Värdefilosofi

”Livet måste levas framifrån men kan endast förstås bakifrån.”
– Kierkegaard

Etik och moral

Etik är våra tankar om vad som är rätt och fel. Moral är våra handlingar, hur vi faktiskt agerar i situationer vi hamnar i. En moralisk handling och en etisk teori. Etik och moral handlar om att reflektera och ta ställning, där man överväger handlingsalternativen mot varandra och försöker välja det som är mer gott än ont. Moral anses ofta vara universell, d.v.s. om något är fel så antar man att det är fel för alla. Många av de saker som man tycker är fel idag har tidigare accepterats i olika samhällen och vid olika tidpunkter t.ex. slaveri, människooffer o.s.v. (Nagel 1992, 66-67).

”Vad är då moral? Moral är att ta det allvarliga på allvar. Det allvarliga är att människor och djur lider, förtrycks och har ont. Att ta det allvarligt betyder att att man engagerar sig, skaffar sig så bra kunskaper att som tid och råd tillåter och försöker handla så världen blir mindre ond” (Ofstad 1982).

Genomgång värdefilosofi:

__________

Etiska modeller

Vid olika val i livet kan man utgå från olika etiska modeller/teorier. Jag tar inte upp alla, de som kommer att nämnas är pliktetik (regeletik), sinnelagsetik (avsiktsetik), konsekvensetik samt dygdetik. När individer hamnar i olika situationer i livet är det bra och ha tänkt igenom den bästa handlingen för att kunna rättfärdiga och ”stå för” sitt val.

Pliktetik

Enligt pliktetik (regeletik) är individens handlingar rätt om de styrs av regler eller plikter. Problem med pliktetiken kan uppstå när två plikter eller regler krockar och pliktetiken tar inte så mycket hänsyn till den konkreta situationen.

Immanuel Kant (tysk filosof 1724-1804) menade att det är förnuftet människan ska följa i moraliska frågor, med förnuftets hjälp finner individen sina plikter (Tännsjö, 2000). Kategoriska imperativet lyder:

”Handla efter den maxim som du skulle vilja se upphöjd till allmän lag”. ”Handla så att du brukar människonaturen i din person som i varje annan person alltid även som ändamål och aldrig blott som medel” (Kant 1965, 52).

Följer individen det kategoriska imperativet skulle individen mena att alla människor jämt kunde ljuga, men skulle alla följa individens lögn så skulle ju personens lögn inte fungera, för handlingar som att tala sanning och ljuga vore då meningslösa. Kant menade att med förnuftets hjälp, finner individen sina plikter (Tännsjö, 2000). Om man gör ljuga till en maxim, hur skulle det se ut om alla ljög? 

Sinnelagsetik

Sinnelagsetik (avsiktsetik) handlar om att det är avsikten och tanken med handlingen som avgör om den är rätt eller fel. Den goda viljan får bli motivet för en etisk riktig handling. Problem med Sinnelagsetiken är att vi aldrig säkert kan veta hur en människa tänkte eller vilka avsikter individen hade. Det kan nämnas att Jesus var sinnelagsetiker eftersom han betonade att det inte räcker med att följa regler i handling utan att individens sinne också måste vara rent från synd. Det framgår i bergspredikan Matt 5:27-28 där Jesus säger: ”Ni har hört att det blev sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap.” (SO-rummet, 2019).

Konsekvensetik

Konsekvensetik (effektetik) som innebär att en handling är rätt om den medför bästa möjliga konsekvenserna. Problem med konsekvensetiken är att det är svårt att överblicka konsekvenserna. Får någon offras för andras lycka?

Utilitarimen är en konsekvensetisk modell som innebär största möjliga lycka för största antalet individer. Upphovsman till utilitarismen var Jeremy Bentham. Enligt utilitarismen är en handling moraliskt orätt om och endast om den leder till mindre lycka, eller mer lidande, än någon alternativ handling (Bergström 2012, s. 11). En annan utilitarist var John Stuart Mill , som skiljer mellan bättre och sämre slags lust, så att kvalitet kan uppväga kvantitet. Utilitarismen har varit en inflytelserik teori, den har t.ex. använts för att motivera en humanisering av rättsväsendet och som en grund för välfärdspolitik i allmänhet. Den är troligen den mest diskuterade teorin inom 1900-talets moralfilosofi. Utilitarismen har många förespråkare, men ännu fler kritiker. Vanliga invändningar är att utilitarismen inte tillräckligt kan motivera eller förklara människolivets okränkbarhet, förbudet mot att döma oskyldiga o.s.v. (NE).

Dygdetik

Dygdetik handlar om hur man skall vara som person d.v.s. personens karaktärsdrag. Det centrala är hur man skall vara som person. Många etiska teorier fokuserar på frågan om vilka sorts handlingar som är rätt och fel. Dygdetiken ställer snarare följande fråga i centrum: Vilka karaktärsdrag är önskvärda? En människa med goda egenskaper kommer således att handla gott. Problem kan handla om dygderna är samma för alla människor eller att det kan variera beroende på samhälle, kultur, roll o.s.v. Eller människor är så pass lika att det finns karaktärsdrag som är bra för alla människor? Hur en individ ska veta hur man ska agera om man inte har dygder svarade Aristoteles på, d.v.s. individen ska fråga någon som har dygder. Enligt Aristoteles är dygderna medelväg mellan två laster som kännetecknas av överskott och brist t.ex. dygden mod är medelvägen mellan lasten feghet och lasten dumdristighet (övermod) och dygden generositet är medelvägen mellan lasten snålhet och lasten slöseri. De viktigaste dygderna under antiken var vishet, rättvisa, mod och måttfullhet. Andra förslag på dygder är: Ärlighet, generositet, mod, tolerans, måttlighet, arbetsamhet, hänsynsfullhet, pålitlighet, lojalitet, vänlighet, vishet, självförtroende, medkänsla, hövlighet, tålamod o.s.v. Man kan inte bli dygdig över en natt. Att bli en dygdig person är någonting som kräver träning och erfarenhet. Att vara dygdig innebär att gynna sina egna intressen, främjar den allmänna lyckan samt att vissa dygder är nödvändiga för att människor skall kunna sammarbeta och leva tillsammans i fred. Problem med dygdetiken är att dygder kan krocka t.ex. en situation där ett ärligt svar skulle innebära att du sviker en vän, då uppstår en konflikt mellan vad en ärlig person skulle göra och vad en lojal person skulle göra. Motsatsen till en dygd är en last d.v.s. ett dåligt karaktärsdrag (fil.lu.se).

Vilka skyldigheter har vi att ingripa om någon befinner sig i nöd? Petter Asp, professor i straffrätt, samtalar med Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, om vad vi kan förvänta oss av medmänniskor och om det behövs lagstiftning i civilkurage.”: https://urskola.se/Produkter/200366-UR-Samtiden-Forskardagarna-2016-Vad-ar-en-bra-manniska
__________

Etiska dilemman (direkt, Läkare utan gränser): https://lakareutangranser.se/sites/default/files/direkt4_2017.pdf

Begrepp inom etiken

Deskriptiv etik, är beskrivande etik. Att man förklarar och beskriver moraliskt handlande och tänkande (Collste 1996, 13). 

Metaetik, handlar om teoretiska frågor dvs villkoren för argumentation i värdefrågor. Vad betyder ”rätt” och ”fel”? Finns det kunskap om moraliska frågor? Finns moraliska egenskaper, moraliska fakta?

Normativ etik, undersöker vilken moral som är den rätta eller mest välgrundade. Enligt vilka etiska teorier eller principer vi bör leva, t.ex. vad är en rätt handling? Vad är rättvist? Vad har värde? Hur bör jag leva?

Altruism, osjälviskhet (motsatts till egoism), att hjälpa andra  genom att de egna intressena sätts åt sidan. Etisk universalism, att personen tar hänsyn till alla människors bästa, inklusive sitt eget. Egoism, att personen bara tar bara hänsyn till sitt eget bästa.

Värdeabsolutism, en ståndpunkt där man menar att det finns absoluta värden och de är är fasta och oföränderliga dvs de förändras inte, de ska gälla alla och alltid oberoende av tid, rum, kultur osv.

Motsatsen är Värderelativism som är en ståndpunkt där man menar att det inte finns några absoluta/universella värden. Att moralen inte är given utan är beroende av dess kulturella kontext dvs att de skiftar och inte är samma alltid och individuell.

Värdeobjektivism, är en uppfattning som menar att det finns objektiva värden. Att värdeomdömen kan vara sanna och som inte bara handlar om människors attityder (NE, Bergström 2015).  

Värdesubjektivism, är en ståndpunkt som menar att värdeomdömen är subjektiva i någon mening, t.ex. att de egentligen är beskrivningar av människors subjektiva reaktioner eller uttryck för sådana reaktioner (NE, Bergström 2015).

Nihilism, är en ståndpunkt som förnekar existensen av något, vanligen värden. Att det inte finns någon given moral dvs att det inte finns någon objektiv moral. Att värderingar är ett uttryck för vilja och känslor och ingenting som beskriver verkligheten, att det inte finns några objektiva värden som skulle kunna göra sådana beskrivningar sanna.

Värdenihilism, teorin som kommer från Axel Hägerström. Att värden saknar sanning, värden är i stället som känslomässiga utsagor. Värdesatser är egentligen inte några omdömen eftersom de inte uttalar sig om verkligheten eller kan anses vara sanna eller falska. Att värderingar är subjektiva, att värdesatser enbart är uttryck för känslor och attityder utan objektiv motsvarighet i verkligheten  (NE, Nordin 2015).

Värdekognitivism, en uppfattning där man menar att man kan ha kunskap i värdefrågor, utifrån antingen förnuftet eller genom observation. Enligt denna teori kan man alltså veta t.ex. att en viss handling är moraliskt fel. Motsatsen kallas

Skepticism, uppfattningen att man inte kan ha kunskap i värdefrågor. Enligt skepticismen kan man inte veta att en viss handling är moraliskt fel.  Det kan vara att det inte finns värdefakta/egenskaper att ha kunskap om (nihilism).

Etiska principer 

Det finns i den internationella etiska litteraturen ett stort antal principer som utgör verktyg för den etiska analysen. En etisk princip är ett riktmärke för handlandet, t.ex. att visa hänsyn och engagemang för en patient. Många riktmärken är nära besläktade och vid en genomgång kan de krympas till ett hanterligt antal.

• Självbestämmande, att man själv bör bestämma över sitt eget liv och sina egna handlingar under förutsättning att det inte kränker andras rätt till självbestämmande.
• Principen att inte skada, inte åstadkomma lidande i världen. Utgångspunkten är att lidande och smärta är något ont. Kan man välja mellan två (eller flera) handlingsalternativ bör man välja det alternativ som åstadkommer minst skada eller medför minst lidande. 
• Göra gott principen, varje människa har en förpliktelse att göra gott. Denna princip är inte identisk med den föregående, men de kompletterar varandra.
• Rättviseprincipen, man bör vara rättvis, vilket innebär att lika bör behandlas lika. Det är oetisk att behandla människor olika om det inte finns relevanta etiska skillnader mellan dem. Men ibland kan en särbehandling vara motiverad (Etik – en introduktion, 2012).

Turjämlikhet

Ronald Dworkin (1931 – 2013), amerikansk professor och filosof som betonade jämlikhet. Han ansåg att allas liv har samma värde och att människan har ett individuellt ansvar. Dworkin menade att staten ska förhålla sig neutral till människors livsval. Vi människor är ansvariga för våra egna liv och våra egna val, men att vi inte är ansvariga för omständigheterna som vi inte kan påverka. Sådana omständigheter är t.ex. våra genetiska förutsättning. Han ansåg att vi inte i moralisk mening förtjänar ett handikapp men vi kan sägas förtjäna en lägre lön om vi väljer att arbeta mindre för att ha mer fritid. Dworkin menade att det finns förutsättningar och händelser i individers liv som man inte kan rå för, dvs det som är ren och skär otur, detta kallade han ”brute luck”. När individen väljer vilket liv hen vill leva och gör sina egna val kan man inte förvänta sig att kompenseras för de missgynnanden som sker som resultat av dåliga val, detta kallade han ”option luck”.

Källförteckning

Bergström, Lars (2012). Värdeteori. Bokförlaget Thales.
Collste, Göran (1996). Inledning till etiken. Studentlitteratur.
Filosofiska institutionen, Stockholm universitet (2014). Hämtat den 4/6 – 2014 från: http://www.philosophy.su.se/utbildning/studieinformation/2.24908/detta-ar-filosofi-1.97810
Filosofi Lunds Universitet. Hämtat den 11/2 – 2019 från: https://www.fil.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/FPRA11/20132/Bergstrm_Rachels_12_Dygdetik_.pdf
Kant, Immanuel (1965). Grundlegung zur Metaphysik der sitten.Yale University Press.
Modern Psykologi (2017). Grip in vässa ditt civilkurage.
Nagel, Thomas (1992). Vad är meningen med alltihop? Bokförlaget Nya Doxa.
NE Nationalencyklopedin AB 2015, Bergström, Lars. Hämtat den 21/7 – 2015 från: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4rdesubjektivism och http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4rdeobjektivism
NE Nationalencyklopedin AB 2015, Nordin, Svante. Hämtat den 21/7 – 2015 från: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4rdenihilism
NE Nationalencyklopedin AB 2015, Nordin, Svante. Hämtat den 11/2 – 2019 från: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/utilitarism
Ofstad, Harald (1982). Ansvar och handling. Stockholm: Prisma
Satens medicinsk-etiska råd (2015), Etik – en introduktion. Hämtat den 19/7 – 2015 från: http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/
SO-rummet (2019). Etiska teorier och normativ etik. Hämtat den 18/1-2020 från: https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/etik-och-moral/etiska-teorier-och-normativ-etik
Tännsjös, Torbjörn (2000). Grundbok i normativ etik, Thales.