misshandlade personen som kränkt din partner
h) Du lustmördade två kvinnor
i) Du högg armar och ben av folk när du var barnsoldat i Sierra Leone
j) Du heter Joseph Fritzl och höll din dotter kidnappad i källaren i 24 år. Du bedrev incest, våldtäkt och misshandel mot henne och hon födde era sju barn
b) Vad är ondska? Definiera en ondskefull handling.
c) Läs texten nedan och beskrivs fyra grundformer av ondska, sammanfatta dessa.
d) Om någon mördade 20 personer, tycker du det spelar någon roll vilken grundform det är på hur man ska ser på handlingen och vilket straff personen ska få.
e) Kan vem som helst begå onda handlingar? Under vilka omständigheter?
f) Föds vi goda eller onda?
Ondska är en företeelse som vi har sett många exempel på under historiens gång. Men vad är egentligen ondska? Ofta söker vi svaret i religion och politiska ideologier. Lars Fr. H. Svendsen i i boken Ondskans filosofi diskuterar ondskans teologi men landar i analysen att religionen saknar svar på denna fråga. Han menar att ondska är uteslutande ett mänskligt moraliskt problem vilket illustreras med exempel ur filosofi, historia och litteratur. Inte oväntat utgör Förintelsen en bakgrund för flera av exemplen. Bokens kärna, Ondskans antropologi, tar upp under vilka olika villkor vi alla kan begå de mest gräsliga gärningar. Författaren diskuterar huruvida människan är ond eller god och presenterar också en typologi över ondskan. Svendsen upprättar en typologi med fyra sorters ondska. Den första är den demoniska ondskan: att göra det onda just därför att det är ont. Sådan ondska passar för skräckhistorier. Den andra sorts ondska är den instrumentella: när man gör det onda i syfte att längre fram åstadkomma något gott. Den tredje sorten är den idealistiska: man gör det onda i tron att det är gott. Många av historiens värsta massmördare har vägletts av vackra drömmar. Slutligen finns förstås den dumma ondskan: man gör det onda av konformism och för att man inte begriper bättre. Det är den ondskan som vissa kallar banal och den är mer utbredd och farlig än vad vi tror. Gemensamt för de fyra typerna är en bristande hänsyn till andra människors värde. Bokens avslutande del, Ondskans problem, utgår från grundsynen att ondskan inte är ett teoretiskt problem, utan ett praktiskt. Författaren menar att det är viktigare att diskutera hur det onda kan förhindras än att söka förklara hur det uppstod.
2. Läs texten nedan. Sammanfatta Simone de Beauvoirs och Judith Butlers tankar gällande genus samt med anknyt till egna.
Essentialism, menar att skillnaden mellan män och kvinnor är biologiskt grundad(biologism). Konstruktivism, som ser skillnaden som en konstruktion av samhället och att mäns och kvinnors olika beteenden är ett resultat av uppfostran och förväntningar. Här talar man inte om kön utan i stället om genus.
Simone de Beauvoir (1908 – 1986) var en fransk intellektuell, författare, filosof, existentialist och feminist. Hennes mest kända bok Det andra könet är en av feminismens centrala klassiker och handlar om kvinnans olika roller, utveckling, kvinnoförtrycket, och vad det innebär att vara kvinna. Ur ett historiskt perspektiv förklarar de Beauvoir hur kvinnans roll som ”den Andre” skapats och återskapats genom tiderna och konstaterar att ”man föds inte till kvinna, man blir det”. Beauvoir hävdar att miljön för flickor och pojkar hjälper till att forma våra könsroller. Flickornas fysiologi, könsorgan och sexualitet omgärdas av tabun vilket leder till att de hämmas, medan pojkar uppmuntras att ta för sig och utöva både handlingskraft och sexualitet. Under uppväxten uppmuntras flickan till passivitet medan pojkar ska vara aktiva, vilket leder till att flickor inte vågar lita på sin egen styrka, inte vågar företa sig saker.
Judith Butler (1956-) är en amerikansk professor i retorik och litteraturvetenskap. Butler ifrågasätter den av samhället styrt dominerande idén att den könsbestämda kroppen måste ha ett givet genus, sexuellt begär osv. Hon hävdar att människans kön och sexualitet är konstituerad och ständigt konstrueras av språket. Vår kännedom om våra egna och andras kroppar kommer inte till genom en naturlig process, utan konstrueras utav normer som materialiserar ”kvinnor” eller ”män”. Detta system av tvingande kopplingar refererar Butler till som den ”heterosexuella matrisen” som kräver en genusordning med två identifierbara kön. Butler ifrågasätter också den skillnad som ofta görs mellan biologiskt kön och genus. Hon menar att det inte finns någon anledning att separera på kön och genus eftersom genus refererar och förhåller sig till ett redan existerande genussystem, inte ett ”underliggande” kön. Könstillhörighet och sexualitet konstitueras alltså genom uttalandet och upprepandet av vissa ord och handlingar. Vår könsidentitet ska ses som ett resultat av våra handlingar. Alltså skapas vår identitet som man eller kvinna performativt dvs. av de handlingar som vi utför.
3. Feministisk etikmenar att de grundläggande skillnaderna mellan kvinnor och män leder till olika sätt att värderatillvaron. Tror du att kvinnlig och manlig etik skiljer sig, håller du med Gilbert och Tännsjö? Läs texten nedan.
I sin Grundbok i normativ etik har Torbjörn Tännsjö försökt reda ut vad feministisk etik innebär och hans slutsatser är. Tännsjö skriver att fram till slutet av 1960-talet tänkte sig de kvinnor som deltog i det filosofiska samtalet att frågor om kön var irrelevanta från filosofisk synpunkt. Men sedan inträffar en förändring och en feministisk etik börjar formuleras. I detta sammanhang är psykologen Carol Gilligans studier viktiga. Gilbert stödjer sig på empiri såsom olika intervjuer. Hon skriver följande:
Två elvaåriga barn, Jake och Amy, ställs inför ett problem som innebär att en man vid namn Heinz frågar sig om han ska stjäla en medicin som kan rädda livet på hans sjuka hustru. Medicinen är så dyr att han inte har råd att köpa den och den som säljer medicinen vägrar att diskutera priset (att sådana problem finns i verkligheten visar t.ex. den uppmärksammade diskussionen om behovet av den dyra bromsmedicinen för hiv i Sydafrika). För Jake är svaret enkelt, han anser att Heintz bör stjäla medicinen. Enligt Giligan menar Jake att liv går före egendom. Men Amy ifrågasätter själva problemet och försöker gå utanför ramarna. Hon tänker sig att det måste finnas ett sätt att övertala apotekaren. Gilligans slutsatser är att Amy ser problemet som en berättelse om relationer, som har utsträckning i tiden. Gilbert visar att många andra undersökningar och intervjuer pekar åt samma håll. Dvs de manliga deltagarna lättare accepterar ramar medan de kvinnliga deltagarnas lösningar ofta ligger utanför ramarna
Läs sid. 132-138.
4. a) Läs om Arne Næss och Peter Singer. Diskutera deras tankar och anknyt till egna.
b) Har människan som art ett företräde på jorden när det gäller att bestämma och handla? Motivera svaret
c) Bör vi tänka på kommande generationer gällande miljön (hållbar
utveckling).